Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med nÄgra elever i Ärskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning Àr, nÄgra menar att det Àr mobbning nÀr flera elever slÄr eller sÀger fula ord, andra menar att det Àr mobbning om nÄgon gÄr ensam pÄ skolgÄrden. Resultatet visar ocksÄ att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de Àr tuffa eller coola..

VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns sprÄkutveckling samt belysa hur pedagoger anvÀnder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns sprÄk. Vi ville Àven veta om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmÄl eller i en förskola med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. VÄr fokus har varit riktat mot den verbala sprÄkutvecklingen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder sig av musik och rörelse för att göra lÀrandet lustfyllt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om övervikt kan pÄverka mÀns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, pÄ den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung Àn svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet Àr genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för mÀn och kvinnor med en eller tvÄ förÀldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2000 (N=5142) dÀr linjÀr- och logistisk analys anvÀnds. Resultaten tyder pÄ att övervikt inte har nÄgra negativa effekter pÄ arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. DÀremot visar resultaten pÄ att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik. Om det Àr sÄ att allt fler eleverna gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik: Vad beror det i sÄ fall pÄ? Vad har politikerna i sÄ fall för ÄtgÀrder emot detta? Hur stÄr sig svenska elevers kunskaper i jÀmförelse med elever i andra lÀnder?Studien Àr utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll frÄn sex debatter som innehÄller 147 sidor debatter och interpellationer mellan Ären 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnÄtt mÄlen dvs. erhÄllit betyget IG i matematik mellan Ären 2003 till 2007.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begÄvade elever, men i Sverige Äterfinns ytterst lite forskning. UtifrÄn teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat frÄn en enkÀtundersökning visat att motivation Àr det dominerande attributet bland dessa nyantagna lÀrarstudenter. Det finns Àven indikation pÄ skilllnader nÀr det gÀller tillskrivna attribut beroende pÄ den egna matematiska sjÀlvskattningen. .

Syftet för denna studie har varit att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs tre resonerar om och sÀger sig anpassa undervisningen för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition pÄ elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor ofta fick arbeta utan handledning, till förmÄn för de elever som behövde hjÀlp att nÄ upp till mÄlen. LÀrarna ville gÀrna ge mer av sin tid till elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor, men det fanns inte tillrÀckliga resurser.

Arbetet bygger pÄ en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfÀllen. Rapporten visar huruvida elever anvÀnder sina skoldatorer till annat Àn vad som Àr avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgÄ dessa regler Àr ytterligare tvÄ aspekter som hanteras. UtifrÄn intervjuer delges elevernas egna perspektiv pÄ fenomenet och dÀrtill en objektiv bild begrundad pÄ observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrÄn relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Uppsatsen handlar om elevers attityder och deras motivation till Àmnet matematik. Hur ser detta ut bland dagens elever i grundskolans senare del? Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor, dock i samma kommun. Vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever. LÀrarintervjuerna gjordes individuellt och elevintervjuerna gjordes i grupper.

Denna uppsats belyser ur ett lÀrarperspektiv hur idrottslÀrare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att fÄ en uppfattning om elever, med hÀnsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund Àn svensk, blir bemötta olika av idrottslÀrare pÄ idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig pÄ 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslÀrare, varav tvÄ med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund Àn svensk. I litteraturen stÄr det att det idag stÀlls andra krav pÄ skolan Àn tidigare dÄ inflyttningen av mÀnniskor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans vÀrld mÄste sÀtta sig in i vad en kulturell mÄngfald innebÀr. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsÀttningar för alla elever att fÄ en bra och kunskapsfylld skolgÄng i en skola för alla.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att belysa möjligheter och hinder för motivation i lÀrandet hosgymnasieelever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn forskningsfrÄgorna:Vilka faktorer pÄverkar motivationen i relation till lÀrandet i skolan för elever i behov avsÀrskilt stöd? Samt PÄ vilket sÀtt pÄverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behovav sÀrskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nÄ dekunskapsmÄl som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skÀl behöver sÀrskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta Àr nÄgot som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundlÀggande problematik Àr att elever i behov av sÀrskiltstöd har olikartade behov för att uppnÄ lÀrandemÄlen.

AbstractSyftet med denna studie Ă€r att undersöka om det Ă€r finns nĂ„gra skillnader mellan det elever skriver för hand och pĂ„ datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter pĂ„ datorn och betyder det dĂ„ att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att fĂ„ bĂ€ttre styckeindelning och fler rĂ€ttstavade ord? En annan aspekt som ocksĂ„ Ă€r viktig Ă€r om elevernas texter utvecklas nĂ€r de fĂ„r respons. Är det nĂ„gon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen Ă€r gjord i en högstadieskola i Ă„rskurs 9 under höstterminen 2009 och vĂ„rterminen 2010.

Hösten 2006 genomförde vi en undersökning vars syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se vad som görs för att stimulera starka elever i matematik. Denna undersökning genomfördes med hjÀlp av en enkÀt som via mail skickades till matematiklÀrare vid Nv-program. FrÄgorna som vi ville undersöka var hur lÀrarna identifierar de starka eleverna, hur de anpassar undervisningen efter deras behov, samt hur stor andel av eleverna som kommer att kunna bedriva studier vid högre lÀroverk. Resultatet av undersökningen visade pÄ att en majoritet av lÀrarna har vÀldigt hög tilltro till sina elevers förmÄga att bedriva studier vid universitet/högskola, att det Àr svÄrt att generellt sÀga vad som kÀnnetecknar en stark elev och att det behövs mer grundliga undersökningar inom detta omrÄde, samt att starka elever oftast fÄr jobba med fördjupningsuppgifter i sÄdant de redan har gÄtt igenom eller att de fÄr börja pÄ högre kurser..

Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om pedagogerna underlÀttar för elever i koncentrationssvÄrigheter och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt detta görs. Vi vill ocksÄ undersöka nÀr pedagogerna anser att elever har koncentrationssvÄrigheter. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och specialpedagoger i Ärskurs tvÄ och fem frÄn tvÄ skolor i tvÄ kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att de flesta pedagoger gör sitt bÀsta för att underlÀtta för elever i koncentrationssvÄrigheter i skolsituationen.