The aim of this essay was to determine 1. How Muslims were described in the Sweden Democrats official magazine and 2. What the purpose with their descriptions could be. The material, the SD-Courier was chosen due to it being an official magazine that was easily accessible. A hermeneutic method was used where each article selected was read several times to create a greater understanding for the material and the phenomenon within.

Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Skolan ska förmedla lika undervisning för alla, oavsett kön, ursprung, sexuell läggning eller religionstillhörighet. Frågan är dock om den likvärdiga undervisningen ger en likvärdig bild av alla religioner och kulturer? Hur ser det ut i läromedlen och vilken bild ger undervisningen?Islam är en religion som växer, både i Sverige och i världen. I takt med att den muslimska befolkningen blir allt större ökar även fördomarna mot muslimerna och den så kallade islamofobin får ett starkare fäste hos många människor. Hur bör skolan göra för att minska fördomarna och den utsatthet som många av de muslimska ungdomarna känner?Denna litteraturstudie försöker besvara dessa två problem tillsammans.

Denna uppsats fokuserar på hur bilden av islam och muslimer visas i läroböcker från 2001 och framåt. Syftet med uppsatsen är att se om de samhälleliga förändringarna efter attentatet mot World Trade Center 2001 har påverkat läromedlen. Undersökningen görs på läroböcker skrivna efter 2001 i ämnet religionskunskap. Läroböckerna är på gymnasienivå. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om orientalism.

This essay is about how islam is illustrated in textbooks of History in Sweden during 1980-s and first decade in 2000.  This study does not aim to give all answers about those tendencies, but it will lift up and discuss this issues.The essay has two questions to answers. They are:1-      How does textbooks from 1980-s and 2000-s illustrate Islam?2-      Do we see any tendencies of Orientalism in textbooks?The most focus in this study will be in first question, because this question is more open and need more empirical material to answer. The second question is more specific and has to do with first questions results. The first part of off essays investigation has to do with description of what textbooks writtes about Islam. After this I will compare and analyze what differences they are between textbooks from 1980-s and first decade of 2000-s.

Läroboken har för avsikt att lära eleven något, i denna står sådana fakta som någon eller några ser som elementär och sann. Det är omöjligt att en lärobok ska innehålla allt om en världsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lämnas därhän? Finns det något mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken läroböcker i religion riktade till år 4-6 . Studien syftar även till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter.

Det övergripande syftet med detta examensarbete var att ta reda på högstadieelevers syn gentemot islam och muslimer på ett antal skolor i Gävle. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde sedan att intervjua sex pedagoger från tre olika skolor med kunskap och erfarenhet inom ämnet jag avsåg undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika områden, varav resultaten också är redovisade inom dessa områden. En del fokus har legat på hur pedagogerna uppfattar elevernas syn på islam, samt hur den speglas i skolans miljö.

Sweden is today a country with ethnic, cultural and religious diversity. My aim in this study is to study what view of Islam and Muslims that students at a Catholic school in Stockholm have. The reason why Catholic schools are interesting to study is that previous research has showed that Muslim students around Europe often attend catholic schools as they are regarded as more tolerant towards religion. This study is based on a questionnaire and personal interviews with upper secondary students at the Catholic school in Stockholm. The result is compared with previous research on students of the same age group (12-15 years).

Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska läroböckerna som behandlade ämnesområdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förändrat sitt sätt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har används för att uppnå detta mål. De forskningsfrågor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid där professor Härenstams arbeten slutade, för att på så sätt slutföra det arbete som han påbörjade för längesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos läroboksförfattarna att skildra ämnesområdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen måste det nämnas att detta arbete även lägger grunden för vidare undersökning av kommande läroböcker som behandlar ämnesområdet islam för högstadiet..

Utgångspunkten för denna studie är att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utläggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger på hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse.Betydelsen av tafsir har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förståelse eller tolkning som skall ha företräde. Debatten fokusera primärt kring hur Koranen bör förstås och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utpräglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar måste förstås utifrån den kontext de tillkom i och således är många av dessa förordningar föråldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestämmelser är universella och följaktligen inte tidsbundna.Syftet med uppsatsen är att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förståelse av Koranen kan förvärvas..

The aim of this paper is to study in which contexts Muslims and Islam are represented in newspaper- articles in the Swedish press. The research questions are formulated as follow: In what contexts are Muslims and Islam represented in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013 ?Does the newspaper-articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter reflect open or closed attitudes about Islam?  My material compromises twenty-five newspaper- articles from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013. The material became a subject for qualitative content analysis. This resulted in four categories, the categories were formed from the content of the newspaper-articles. The categories are: (1) Violence / Terrorism, (2) Extremist / Fundamentalist, (3) Islamic god´s state / government / Islamism and (4) Others.

I denna uppsats undersöker vi islamundervisningen på tre kommunala gymnasieskolor i Halland med fokus ur ett lärarperspektiv. Fördomar om islam i samhället fick oss att reflektera kring om lärare väljer att prioritera eller undvika delar inom islamundervisningen, och i så fall vad. Syftet med vår C-uppsats är att undersöka, analysera samt reflektera över vilken syn lärare har på islamundervisningen i Religionskunskap 1, hur de arbetar med ämnet islam samt hur detta skiljer sig från arbetet med de övriga världsreligionerna. Metoden vi valt att använda oss av är intervjuer med fem gymnasielärare vilka är verksamma på de tre olika kommunala skolorna i Halland. I resultatet framkom det att fördomar genomsyrar islamundervisningen samt att media har en stor påverkan på undervisningen inom ämnet..

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt.

Uppsatsens syfte är att undersöka orientalistiska tendenser i religionsläroböckerna som används på gymnasieskolorna i centrala Örebro. Edward Saids bok Orientalism är grunden till de fyra hypoteser som utgör undersökningens centrum. Dessa hypoteser berör vi- och dem- inställningen i böckerna, maktspelet mellan öst och väst, västs tankar om islam som outvecklad, oförutsägbar och farlig och synen på islam och muslimer som en grupp.Metoden i undersökningen är ett litteraturstudium av de aktuella religionsläroböckerna, av Kjell Härenstams och Jonas Otterbecks tidigare forskning och av övrig litteratur vilken är relevant för undersökningen. Undersökningens fokus ligger på vilka orientalistiska tendenser som finns i läroböckerna i beskrivningen av islam och dessa ställs mot både Lpf 94 och Kursplanen för religionskunskap.Vid undersökningens genomförande uppmärksammades exempel från alla fyra hypoteser. Dessa visade sig framför allt i en del ordval och formuleringar som många gånger inte upplevdes som objektiva beskrivningar av islam och som ibland även presenterade motsägande information om religionen.Kjell Härenstam är den som tidigare har forskat mest kring det han kallar för ?skolboks-islam? och utgör därför den litteratur som användes i en jämförande analys av resultatet i denna undersökning.