Syftet med min studie Àr att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansÀttningar ser pÄ skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna pÄ skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och mÄnga olika etniciteter.Undersökningen Àr utförd genom en enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har fÄ etniciteter Àr mobbningen mer av psykologisk karaktÀr medan det pÄ den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med mÄnga etniciteter har fler elever som Àr eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad pÄ vilka som upptÀcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet Àr det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra Àr det lÀrare.Slutligen anser bÄda skolorna att lÀrarna borde börja se och höra för att mÀrka mobbningen som för eleverna Àr uppenbar. .

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.

I min studie ville jag jÀmföra synen pÄ bedömning och betygsÀttning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att bÄda skolsystemen genomgÄr i dag stora förÀndringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan fÄr nya styrdokument. Syftet med denna reform Àr att anpassa utbildningen till moderna samhÀlleliga krav och höja kunskapsnivÄn hos elever i alla Ärskurser. Det ryska skolsystemet har genomgÄtt stora förÀndringar under sista tvÄ decennierna och fortsÀtter att moderniseras.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterÀr kanon i skolan. Den föreslog upprÀttandet av en lista pÄ böcker som alla elever i svenska skolor skall lÀsa. De idag gÀllande styrdokumenten för skolan överlÄter bokvalet pÄ lÀrarna. Vi intervjuade tre svensklÀrare i grundskolans senare Är för att fÄ veta hur de förhöll sig till kanon och pÄ vilka premisser de vÀljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Att lÀsa svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet Àr idag likstÀllt med attlÀsa modersmÄlsvenska. Dock Àr det mÄnga andrasprÄkselever som intedeltar i svenska som andrasprÄksundervisningen pÄ grund av att de haren negativ attityd till Àmnet. Tidigare forskning pÄ omrÄdet visar attmodersmÄlssvenska har högre status och att förÀldrar, kamrater ochlÀrares syn pÄ vilket sprÄk som Àr viktigast pÄverkar flersprÄkiga elever.Att inte tillhöra skolans monokulturella norm anses som avvikande ochkan bidra till flersprÄkiga elevers negativa instÀllning till svenska somandrasprÄk. I denna studie undersöks hur utlÀndska elever födda iSveriges attityder till Àmnet svenska som andrasprÄk pÄverkar derasÀmnesval pÄ gymnasiet. Ett övergripande syfte Àr att nÄ en ökadförstÄelse för de processer som pÄverkar individen i hennes strÀvan attfölja sina attityder och vad som intrÀffar nÀr hennes förvÀntningar intestÀmmer överens med hennes sociala verklighet.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för flersprÄkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrÄn ett lÀrarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. VÄr analys utgÄr ifrÄn följande forskningsfrÄgor:- Hur framtrÀder sambandet mellan skolprestation och flersprÄkighet i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder lÀrares arbete med och uppfattningar om flersprÄkiga elever i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder flersprÄkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?Vi anvÀnder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar pÄ vÄra frÄgor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flersprÄkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trÀtt fram kan sammanfattas som att de flersprÄkiga eleverna inte presterar pÄ samma nivÄ som de ensprÄkiga, svenska eleverna.

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielĂ€rare upplever ett Ă€mnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första sprĂ„k och elever som har svenska som sitta andrasprĂ„k. ÄmneslĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta omrĂ„de. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lĂ€rarnas strĂ€van att ge ungdomarna en sĂ„ allsidig gymnasieutbildning som möjligt dĂ€r sprĂ„k och Ă€mne ingĂ„r och som följer lĂ€roplanens uppsatta kommunikativa mĂ„l. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella Ă„tgĂ€rder och dels lokala Ă„tgĂ€rder genomföras. Dessa Ă„tgĂ€rder berör nationella kursmĂ„l sĂ„vĂ€l som genomförande av lokala Ă€mnesövergripande samverkansplaner..

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, sjÀlvvÀrdering och informationskÀllor gÀllande sex och samlevnad, dels att jÀmföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers sjÀlvvÀrdering stÀmmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara pÄ en enkÀt. Resultatet visar att svenska elever har en högre lÀgsta nivÄ i sin sjÀlvvÀrdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jÀmfört med de grekiska eleverna.

Enligt Skolverket (2008) har ungefÀr en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstasprÄk. FlersprÄkiga barn eller barn med smÄ eller inga svenskkunskaper Àr dÀrför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvÀrtom nÄgot som allt fler lÀrare i allt större utstrÀckning kan förvÀntas komma i kontakt med. Detta krÀver speciell kompetens av lÀrarna. Det övergripande syftet med detta arbete var dÀrför att nÀrmare studera hur arbetet med flersprÄkiga elever sker i skolan. I det hÀr examensarbetet gjordes en undersökning av hur lÀrare i praktiken arbetar med flersprÄkiga elever, detta genom en observation av tre lÀrare i deras undervisning av samma förstaklass med mÄnga (tre av fyra) flersprÄkiga elever.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.