I vÄrt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna pÄ patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istÀllet för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat pÄ sjÀlvbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En sjÀlvbiografistudie genomfördes för att fÄ belyst vilka de existentiella behoven var.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda pÄ vilka uppfattningar lÀrare i tidiga grundskolan har av lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vÄr studie var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lÀrares möte med elever i skolsituationer.Syfte: VÄrt syfte med denna studie var att upptÀcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka nÄgons uppfattningar av ett fenomen sÄ blev en kvalitativ metod med intervjuer av lÀrare utgÄngspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lÀrares uppfattningar. VÄr empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: UtifrÄn vÄr empiriska undersökning dÄ det gÀllde att sÀtta sig in i hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer sÄ kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Denna studie belyser hur nÄgra lÀrare och elever i grundskolans senare Är upplever arbetet med högpresterande elever i Àmnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lÀrande. VÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ÀmnesomrÄde samt lÀrares och elevers perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts för att uppfylla studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar bÄde en gemensam och individuell strategi för att frÀmja högpresterande elever i Àmnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger pÄ lÀrarens eget initiativ, men p.g.a.

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur verksamma lÀrare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger pÄ intervjuer med 12 verksamma lÀrare frÄn 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus pÄ Àr hur lÀraren arbetar för att underlÀtta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön.  Resultatet av intervjuerna visar att alla lÀrarna framhÀvde att barn/ ungdomar Àr olika och att man mÄste arbeta utifrÄn den enskilde individen. Vidare menar flera av lÀrarna att det Àr viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lÀrarna att man till exempel kan hjÀlpa eleven att hitta rutin sÄ att vardagen i skolan fungerar.

En litteraturstudie om behov och svÄrigheter som patienter med ALS och deras vÄrdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrÄn Antonovskys salutogenetiska synsÀtt..

Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lÀrare kan anvÀnda oss av laborativa uppgifter nÀr eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriomrÄde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes frÄn tvÄ klasser i Ärskurs sju. Resultatet visade att mÄnga elever ansÄg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att bÄde anvÀnda sig av laborativa uppgifter och arbeta i lÀroboken samt att vissa elever Àven fick ökad förstÄelse för areabegreppet nÀr de fick arbeta laborativt..

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ fram vilka metoder elever och pedagoger anvÀnder vid lÀsinlÀrningen. För att kunna fÄ veta detta valde vi att intervjua olika pedagoger och elever frÄn tvÄ skolor i SkÄne lÀn. Undersökningen visar att de flesta eleverna anvÀnder sig av ljudmetoden, den syntetiska, men det finns Àven de elever som anvÀnder helordsmetoden, omedelbar igenkÀnning av orden. Det som ocksÄ framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna anvÀnder sig av olika trÀnings- och inlÀrningsmaterial sÄsom LÀsning pÄ Talets Grund (LTG), Storbok och Lillbok, Witting, Bornholmsmodellen, Att skriva sig till lÀsning och Storyline vid lÀsinlÀrningen. Resultatet visar Àven pÄ att pedagogerna anvÀnder en variation av olika metoder dÀr de anvÀnder det som de anser vara bra och relevant..

Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lÀrare pÄ en gymnasieskola har för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frÄgan som uppsatsen har försökt att besvara Àr: Vad har elever och lÀrare för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkÀtundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lÀrare. NÀr resultatet av enkÀtundersökningen har diskuterats har det skett utifrÄn Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrÄn forskning kring lÀroplaner och skolans vÀrdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lÀrarnas Äsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstÀmmer med varandra. BÄda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, pÄföljder om dessa inte följs.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

ProblemomrÄde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utstrÀckning pÄ hur lÀrare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute pÄ skolor visar dock pÄ att exkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). SÄledes finns en motsÀttning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nÄ samma mÄl. Jag nÀrmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och stÀller mig frÄgan om ett förnyat synsÀtt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera sÄ mÄnga elever som möjligt, samtidigt som mÄlen i kursplanerna Àn dock stÄr i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tÀnker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

Syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra elever i Är 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som fÄr dem att anstrÀnga sig och göra sitt bÀsta i skolan samt att försöka ta reda pÄ om det verkar finnas nÄgra skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med lÄga betyg. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer med nio elever i Är 9, varav fem med höga betyg och fyra med lÄga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation pÄverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av bÄde yttre motivation i form av betyg och inre motivation dÀr kÀnslan av att lyckas och förstÄ Àr viktig liksom att det man arbetar med kÀnns meningsfullt och intressant. LÀraren har ocksÄ en stor betydelse för elevernas motivation.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ den sÄ kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrÄn de förhÄllningssÀtt och synsÀtt som finns i samhÀllet utifrÄn olika perspektiv pÄ en skola för alla. Skolans styrdokument strÀvar mot en integrerad skola dÀr alla elever skall kunna gÄ tillsammans, samtidigt som varje elev skall fÄ utvecklas och lÀra efter sin egen förmÄga. Detta krÀver stora kunskaper hos lÀrarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar pÄ brister i kompetensen hos lÀrare och Àven i lÀrarutbildningen.

I studien studeras lÀrares och elevers uppfattningar gÀllande positiv feedback. Studien skapar djupare förstÄelse om positiv feedback samt jÀmför lÀrares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktÀr anvÀnts som metod. Intervjuerna har utförts pÄ en skola dÀr tre lÀrare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.