Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Sammandrag: Syftet med min undersökning är att på två gymnasieskolor undersöka några verksamma svensklärares kunskap om och inställning till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Jag vill även belysa om svensklärarna och skolorna har någon handlingsplan när det gäller hantering och bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre svensklärare och en speciallärare från vardera skola. Resultatet visar att svensklärarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklärarna har någon handlingsplan hur de skall gå till väga eller bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

BakgrundBakgrunden till uppsatsen är att vi vill lyfta fram möjligheterna för barn med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola. För en pedagog som har elever i verksamheten med dessa svårigheter skapas det dagligen problematiska situationer som påverkas av tid, material, ekonomi och acceptansen från klassen och skolan. Utöver detta vill vi lyfta fram möjligheterna som finns, vill vi utvecklas inom området och få en ökad förståelse för barn med diagnos, för att på bästa sätt kunna ge dessa barn en fullständig skolgång. Vår förhoppning är att kunna inkludera alla elever i den gemensamma skolan. Vi vill ta reda på om och hur det arbetas med att inkludera eleverna med dessa neuropsykiatriska diagnoser i verksamheten. Syftet är att ta reda på vilket stöd det finns för elever med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola. Våra frågeställningar är:1.

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett känsligt, viktigt och emotionellt svårt område. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med ämnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptäckandet av dessa elever. Arbetet tar även upp hur pedagoger går vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger måste vara uppmärksamma på olika signaler elever och deras föräldrar sänder ut. Det kan röra sig om förändrat beteendemönster eller kläder som inte är passande för vädret.

Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet.

Denna studie hade för avsikt att undersöka hur pedagoger arbetar med dyslexi i en mellansvensk skola, och ta reda på varför vissa barns funktionshinder upptäcks tidigt och varför vissa elever faller mellan stolarna. Informationen samlades in via intervjuer med tre stycken informanter och läsning av litteratur med aktuell forskning kring problemområdet. Resultat visar att barnen med läs- och skrivsvårigheter förbises på grund av olika anledningar, såsom att föräldrar nekar till att problemet finns eller att eleven kan vara sen i utvecklingen. Vissa barn kan vara duktiga på att undvika problemet, då de inte ser det. Många barn upptäcks i god tid på grund av att många skolor använder sig av en screenplan.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och kunskap om hur elever i årskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser på sitt eget lärande och sin egen förmåga inom matematiken. Följande frågeställningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lär sig elever med fallenhet och intresse för matematik på bästa möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom ämnet? Studien har en kvalitativ inriktning där resultatet har baserats på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik är medvetna om sin förmåga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade även att dessa elever föredrar en undervisning som präglas av muntlig matematik i vilket eleverna får arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning där alla elever utifrån behov ska få den stöttning som behövs för att uppnå de avsatta målen. Vissa elever uppnår målen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvårigheter och behöver mer stöttning för att uppnå målen. Elever i matematiksvårigheter är ett relativt generellt begrepp som är svårt att identifiera. Matematiksvårigheter med bakomliggande diagnos som orsak är dock ingen exakt definition då även elevers vardag påverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur undervisande lärare i årskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt vilka former av stöd och hjälpmedel de använder i detta arbete.

SammanfattningSyftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är.Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i årskurs 5. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav två är genomförda med äldre elever/studenter och två är genomförda med yngre elever. Vi har valt att använda undersökningar som är genomförda med äldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i årskurs 5. I vår metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna..

Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och påvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus på integration av elever i studiesvårigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de estetiska ämnena och elever i skolan kan påverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i åtanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat är hämtat från sju vetenskapliga artiklar, alla från två olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning är att föredra, då den kan ge positiva effekter för såväl elever i svårigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..