I vÄr undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, nÀrmare bestÀmt intervjuerna, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av och slutligen vilka förhÄllningssÀtt mÀrks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, ArbetssÀtt, Elevens sjÀlvbild och Organisationen. I vÄr undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lÀrare. FrÄgorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vÄr undersökning.

VĂ„rt examensarbete handlar om vad bra kost Ă€r och om elever Ă€r medvetna om vad de bör Ă€ta för att klara av dagar med skola och fritid. VĂ„rt syfte Ă€r att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolĂ„r 6 har en medvetenhet kring vad bra kost Ă€r och om de lever som de lĂ€r. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolĂ„r 6 för att fĂ„ en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever frĂ„n samma klass som vi observerade. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar lyder; ? Är elever i skolĂ„r 6 medvetna om hur de bör Ă€ta för att fĂ„ i sig tillrĂ€ckligt med nĂ€ring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lĂ€r elever i skolĂ„r 6 vad man bör Ă€ta för att mĂ„ bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolĂ„r 6 vad de bör Ă€ta, följer de dĂ„ detta? Lever de som de lĂ€r? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar beskriver vi i vĂ„r kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost Ă€r och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

Till svenska sjukhus, vÄrdcentraler och Àldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. PÄ grund av detta krÀvs att en sjuksköterska har en bra förstÄelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssÀtt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras pÄ vetenskapliga artiklar och fokuserar pÄ bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, eller i vilken utstrÀckning, elever anvÀnder sina vardagskunskaper i skolmatematiken. Gör de nÄgon koppling mellan matematiken i klassrummet och sin övriga vardag? För att ta reda pÄ detta utformade vi tre stycken uppgifter med olika grad av vardagsanknytning som vi lÀt elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet besvara. Vi följde Àven upp elevernas svar med följdfrÄgor angÄende deras tillvÀgagÄngssÀtt och syn pÄ uppgifterna. Resultatet visade att de flesta elever inte Àr vana att sÀtta sina svar eller tankegÄngar i relation till vardagen.

Elever arbetar ofta med textuppgifter nÀr de arbetar med matematisk problemlösning och förstÄelsen av textuppgifter kan vara problematisk för mÄnga elever. Som lÀrare Àr det viktigt att veta vad som Àr svÄrt och vad som kan underlÀtta förstÄelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka sprÄkliga aspekter som kan försvÄra för elever i Ärskurs 1-3 nÀr de lÀser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlÀtta förstÄelsen. Studier pÄ svenska och engelska frÄn Är 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvÄra förstÄelsen.

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad pÄ motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i Ärskurs 7 och Ärskurs 9. Instrumenten som anvÀndes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika högstadieskolor pÄ elever i Ärskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare kan utveckla lÀsförstÄelse och lÀslust hosspecialskolans elever. Den metod som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fyra svensklÀraresom arbetar pÄ specialskolan, en förskollÀrare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbÄde lÀrare och elever upplever att samtal och höglÀsning stimulerar lÀsförstÄelsen. Deupplever Àven att lÀslust vÀcks genom den nyfikenhet som lÀraren kan skapa hos eleverna dÄhan/hon pÄ ett spÀnnande sÀtt berÀttar om handlingen i en bok.

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp frÄn Ärskurs 1 till 3. Syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse bÄde vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnoser och litteraturstudie. Diagnosen Àr genomförts under höstterminen i Ärskurs 1 samt i samma elevgrupp vÄrtterminen i Ärskurs 3. Resultatet visar att i Ärskurs 1 finns det cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattningen upp till 10.

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kÀnnetecken för bra matematikundervisning. Syftet Àr att fÄ kunskap om vilka uppfattningar elever och lÀrare har om vad som kÀnnetecknar bra matematikundervisning pÄ en skola som Àr i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolÄren och deras lÀrare anser kÀnnetecknar bra matematikundervisning. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar, dels en enkÀtundersökningbland elever, en kvantitativ studie med sÄ kallade attitydfrÄgor, dels intervjuer med lÀrare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frÄgor. Studien genomfördes med elever i Ärskurs 2 och Ärskurs 5 och deras matematiklÀrare.

Syftet med vÄr uppsats Àr att mot bakgrund av det nu gÀllande styrdokumentet för gymnasieskolan, benÀmnt LÀroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers instÀllning till religionsÀmnet. Med tanke pÄ den roll som socialisation och fostran har för ungdomars instÀllning till religion i allmÀnhet sÀtts vÄr undersökning in i ett samhÀllsperspektiv med fokus pÄ förÀndring över tiden, och dÀrmed förÀndrade villkor för religionen i samhÀlle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsÀmnets roll ser annorlunda ut i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle i jÀmförelse med de dokument som var gÀllande i vÄrt traditionella enhetssamhÀlle. Uppsatsen utgÄr frÄn en litteraturstudie över förÀndringar i samhÀllet, religionsÀmnets status och roll, och hur styrdokumenten förÀndrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkÀt som metod riktad till elever i tredje klass pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning Àr en konsekvens av att de avviker frÄn de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Messerschmidts structured action theory, som gÄr ut pÄ att individens handlingar och beteenden pÄverkas av och reproducerar den rÄdande sociala strukturen. I denna uppsats förstÄs den sociala strukturen som den ojÀmlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrÄn kön, klass och etnisk bakgrund. I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle Àr det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nÄ upp till en normativ femininet som definieras utifrÄn liknande statusmarkörer.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn pÄ makt och ordning i skolan med utgÄngspunkt i tvÄ teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser pÄ maktrelationen till lÀrare och ett eventuellt Äterinförande av ordningsbetyg. Jag utgick frÄn följande forskningsfrÄgor: -          Hur upplever elever maktrelationen till lÀrare?-          Hur ser elever pÄ ett eventuellt Äterinförande av ordningsbetyg? Med hjÀlp av tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn tvÄ olika klasser besvarades mina forskningsfrÄgor och kunde dÀrefter diskuteras i relation till tidigare forskning. Synen pÄ maktrelationen skiljer sig mellan de tvÄ klasserna, den Àr mycket mer mÀrkbar i den ena klassen. OrÀttvisor gÀllande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen Àr en mer jÀmnstÀlld maktrelation mellan lÀrare och elever.

Arbetet handlar om hur elever lÀr sig genom leken i klassrummet. Arbetet tar upp bÄde elever och lÀrares syn pÄ lÀrande genom lek..

Syftet var att undersöka vilka arbetssÀtt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhÄllningssÀtt till dem. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasiefriskola i norra Sverige dÀr sex elever som gick första Äret pÄ gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att fÄ en större förstÄelse för hur elever uppfattar olika arbetssÀtt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det pÄ denna skola förekom relativt traditionella sÀtt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men Àven lÀrarledd undervisning med bland annat förelÀsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.