Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger upptäcker att elever har lässvårigheter. När pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svårigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svårigheterna samt vilka metoder som kunde användas för att hjälpa eleven. En viktig del i vår uppsats var att försöka sätta oss in hur eleverna mår och hur pedagoger kan stärka deras självbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svårigheter eller de elever som har fått en diagnos ställd. Metoden vi använde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lättare för oss att gå in på djupet, genom bearbetning och analysering.

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen.

SammanfattningInvandringen är en realitet i dagens samhälle. Skolan har här en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det är intressant att fråga sig hur skolan och undervisningen förhåller sig och anpassar sig till denya omständigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mångkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhållande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lärare och invandrarelever ser på historieämnets roll i det mångkulturella klassrummet.

Syftet med vår studie var att nå förståelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lärares arbete med elever i socioemotionella svårigheter.För att kunna nå en förståelse använde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lärare i skolår 1-3 om hur de väljer och motiverar arbetssätt och innehåll i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter.Vårt resultat visar att kommunikationen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och föräldrar i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter. Lärarna i vår studie ansåg också att förmågan till samspel är av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsättningar för dessa elever. Resultatet visar också att några lärare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lärarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att använda dem..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstämmiga om vad eleverna har svårigheter med och de bästa arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvårigheter.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstaspråk att välja tyska som språkval i grundskolan, dels att ta reda på om dessa elever har olika lätt att lära sig grundläggande strukturer i tysk grammatik beroende på deras språkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, närmare bestämt intervjuer, enkäter och två test. Urvalet av elever byggde på enkäter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstaspråk och 4 med svenska som förstaspråk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmålsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmålsundervisning.

Dagens utbildningar och arbetsliv ställer stora krav på människors kommunikativa kompetens. Många elever i gymnasieskolan har någon form av talängslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. Utgångspunkten i arbetet med elever med talängslan är en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielärare gör för att upptäcka och stödja elever med talängslan. Den teoretiska ansatsen är lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Många invandrare i Sverige har en akademisk utbildning från sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare så kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien är att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljära Sfi- skolan.

Denna systematiska litteraturstudies syfte är att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring användandet av pedagogiska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv används för att besvara frågeställningar angående vilka kompensatoriska hjälpmedel som främjar läs- och skrivförmågan hos elever med läs- och skrivsvårigheter och vilken roll som läraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjälpmedel. Av resultatet framgår att användning av olika hjälpmedel, såsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram främjar elevers läs- och skrivförmåga och att läraren spelar en nyckelroll för användandet av kompensatoriska hjälpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet är att inkludering och tillgänglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Syftet med arbetet var att beskriva hur några föräldrar till elever i behov av särskilt stöd upplever och har upplevt bemötandet från skolan, samt hur gymnasielärare tänker kring bemötande av föräldrar till elever i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi skapa oss en bild av hur föräldrar till elever i behov av särskilt stöd upplever bemötandet från skolan. Vi har också använt oss av intervjuer för att undersöka hur några gymnasielärare tänker kring bemötande av dessa elever. Resultatet pekar på att föräldrarna till dessa elever är missnöjda med bemötandet från skolan. Föräldrarna önskar mer respekt och förståelse och även tydligare information om vilka rättigheter elever i behov av särskilt stöd har.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlärningssituation. Syftet är att belysa hur nedsatt arbetsminne påverkar inlärning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlätta för dessa elever. Den empiriska delen baseras på en frågeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i år 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svårigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lätt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjärnan när kunskap lärs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter på framför allt läsförståelse och matematik och då främst problemlösning. Brister i läsförståelse påverkar de flesta ämnena, framför allt de teoretiska.

Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svårigheter för eleverna, framförallt i språk.Vi har även genomfört en undersökning på en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svårigheter och vilka svårigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stärka eleverna inom dessa områden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror på att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att få en inblick i hur man kan hjälpa elever i matematiksvårigheter, och även tipsa andra om hur man kan gå tillväga.