Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om anvÀndning av OneDrive Àr ett fungerande hjÀlpmedel i andrasprÄksundervisningen, och mina forskningsfrÄgor Àr formulerade utifrÄn Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv anvÀndning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till anvÀndning av OneDrive? Hur fungerar anvÀndning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lÀrande i undervisningen i svenska som andrasprÄk?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. TvÄ av pedagogerna undervisar i svenska som andrasprÄk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien lÀser svenska som andrasprÄk.I resultatet av studien framgÄr det att pedagoger har sÄvÀl lika som olika syn pÄ hur man kan anvÀnda OneDrive. Pedagogerna kÀnner till fler funktioner som kan anvÀndas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna kÀnner Àven till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten dÀr intervjuerna genomförts.

Specialarbete ? svenska (Inriktning inom lÀrarutbildningen), GrundnivÄ, 15 högskolepoÀng.

Forskningsarbetets fokus ligger pĂ„ begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov. Syftet Ă€r att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov med hjĂ€lp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vĂ€nds mot varandra för att finna de binĂ€ra motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien anvĂ€nds en kvalitativ metod bestĂ„ende av fokusgrupper omfattande nio lĂ€rare frĂ„n en svensk högstadieskola.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat sprÄk Àn svenska misslyckas med att integreras i samhÀllet och hur dessa barn har det svÄrt att nÄ godkÀnt betyg i kÀrnÀmnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) Àr en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andrasprÄk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begrÀnsa barnens möjligheter senare i deras skolgÄng och yrkesliv.SYFTE: VÄrt syfte med studie Àr att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flersprÄkighet.VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur resonerar verksamma pedagoger kring flersprÄkighet?? Hur stöttas flersprÄkiga elever i skolan?? Hur resonerar pedagoger kring samverkan med förÀldrar till flersprÄkiga elever?METOD: Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfÀllen.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga en del av engelskans pÄverkan pÄ skriftligt uttryck i svenska sprÄket hos elever pÄ en engelsksprÄkig skola i svensk miljö, The English School (ESG) i Göteborg. Teori: Undersökningen avser att belysa en specifik sprÄklig inlÀrningssituation. Den Àr en fallstudie med kvantitativ ansats och en empirisk - atomistisk analys dÀr nÄgra specifika grammatiska och lexikala detaljer samt fritt skriven text studeras.Metod: EnkÀter och textanalys i tre grupper om tjugo elever vardera i Ärskurs 9.Resultat: Analysen visar ett mycket stort engelskt inflytande pÄ ESG-elevernas skriftliga sprÄkanvÀndning i ett litet antal avgrÀnsade formmoment i svenskan. Engelskan tycks hÀr orsaka vissa typer av formfel som inte visar sig i kontrollgrupperna, oavsett vilket modersmÄl eleverna har. Det finns inget som tyder pÄ att ESG-eleverna skulle uppvisa generellt sÀmre resultat i svenska Àn jÀmnÄriga i svensk kommunal skola ? snarare tvÀrtom - men det Àr tydligt att de som har ett annat modersmÄl Àn engelska eller svenska har svÄrare att nÄ riktigt bra resultat och för mÄnga av de elever som kommer sent in i skolan uppstÄr problem att nÄ mÄlen..

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen Àr det viktigt att de har en god ordförstÄelse. All undervisning i skolan bygger pÄ sprÄket. SprÄket i skolan Àr för mÄnga elever ett annat sprÄk Àn det de möter pÄ sin fritid. SprÄket i skolan Àr skriftsprÄks baserat och mer abstrakt Àn det sprÄk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever mÄste lÀra sig detta nya sprÄk, skolsprÄket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

I denna uppsats har tio uppsatser, som skrivits inom det nationella provet i svenska och svenska som andrasprĂ„k, analyserats bĂ„de kvantitativt och kvalitativt i syfte att se pĂ„ vilket sĂ€tt sprĂ„knivĂ„n skiljer sig. Fem uppsatser Ă€r skrivna av elever som följer lĂ€roplanen för svenska och fem av elever som följer lĂ€roplanen för svenska som andrasprĂ„k.   Hypotesen var att andrasprĂ„kselevers texter skulle utmĂ€rka sig genom att ha fĂ€rre bĂ„de framförstĂ€llda och efterstĂ€llda bestĂ€mningar och mindre komplexa nominalfraser. Dock var skillnaderna som framkom egentligen inte av kvantitativ art utan av kvalitativ. Även om avvikelserna var relativt fĂ„, förekom de och dĂ„ nĂ€stan uteslutande i andrasprĂ„kselevernas texter.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka ifall det överhuvudtaget Àr rimligt att begÀra att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats Àr ur ett frÀmst muslimskt, men ocksÄ ur ett svenskt perspektiv. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag valt följande frÄgestÀllningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhÀlle och muslimska normer frÄn det svenska samhÀllet?- Vilka ?problemomrÄden? finns för muslimska elever som gÄr i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning Àr att det inte Àr rimligt att begÀra att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förstÄelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

BAKGRUND: ModersmÄlsundervisning för flersprÄkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för Àmnet modersmÄl bland flersprÄkiga elever och förÀldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken pÄ vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förÀndring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av Àmnet modersmÄl inom den ordinarie skoltiden under tvÄ veckor i tvÄ separata faser pÄ tvÄ olika skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att fÄ frÄgestÀllningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det hÀr projektet ett intressant arbetssÀtt att arbeta pÄ modersmÄlet Àven för övriga Àmnen. Enligt respondenterna fick eleverna bÀttre samarbete Àn annars.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka tankar elever och deras lÀrare har kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa Àr och om det Àr samma i svenskÀmnet som i matematikÀmnet. Dessutom vill vi undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier som de tror gynnar elever i svÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolÄr sex och fokusgruppsintervju med lÀrare. Resultatet visar att elever uttrycker fÄ tankar om vad lÀsförstÄelse Àr och vi kan skönja att uppfattningar Àr begrÀnsade till frÀmst enskilda skolÀmnen.