Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever fÄr i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever fÄr lÀsa litteratur Àven frÄn den icke vÀsterlÀndska kultursfÀren kan de fÄ en ökad förstÄelse för mÀnniskor med annan kulturell bakgrund. Genom att anvÀnda sig av ett balanserat mÄngkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lÀra kÀnna andras vÀrldar och pÄ sÄ vis komma bakom stereotypa bilder av mÀnniskor. Att se om, och i sÄ fall hur, globaliseringen av vÀrlden och det mÄngkulturella samhÀllet avspeglas i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi har utgÄtt frÄn ett kvalitativt perspektiv i vÄr forskning.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda pÄ vilka uppfattningar lÀrare i tidiga grundskolan har av lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vÄr studie var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lÀrares möte med elever i skolsituationer.Syfte: VÄrt syfte med denna studie var att upptÀcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka nÄgons uppfattningar av ett fenomen sÄ blev en kvalitativ metod med intervjuer av lÀrare utgÄngspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lÀrares uppfattningar. VÄr empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: UtifrÄn vÄr empiriska undersökning dÄ det gÀllde att sÀtta sig in i hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer sÄ kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till konflikter mellan elever och vilka modeller de anvÀnder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till studien har vi genomfört en litteraturstudie som behandlar Àmnet konflikt och orsaker till varför de uppstÄr. Det Àr viktigt att som lÀrare ha grundlÀggande kunskaper inom konflikter och konfliktlösning, eftersom de dagligen uppstÄr tvister i skolan. Den undersökningsmetod vi anvÀnt oss av bestÄr av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sju pedagoger pÄ tvÄ olika grundskolor i mellersta Sverige.

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Studiens syfte Àr att undersöka om elevers sÀtt att vÀrdera och resonera kring skolregler skiljer sig Ät beroende pÄ regelkategori. Vi stÀller mot bakgrund av domÀnteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjÀlp av en enkÀtstudie. VÄr enkÀtstudie omfattar 202 deltagare i Ätta klasser i Är 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor.

Syftet med vÄrt arbete har varit att fÄ förklaringar till hur motivationen fungerar hos elever som valt olika intresseinriktningar under sina senare grundksoleÄr. Vi ville veta vad som gör att elever klarar av bÄde det oridnarie skolarbetet samt förlÀngda skoldagar. I studien som Àr av kvalitativ karaktÀr har vi intervjuat högstadieelever med frÄgor angÄende om de upplever att deras motivation pÄverkas av att de studerar pÄ en utbildning med profilerad inriktning. DÄ motivation Àr centralt i vÄrt kommande yrke som lÀrare anser vi att vi fÄtt mÄnga tankar om hur vi som lÀrare kan stödja elever att hitta sina drivkrafter för att klara studierna..

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö. Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriÀrplaner, samt vilka personer som de ansÄg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en kvantitativ metod, dÀr elever frÄn skolor i olika omrÄden, med olika sociala bakgrunder ingÄtt. De teoretiska ansatser vi anvÀnt oss av Àr Pierre Bourdieus teori dÀr begrepp som kapital och habitus varit anvÀndbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell fristÀllning. Av undersökningen har framgÄtt att eleverna frÄn den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utstrÀckning tenderar att vilja vÀlja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina förÀldrar som förebilder. Det har Àven framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osÀkra pÄ framtida karriÀrplaner och att eleverna i större utstrÀckning sÄg sina förÀldrar som mer betydelsefulla i val av karriÀrplaner..

Denna studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhÀlsoteam samt de elever som har nÄgon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd undersöks utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kÀnnetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande Àr vilken typ av svÄrigheter som eleven har och vilket stöd eleven fÄr.

Examensarbete 15 poÀngi lÀrarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man Àr trygg hÀr pÄ nÄt sÀtt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt Àmnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem Är som högstadielÀrare och var nyfiken pÄ vad som hÀnder med de elever som inte tar sig in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pÄgÄr om det individuella programmets vara eller inte vara var Ànnu ett skÀl för mig att lyfta Àmnet. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick dÀr Àn att bara lÀsa upp sina betyg. Jag ville Àven undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre Är pÄ högstadiet samt hur lÀrarna pÄ det individuella programmet sÄg pÄ sin lÀrarroll.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i Är 9 vÀljer att anvÀnda för att förklara begreppen materia, fotosyntes och förbrÀnning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap Àr, hur barn lÀr sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning sÀger om Àmnet. Datainsamling skedde med hjÀlp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i Är 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. VÄrt resultat överensstÀmmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet.

Denna undersökning gjordes under en veckors tid pÄ tvÄ gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lÀrare och elever se hur de upplever Àmnet idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv, samt att jÀmföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vÄr bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.Resultatet visar att lÀrare tror sig behandla tjejer och killar pÄ olika sÀtt, medan elever inte upplever det sÄ. DÀremot upplever eleverna att undervisningen Àr upplagd för killar genom de aktiviteter som anvÀnds. Detta anser inte lÀrarna som istÀllet tycker sig variera undervisningen och nivÄanpassa den - nÄgot som eleverna inte tycker att lÀrarna lyckas med..

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spÀrrar nÀr de blir upprörda pÄ grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött pÄ under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrÄgor jag kommer att söka svar pÄ handlar om förhÄllningsÀttet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever tÀnker nÀr de löser matematiska problem inom omrÄdet division. Eleverna gÄr i Ärskurs tvÄ och de ska lösa tvÄ olika divisionsuppgifter med hjÀlp av laborativt material. I vÄr undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgÄr det att elever har mÄnga olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvÀgagÄngssÀtt i de bÄda divisionsuppgifterna. Det framkom Àven att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna nÀr de löser uppgifterna.?.

Denna uppsats behandlar tvÄ olika register, dvs. det svenska skriftsprÄket och chattsprÄket samt den medvetna kodvÀxlingen dÀremellan i en skolsituation. Syftet Àr att ta reda pÄ om elever i Ärskurs fem behÀrskar skolans skriftsprÄks- och chattsprÄksregister och förmÄr kodvÀxla mellan registren. För att nÄ vÄrt syfte gjordes en kvalitativ undersökning dÀr tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en ÄterberÀttande text om sitt bÀsta minne.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, och detta stÀller ökade krav pÄ sjuksköterskor nÀr de ska vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Den hÀr studien syftade till att belysa nÄgra av de svÄrigheter sjuksköterskor kan uppleva i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, dÀr sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svÄra i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna.