Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka Àmnet idrott och hÀlsa för att se hur undervisningen bedrivs av lÀrarna samt vad elevernas instÀllning Àr till Àmnet och om det ser det som ett kunskapsÀmne. Syftet Àr Àven att jÀmföra elevernas instÀllning jÀmt emot lÀrarnas uppfattningar och se om det finns nÄgon skillnad beroende pÄ om de bor i storstaden eller pÄ landsbygden. Arbetet besvarar frÄgorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det nÄgon könsskillnad? Hur gör idrottslÀrarna för att förÀndra instÀllningen hos de elever som Àr negativa till skolidrotten? Bedrivs Àmnet hÀlsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lÀrarna förÀndra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna pÄ fritiden? Studien utgÄr ifrÄn det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval bestÄr av nÄgra idrottslÀrare samt elever i Är 3-5 pÄ en skola pÄ landsbygden och en i storstaden.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med mÀnniskan och har idag en viktig roll i vÄrt samhÀlle, bÄde som arbetsredskap och sÀllskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan mÀnniska och hund, generellt sett starkare Àn med vÄra andra husdjur. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit sÄ nÀra mÀnniskan och hur de har uppkommit. Studier pekar pÄ att hundar har en stor kognitiv förmÄga, de har en förstÄelse för mÀnskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De hÀr egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fÄtt en sÄ stor roll i samhÀllet. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

En utmÀrkande egenskap hos nÀstintill all dagens teknik Àr att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja mÀnniskans kognitiva förmÄgor. Det kan vara funktioner som stödjer vÄrt minne, som styr vÄr uppmÀrksamhet eller hjÀlper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer anvÀnds pÄ ett utbrett sÀtt i elevernas skolgÄng. Enligt tidigare forskning Àr dÀremot lÀrarnas inre förestÀllningar och attityder gentemot teknologin en avgörande faktor för huruvida lÀrarna i slutÀndan vÀljer att integrera teknologin i sin undervisning, och pÄ vilket sÀtt som de vÀljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lÀrarnas förestÀllningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor.

Det hĂ€r Ă€r en studie som undersöker utvecklingsgĂ„ngen av vissa grammatiska strukturer iskriven text. Syftet med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ vad elever behĂ€rskar skriftligt nĂ€r debedöms utifrĂ„n betygsskalan EUM (ej uppnĂ„tt mĂ„len), G, VG och MVG. Materialet somstudien baseras pĂ„ Ă€r dels texter ur Skolverkets bedömningsanvisningar för Ă„r 2011 och 2012,dels texter skrivna av elever som lĂ€ser pĂ„ gymnasiets program SprĂ„kintroduktion.Som teoretisk bakgrund anvĂ€nder jag Processbarhetsteorin (Pienemann & Keßler 2011).Processbarhetsteorin har den mest omfattande och sammanhĂ€ngande kognitiva förklaringsmodellenöver interimsprĂ„kets utveckling och visar pĂ„ hur och varför L2-inlĂ€rare gĂ„r igenomde utvecklingsstadier de gör. Processbarhetsteorin inkluderar bĂ„de morfologisk och syntaktiskutveckling och visar att olika grammatiska strukturer lĂ€rs in och utvecklas enligt ett visstmönster och att detta i ett implikationellt förhĂ„llande mellan processningsprocedurer. Dessa Ă€rfem nivĂ„er eller procedurer som börjar med tillgĂ„ng till ord/lemma, sedan följer kategoriprocedur,frasprocedur, satsprocedur och till sist bisatsprocedur.I studien framkommer det att elever som gĂ„tt i ungdomsskolan har passerat högsta nivĂ„noch har förmodligen dessa procedurer automatiserade.

NedsÀttningar i luktsinnet Àr vanligt förekommande i befolkningen, och kan fÄ negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. FörsÀmringar i luktsinnet kan dessutom förebÄda kognitiva försÀmringar hos Àldre. Syftet med denna studie Àr att undersöka om daglig luktminnestrÀning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om trÀningen Àven leder till en förbÀttring av förmÄgor som inte direkt trÀnas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehÄllande lukter. Luktspelets effekter pÄ deltagarna jÀmfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och förÀldrar formulerade sig angÄende trÀningsskolans högstadieelevers placering pÄ en 1-6 skola och inte pÄ en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen pÄ personer med handikapp förÀndrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och tvÄ rektorer pÄ tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om trÀningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna gÄr pÄ 1-6 skolor och inte pÄ högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angÄende elevernas framtid i ett förÀnderligt samhÀlle.Det framkom i undersökningen att trÀningsskolans högstadieelever, kunskapsmÀssigt, lÄg nÀrmare i nivÄ med eleverna pÄ 1-6 skolan Àn pÄ högstadiet, men att det var svÄrt att samarbeta eftersom trÀningsskolans elever blev sÄ avvikande p.g.a.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Den neonatalmedicinska utvecklingen har gÄtt starkt framÄt och idag överlever Àven extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet Àr ofullstÀndig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivÄn hos för tidigt födda (< v.37, .

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.