Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

Mot bakgrund av svenska elevers försämrade läsresultat och att det finns få studier inriktade på skolans mellanår, valde vi att undersöka vilka strategier lärare och specialpedagoger i årskurs 4-6 har i sin läsundervisning för att möta elever i lässvårigheter. För att nå syftet har vi undersökt vilka verktyg som används för bedömning av läsförmågan samt hur lärare respektive specialpedagoger möter elever i lässvårigheter utifrån aspekterna innehåll i undervisningen och läromedel. Det empiriska materialet består av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tätt samarbete mellan specialpedagog och klasslärare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lässvårigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lärare kunskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lärarledd undervisning.

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska.I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprättandet av åtgärder efter de nationella proven i år 3 i svenska och svenska som andra språk eventuellt kunde leda till att elever nådde kunskapskraven i år 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de åtgärder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv där grunden är att lärande sker i det sociala samspelet. För att människan ska utvecklas och gå vidare i sitt lärande behövs stöd och utmaningar från omgivningen. Kommunikation och delaktighet är viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgångspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument från sexton elever som analyserades och tolkades utifrån en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna använde nationella proven både för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvärdig då jämförelser görs mellan skolor och kommuner.

Denna uppsats syfte var att undersöka vad elever i grundskolans senare år har för attityd till grammatikundervisningen i svenska. Min hypotes var att den allmänna attityden är negativ. Om detta antagande stämde ville jag undersöka vad som låg till grund för denna negativa inställning, samt ta reda på hur eleverna tyckte att man kunde göra för att förändra undervisningen till det bättre. De metoder jag använt mig av är dels en enkätundersökning bland 70 elever i skolår 6-9, dels mer djupgående intervjuer i gruppform med elva elever. Tyvärr så bekräftades min hypotes.

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur de svårigheter elever med ADHD har i skolan, samt hur vi pedagoger kan hjälpa dem tillgodogöra sig utbildningen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer av lärare som arbetat mycket med ADHD-elever. Jag har även tagit stöd i litteraturen för att återge de svårigheter dessa elever har, samt hur man enligt forskarna stöttar dessa elever på bästa sätt. Resultatet visar att det råder en stor kongruens mellan forskarnas och lärarnas undervisningsmetoder, men det finns också skillnader. Elever med ADHD är ingen homogen grupp, utan deras svårigheter varierar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till.

BakgrundTrots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig faktor, där intresset är en viktig beståndsdel. Nyttan kan här ses som en motivationsfaktor. Syftet Att få en djupare förståelse och jämföra lärares och elevers uppfattning kring nyttan med ämnet svenska, vad de anser är viktigt och oviktigt, eller vad man lägger tyngdpunkten på i förhållande till läro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvämlighetsurval som grund. För att kunna få svar på frågeställningarna har fyra behöriga gymnasielärare och fyra gymnasieelever intervjuats.

Studien tar upp analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Examensarbetet inriktar sig på de elever som har svårt att koncentrera sig under lektionen och på så vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet är att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvårigheter på bästa sätt, försöka förstå elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlägga orsaker till dessa svårigheter. Huvudfrågan är:Hur gör pedagogen för att förstå och bemöta elever med koncentrationssvårigheter på ett bra sätt?.

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra.

Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur väl svenska och finlandssvenska niondeklassare hanterar utvalda svenska skrivregler och det svenska skriftspråket. Vidare undersöks huruvida det finns olikheter länderna emellan, samt mellan kön. Undersökta språkdrag är fyra till antalet: förekomst av särskrivning, hantering av gemener och versaler, inslag av engelska respektive finska samt hantering av pronomina de, dem och dom. Undersökningsmaterialet består av 100 diskursiva elevtexter från Sverige och Finland, jämnt fördelade mellan länderna. Texterna kommer från nationella prov i ämnet svenska (Sverige) respektive modersmål och litteratur (Finland) genomförda våren 2010 av elever i årskurs 9.

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor.