Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur tre lÀrare i Ärskurserna tvÄ, fyra och fem ser pÄ, och bemöter, flersprÄkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som anvÀnds för materialinsamling Àr intervjuer med tre klasslÀrare och klassrumsobservationer i deras klasser pÄ samma skola. Resultaten frÄn intervjuerna visar att de undersökta lÀrarna pÄ skolan sÀger sig vara positivt instÀllda till flersprÄkighet. Under observationerna i lÀrarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra sprÄk Àn svenska. En inre frustration av nÀr hon hör andra sprÄk Àn svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra sprÄk Àn svenskan.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för forskares Äsikter kring ettsprÄkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vÄr resultatanalys. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ÀrCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt somligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ olika sÀtt beskriversin undervisning i svenska som andrasprÄk.METOD: Vi anvÀnder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vÄr forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med hjÀlp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgÄngspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för mÄnga pedagoger pÄverkas av tidsbristdÀr alla elever inte fÄr den hjÀlp de Àr berÀttigade till..

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för sprÄkinlÀrning i det svenska sprÄket samt integrering i samhÀllet för nyanlÀnda elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrÄn lÀrarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jÀmförelse i deras syn pÄ utbildning för nyanlÀnda elever. UtifrÄn detta formulerades fyra frÄgestÀllningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och integrering, kunskapsbedömning samt samhÀllsnormers implikationer pÄ utbildningen för nyanlÀnda elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys pÄ regeringens Proposition Utbildning för nyanlÀnda elever- mottagande och skolgÄng samt LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

LÀrare idag lever och verkar i ett samhÀlle dÀr utvecklingen inom informationsteknologin gÄr allt snabbare. Allt fler skolor fÄr bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material frÄn internet. Men det Àr inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förÀndringar. LÀnder Àndrar grÀnser eller faller isÀr till nya, och i mÄnga svenska klassrum hÀnger det kartor som Àr förlegade sedan lÀnge. Det finns dÀrför stora möjligheter att inom detta omrÄde kombinera informationsteknologi och geografi till en helhet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika sprÄkklassrum och hur lÀrarna sjÀlva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation Àr anvÀndandet av mÄlsprÄket, kommunikationsstrategier och innehÄll. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att mÄlsprÄket inte alltid anvÀnds i den utstrÀckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare anvÀnds av lÀrarna Àn eleverna.

Att undersöka möjligheterna att Ästadkomma elevdemokratisering genom ett elevrÄd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans vÀrdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rÀttigheter att bli hörda, att organisera sig och att pÄverka sin vardag. Det Äligger lÀraren att och föra över demokratiska vÀrderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. ElevrÄdet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsÄr. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgÄngspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Arbetet syftar till att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt tvÄ lÀroböcker i matematik för Ärskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvÄrigheter. Metoden som anvÀnds Àr huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lÀrare och elever. Dessutom har de tvÄ lÀromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvÀrderats till innehÄll och form samt arbetsÀtt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar pÄ en nÀrmare koppling till konkreta mÀnnisko- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete pÄ egen hand. LÀrarintervjuerna visar att valet av lÀromedel pÄverkar hur lektionerna lÀggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att lÀroboksvalet pÄverkar deras syn pÄ vad matematik Àr och hur de arbetar med och förstÄr matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvÄrigheter..

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

SAMMANDRAGSyftet med studien Àr att skapa kunskap om hur en lÀrare i ett interkulturellt klassrum synliggör flersprÄkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare sprÄkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lÀrare och tvÄ rektorer verksamma pÄ en mellanstor skola i en mellanstor kommun, dÀr lÀraren Àven har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgÄr det att samtliga informanter Àr införstÄdda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flersprÄkiga eleverna. Det framgÄr av resultatet att informanterna Àr vÀl införstÄdda med miljöns betydelse för vidare sprÄkutveckling och att skolan anvÀnder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt sprÄkutveckling. Resultatet visar ocksÄ att skolan har en positiv instÀllning gentemot flersprÄkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar sprÄkstimulerande.

Studien skall belysa vad elever i Ärskurs tre och lÀrare har för instÀllning till utomhusundervisningen och pÄ vilket sÀtt utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lÀrande. Jag har skickat ut enkÀter till lÀrare och elever samt intervjuat 6 barn frÄn en skola i SkÄne för att ta reda pÄ min undersökning. Undersökningen ledde fram till rÀtt lika svar bÄde frÄn lÀrare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen Àr att det Àr spÀnnande och nytt för eleverna. LÀrare har Àven talat om varför man inte bedriver utomhusundervisning och det kan bero pÄ att lÀrarna kÀnner sig otrygga i undervisningssÀttet och vÀdret kan Àven vara ett hinder för utomhusundervisning..

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssÀtt vad gÀller den specialpedagogiska undervisningen Àr med om att konstruera, och möjligtvis upprÀtthÄlla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts pÄ hur de elever som gÄr i sÀrskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver skolans elever den sÀrskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna pÄ de elever som undervisas i sÀrskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs dÀr kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Studiens syfte Àr att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever pÄ samhÀllsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartlÀggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs Àven i tvÄ gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv pÄ de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjÀlp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de berÀkningarna som krÀvs, men att det saknas en djupare förstÄelse för geometri, speciellt inom omrÄdet area. JÀmförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns nÄgon större skillnad mellan eleverna. .