Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där.För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten.Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

I vår vardag använder vi oss av mängder av redskap och föremål som hjälper och roar oss. Dessa föremål har de senaste åren tenderat att bli mer och mer tekniska och har kapacitet att utföra saker som sedvanliga datorer tidigare gjorde. Detta område kallas för Ubiquitous Computing, eller Ubicomp. Syftet i vår uppsats är att belysa forskningsområdet Ubicomp och några av dess problemområden. Kontextmedvetenhet, Integritet och Människa- datorinteraktion är de tre problemområden som vi valt utifrån befintligt litteratur.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att förverkliga dessa mål uttolkas. Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel.

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos.

Arbetet handlar om teknikämnets villkor i grundskolans tidiga år och består av ett aktionslärandeprojekt. Elever i skolår sex har med ett undersökande arbetssätt tagit reda på hur olika tekniska saker som mobiltelefoner, datorer, motorcyklar och robotar fungerar och hur de har utvecklats. De har själva valt områden att fördjupa sina kunskaper inom, formulerat frågor, sökt och bearbetat information, presenterat arbetet för kamrater och på olika sätt reflekterat över de tekniska kunskaperna, arbetssättet och sitt eget lärande. Resultatet visade att det undersökande arbetssättet är användbart men att eleverna behöver mycket stöd och hjälp i de olika faserna i kunskapsprocessen. Lärarens roll visade sig vara viktig i det undersökande arbetssättet, både för att planera bra lärandemiljöer och som dialogpartner när eleverna ska utveckla sina begrepp..

Examensarbetet Framtidens skolbänk som har utförts på avdelningen för maskinteknik vid Blekinge Tekniska högskola i samarbete med grundskolan Vittra Adolfsberg. Skolbänken är till för att möjliggöra ergonomiskt bra arbetsställningar i både sittande och stående position för alla elever oavsett längd och storlek. Dessutom ska skolbänken underlätta användandet av digitala undervisningsredskap såsom datorer och surfplattor. Examensarbetet består i att utveckla och konstruera en skolbänk som möjliggör detta utan att skolbänken blir för dyr eller för ömtålig för att kunna vara att reellt alternativ för alla skolor. Idag så är projektet på konceptstadiet men det finns definitivt möjligheter att någon variant på mitt förslag skulle kunna kommersialiseras då det i dagsläget inte finns några liknande produkter på marknaden..

Detta examensarbete handlar om säkerhetsproblem som finns vid datorkommunikation. Man måste vara medveten om att informationen som skickas mellan datorer på intet sätt är säker mot avlyssning eller förändring. För att eliminera dessa hot kan man använda sig av olika säkerhetsstrategier. De strategier som har undersökts i detta examensarbete är IPSec och SSL. IPSec är en strategi som skyddar hela IP-paketen mellan två datorer mot flera olika hot.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken förståelse elever i skolår 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de två skolåren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkät som underökningsmetod vårt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolår 5 och 56 elever i skolår 6. Resultatet visade att många elever i skolår 6 hade förståelse för begreppen men endast en elev i skolår 5 hade den förståelse som vi sökte..

SAMMANFATTNINGSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ta reda på hur datorerna som finns i skolan används.* Kan man se några tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola?* Hur ser elevernas datavanor ut?MetodMin uppsats är en kvantitativ studie. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en enkät. Enkäten som jag har gjort är till stora delar hämtad från examensarbetet Datorer i skolan som skrevs på Idrottshögskolan för 10 år sedan. Jag tyckte att många av deras frågor var intressanta och fortfarande aktuella.ResultatSvaren från enkäten visade att datorn används mest i ämnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man använt datorn i svenska, engelska och bild.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna i två skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att ställa olika intervjufrågor och utifrån studiens syfte har jag intervjuat 7 lärare i två olika skolor. På dessa intervjuer har jag använt mig av semistrukturerade frågor som hjälpt mig att djupt veta hur lärarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det är som ibland förhindrar de att använda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lärarna och deras elever upplever IT-användning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lärarna har stort intresse att använda datorer men det finns några barriärer som ibland hindrar dem att genomföra deras lektioner med hjälp av IT.

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna i två skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att ställa olika intervjufrågor och utifrån studiens syfte har jag intervjuat 7 lärare i två olika skolor. På dessa intervjuer har jag använt mig av semistrukturerade frågor som hjälpt mig att djupt veta hur lärarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det är som ibland förhindrar de att använda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lärarna och deras elever upplever IT-användning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lärarna har stort intresse att använda datorer men det finns några barriärer som ibland hindrar dem att genomföra deras lektioner med hjälp av IT.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.