Inledning Under hösten var det många elever på skolan där jag arbetar som hade svårt för att nå upp till kunskapskraven i SO-ämnena. Då det i dessa ämnen ställs stora krav på god läs- och skriv-förmåga fann jag det intressant att studera hur ämnena ter sig för elever i läs- och skrivsvårig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-ämnena kan te sig för elever i läs- och skrivsvå-righeter. Studiens frågeställningar var:? Hur kan några SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser måluppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande måluppfyllelse i SO i elevernas IUP och åtgärdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lärare av SO-undervisningen?? Hur resonerar läraren kring begreppsbildning?? Hur resonerar läraren kring läsförståelse?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet där elevernas förutsättningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter är av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har påverkat mig.MetodDå studiens problem utgick från personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Kring och inom skolans förs hela tiden en debatt om betygens vara eller icke vara, om betygens utformning och vad som är nödvändigt för en elev att påvisa kunskap om för att få ett visst betyg. Även vid vilken ålder betyg skall börjas delas ut är uppe till debatt.I kursplaner så finns det olika mål som elever skall uppnå alternativt sträva efter. Som det ser ut idag så är det till stor del endast kunskapsmålen som betygssätts och om detta kan man alltid ha en åsikt. Hur eleven lyckats i sina strävanden blir tyvärr många gånger ointressant trots att kursplanernas syften menar något annat.Detta arbete är ett försök till att finna det kvalitativa historiemedvetandet och på så sätt finna de elever som har uppnått ett visst mått av reflektion, elever som kan se sammanhang och elever som kan dra slutsatser i ämnet historia på gymnasienivå..

I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del.

Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i årskurs 9 har för självskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras självskattade kondition påverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar även upp betydelsen av fysisk aktivitet och inställning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. Dåliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmår personen ifråga att avstå från att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förväntar sig ett negativt resultat.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga år .Studien har baserats på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lägre år, anställda inom samma enhet med ett flerårigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har använts för att få tillgång till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna.Studien visar på att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svårigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker också kategoriseringar efter visade behov/svårigheter. Här visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv där det relationella perspektivet på svårigheterna tenderar försvinna.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur många elever i skolår åtta och nio i tre Skånekommuner som har särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur stor del av dessa som har specifikt utbildningsbehov, vilket innebär att de inte uppnår nivån godkänd endast i ämnet matematik. Dessutom är syftet att undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för några av dessa elever samt att belysa begreppet specifikt utbildningsbehov i förhållande till termen dyskalkyli. Jag har gjort en betygsinventering i de tre kommunerna samt använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer då jag intervjuat tio SUM-elever i skolår nio. Resultaten visar sammanfattningsvis att de tre kommunerna uppvisar lägre andel elever som ej är godkända i matematik än såväl Skåne län som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i skolår nio har specifikt utbildningsbehov i matematik. Elevernas sociala nätverk ligger bakom de problem som orsakat deras låga resultat i matematik..

Dialogen är något som genomsyrar undervisningen på folkhögskolan. Att som lärare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har läst eller hört ökar deras förståelse och kunskaper. När man för några år sedan gav sig in på området distansutbildning ville man på folkhögskolan även där föra med sig dialogen från klassrummet.Eftersom jag själv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta närmare på hur dialogen mellan elever fungerar på distans. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag på hur läraren kan stimulera till dialog mellan elever på distans.I uppsatsen har fem lärare och fem elever intervjuats. Samtliga lärarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna läser för en av lärarna.

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat ämne, både för lärare och elever. Syftet med uppsatsen är att svara på frågan hur verksamma lärare arbetar med decimaltal i sin undervisning i årskurs 5. Uppsatsen är baserad på tre frågor gällande undervisningen om decimaltal. För att svara på frågorna är arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som använts för insamlande av data i denna kvalitativa studie är genom observationer av undervisning och lärarintervjuer.

Centrum för denna studie utgörs av ett försök att fånga hur några lärare förhåller sig till elevers inflytande i lärande och hur deras elever tycker att detta inflytande fungerar i praktiken. Med utgångspunkt i några relativt konkreta frågeställningar - hur arbetar lärare med elevers inflytande i lärande, hur uppfattar elever att de har inflytande i lärande och på vilket sätt har de då inflytande samt vilka för och nackdelar finns med elevers inflytande i lärande - genomfördes en mindre intervjustudie med fyra lärare som arbetar i skolår fem samt några av deras elever. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden när det gäller elevers inflytande i lärande: planering/upplägg, genomförande och redovisning/utvärdering av ett kunskapsområde. Resultatet visade att eleverna har inflytande i varierande grad i olika delar av läroprocessen och både lärare och elever menade att det finns fördelar och nackdelar med att låta eleverna ha inflytande. Flera av respondenterna menade att elevers inflytande i skolarbetet gör att de upplever glädje, motivation och meningsfullhet i lärandet.

Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget.

Syftet med arbetet är att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frågeställningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad är lärares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i årskurs tre; samhällsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lärare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkätundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger där dem reflekterar över enkätens frågeställningar.

Detta examensarbete är ett konsumtionsarbete som berör ämnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet består av tre frågeställningar som ska svara på frågorna: hur dyskalkyli kännetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur läraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frågeställningar besvaras med grund i aktuell forskning om området. Resultatet visar att dyskalkyli främst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer även att dyskalkyli kännetecknas genom bland annat fingerräkning, bristande läsförståelse och rimlighetsbedömning.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer.

Studiens syfte är att undersöka hur 8 lärare anser sig arbeta, i grundskolans årskurs 1-3, för att stärka utvecklingen hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Intentionen är vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lärare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgångspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnå vårt syfte har 8 lärare intervjuats, 4 arbetar på en stark svensksegregerad skola och återstående 4 arbetar på en mångkulturell skola. Samtliga lärare i studien undervisar och är verksamma på lågstadiet, där vi hos alla har undersökt vilka metoder och åtgärder dessa lärare beskriver att de använder sig av då elever uppvisar läs- och skrivsvårigheter.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.