The terms?inclusion? and? a school for all? are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at ?Blommans skola? reasoned about the definition ?inclusion?.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts.Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer.

Studiens syfte är att förstå hur några skolprojekt har arbetat för att främja skolnärvaro för elever inom autismspektrumtillstånd. Som metod användes kvalitativa intervjuer med åtta informanter i fem kommuner som på något sätt arbetar med skolprojekt med fokus på inkludering och skolfrånvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallärare, två rektorer, en kurator och en rådgivare från specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgänglig skola för elever inom autismspektrumtillstånd.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lässtöd, ökat behov är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsättningar för koncentration hos eleverna. För att få reda på detta använde vi oss av intervjuer med och observationer av åtta olika lärare i skolår 1-3, där fokus låg på lärarnas arbetssätt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att många lärare nämnde att de skapade förutsättningar för koncentrationen genom att hålla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades så buller ändå existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ändå jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgång till ett annat rum där de kunde få jobba ifred.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas.

Syftet med denna fallstudie är att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lärare och elever ser ut när elever arbetar med genren insändare i svenskasom andraspråk. Studien baseras på tre genomförda klassrumsobservationer, tvåinspelningar av gruppsamtal där elever medverkar samt en intervju med läraren isvenska som andraspråk, grundläggande kurs. Det är 16 informanter som deltar istudien. Informanterna går på Språkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenär utformad enligt cirkelmodellen, vilket är en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra lärandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga år på några skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill också undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av särskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgångspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi människor blir till i möten med andra människor, genom att vi ser oss själva genom andra. För att studera lärandet kopplas ansatsen till det socio¬kulturella perspektivet där lärande ses som en språkliga och sociala interaktion mellan människor.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklärare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlända elevernas olika behov. Fokus var främst på anpassning men studien sökte även svar på om det fanns andra faktorer som enligt engelsklärarna var av betydelse för den nyanländes skolframgång i ämnet engelska. Ytterligare tog studien reda på vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlända eleverna enligt engelsklärarna. De empiriska metoderna som har använts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkätfrågor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lärarperspektiv.

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.

SAMMANDRAGSyftet med studien är att skapa kunskap om hur en lärare i ett interkulturellt klassrum synliggör flerspråkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare språkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lärare och två rektorer verksamma på en mellanstor skola i en mellanstor kommun, där läraren även har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgår det att samtliga informanter är införstådda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flerspråkiga eleverna. Det framgår av resultatet att informanterna är väl införstådda med miljöns betydelse för vidare språkutveckling och att skolan använder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt språkutveckling. Resultatet visar också att skolan har en positiv inställning gentemot flerspråkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar språkstimulerande.

Syftet med vårt arbete har varit att få förklaringar till hur motivationen fungerar hos elever som valt olika intresseinriktningar under sina senare grundksoleår. Vi ville veta vad som gör att elever klarar av både det oridnarie skolarbetet samt förlängda skoldagar. I studien som är av kvalitativ karaktär har vi intervjuat högstadieelever med frågor angående om de upplever att deras motivation påverkas av att de studerar på en utbildning med profilerad inriktning. Då motivation är centralt i vårt kommande yrke som lärare anser vi att vi fått många tankar om hur vi som lärare kan stödja elever att hitta sina drivkrafter för att klara studierna..

 Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogikAkademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hpKultur, och kommunikation                                                                                                                                  SAMMANFATTNINGJenny Andersson& Anneli Renderstedt  Att prioritera bland måsten och krav - En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformadpå kommunala grundskolor ? från rektorers perspektiv. 2009                                                         Antal sidor: 39 Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie.

Vårt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i år 9 väljer att använda för att förklara begreppen materia, fotosyntes och förbränning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap är, hur barn lär sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning säger om ämnet. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i år 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. Vårt resultat överensstämmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom området.