Syftet med vår undersökning är att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar läs-och skrivsvårigheter samt begreppet integrering för att därigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i så fall hur lärare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen är kvalitativa intervjuer. Två av våra informanter är lärare i svenska, en är specialpedagog och en är speciallärare. Resultatet visade att företeelsen läs- och skrivsvårigheter och integreringsbegreppet tolkas på skilda vis beroende på lärarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring läs- och skrivsvårigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.

Diabetes mellitus type 2 and chronic obstructive pulmonary diseases (COPD) are two of the most common diseases in the world and the amount are increasing. The treatments of these diseases are self care and a change of lifestyle. For this to be successful there is a need for the person to have knowledge about the diseases and a motivation for making changes in his or her lifestyle. Most of this information is given by the district nurse at the health centre. It is important to get a better knowledge of these persons experiences and how they used the information given to them.

Vår studie syftar till hur pedagoger arbetar samt resonerar kring arbetet med flerspråkighet och språkutveckling. Detta genomfördes då vi undersökte två olika förskolor för att se eventuella likheter och skillnader med detta arbete. I denna studie har vi använt oss utav en kvalitativ metod där vi samlar in material genom observationer och intervjuer. Intervjuerna har formats utifrån en intervjuguide och tar upp de forskningsfrågor som studien syftar till. Studiens forskningsområde har visat på en viss problematik gällande arbetet med flerspråkighet då detta arbete inte är lika självklart på alla förskolor. Denna problematik verkar bland annat bero på förskolornas förutsättningar, men också på förskolans utformade barngrupper.

CODA (Children of deaf adults) innebär att man är hörande själv men har en eller två teckenspråkiga föräldrar. CODA-elever har teckenspråk som hemspråk och de lever mittemellan den döva världen och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att växa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat språk hemma än vad de har i skolan. (Fredäng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever upplever exkursioner i ämnet biologi och frågeställningarna i denna studie är: Vilka mål har lärarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begränsningar upplever de att de har för att uppnå dessa mål? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mål tror eleverna att lärarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lär sig något under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på en medelstor högstadieskola i södra Sverige. Lärarnas mål är att få eleverna att känna sig bekväma i naturen samt att de ska förstå hur naturen hänger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sätt att variera undervisningen på. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omväxlande samtidigt som de känner en viss rädsla för skog och småkryp.

Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna.

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem.

Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan.

Syftet med vår studie var att beskriva och söka kunskap om det offentliga samhällsarbetet i Örebro kommun .  Problemområdet var  hur utförarna av samhällsarbete förklarar  social problematik, hur samhällsarbetet utförs, samt på vilket sätt medborgarna är delaktiga. Empiri insamlades genom en  kvalitativ intervjustudie. Respondenterna  var  fyra  offentligt anställda samhällsarbetare  i Örebro. Resultaten analyserades med utgångspunkt i marxistisk teori och strategier samt principer för samhällsarbete.

Sammandrag: Syftet med min undersökning är att på två gymnasieskolor undersöka några verksamma svensklärares kunskap om och inställning till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Jag vill även belysa om svensklärarna och skolorna har någon handlingsplan när det gäller hantering och bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre svensklärare och en speciallärare från vardera skola. Resultatet visar att svensklärarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklärarna har någon handlingsplan hur de skall gå till väga eller bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Den pågående utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefälsstudenter att erhålla tillräckligt med fartygsförlagd utbildning på grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg.Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlägga fartygspraktik på utlandsregistrerade fartyg i svensk regi.Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befälselever på fartyg med viss svensk besättning, eftersom eleverna då sågs som en rekryteringstillgång. Flaggstatens bestämmelser kunde, beroende på land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahålla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ändå var den enskilt största anledningen till problematiken kring befälspraktik på utlandsregistrerat tonnage..

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett känsligt, viktigt och emotionellt svårt område. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med ämnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptäckandet av dessa elever. Arbetet tar även upp hur pedagoger går vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger måste vara uppmärksamma på olika signaler elever och deras föräldrar sänder ut. Det kan röra sig om förändrat beteendemönster eller kläder som inte är passande för vädret.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen.

AbstraktVid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem..