Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

I flera stora jÀmförande undersökningar av elever i olika lÀnder har det framkommit att svenska elever har lÄgt sjÀlvförtroende i Àmnet matematik och detta gÀller i synnerhet tjejerna. Syftet med min undersökning har varit att fördjupa mina kunskaper om sjÀlvskattningens betydelse. Eleverna fick skatta sin lösningsförmÄga för 10 stycken givna uppgifter. Sedan fick de lösa exakt samma uppgifter och min analys bygger pÄ att jÀmföra skattning med lösningsfrekvens. Jag ville se om jag kunde hitta nÄgot samband mellan sjÀlvskattning och lösningsfrekvens samt kön.

Under senare Ă„r har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sĂ€mre. År 2000 lĂ€mnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkĂ€nt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvĂ€rderat ett specialpedagogiskt arbetssĂ€tt i matematik pĂ„ en specifik skola. PĂ„ skolan anvĂ€nder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartlĂ€ggs elevens kunskaper i matematik.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

FörmÄgan att lÀra sig sprÄk Àr en vital förmÄga i dagens samhÀlle. PÄ grund av globaliseringen ökar kraven pÄ sprÄkbehÀrskning. Skolan mÄste hjÀlpa eleverna nÄ sprÄklig kompetens. Syftet med undersökningen Àr att visa hur undervisningskulturen pÄverkar elevernas sprÄkinlÀrning. Det hÀr Àr en jÀmförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

FlersprĂ„kiga elever Ă€r en grupp som stĂ€ndigt ökar i den svenska skolan och speglar det mĂ„ngkulturella samhĂ€llet av idag. Den arabiska gruppen Ă€r störst i antal med en elevsammansĂ€ttning som omfattar elever frĂ„n hela arabvĂ€rlden. Ökad kunskap om hur flersprĂ„kigheten pĂ„verkar eleverna och deras lĂ€rande Ă€r en angelĂ€genhet för skolan.Syftet med uppsatsen Ă€r tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som Ă€r uppvĂ€xta i Sverige och som deltar i modersmĂ„lsundervisningen upplever sin flersprĂ„kighet. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att beskriva hur eleverna uppfattar att flersprĂ„kigheten pĂ„verkar deras lĂ€rande samt hur de upplever modersmĂ„lsundervisningen.Resultatet i denna kvalitativa studie visar pĂ„ flersprĂ„kighetens betydelse för identiteten.

Denna studie syftar till att undersöka lÀrares förutsÀttningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lÀrare som Àr verksamma inom olika Äldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade pÄ lÀrarnas uppfattningar om vad en elev i kris Àr, hur lÀrarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lÀrarna sjÀlva anser att de har för att möta elever i kris. VÄrt resultat synliggjorde att lÀrare har en tÀmligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt frÄn personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lÀrarna ansÄg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat gÄr ut pÄ att lÀraren ska bekrÀfta eller uppmuntra eleven. DÄ lÀrare som undervisar i de Àldre Äldrarna menade att elever i kris kan uppleva svÄrigheter med skolarbetet ansÄg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.

Denna studie gÄr ut pÄ att se hur tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare pÄ IVIK arbetar och stöttar sina elevers sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lÀrare och elever samt observationer.Resultatet visar att tvÄ behöriga svenska som andrasprÄkslÀrares undervisning bÄde har likheter och olikheter. InnehÄllsmÀssigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsupplÀggen kan i viss mÄn skiljer dem Ät. NÀr det gÀller stöttande av elevernas sprÄkutveckling, brinner lÀrarna för sina yrken och gör allt för att hjÀlpa eleverna att utvecklas.Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andrasprÄkslÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas sprÄkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsÀttningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya lÀroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som gÄr i Ärskurs Ätta samt deras undervisande lÀrare i matematik. 71 elever svarade pÄ en enkÀt, tre lÀrare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vÄrt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren frÄn de olika metoderna för att fÄ en djupare förstÄelse och ökad validitet. Resultatet visar att lÀrarna strÀvar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnÄ de mÄl och förmÄgor som finns i den nya lÀroplanen, Lgr11.

Varje barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska ska fÄ möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmÄga att kommunicera sÄvÀl pÄ svenska som pÄ sitt modersmÄl (Skolverket 2005). Med utgÄngspunkt frÄn lÀroplanens uppdrag (Lpfö 98) undersöks genom en kvalitativ studie hur barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla sitt modersmÄl i förskolan och i vilken utstrÀckning det sker pÄ tvÄ förskolor. För att fÄ insikt i hur och varför verksamheten bedrivs som den gör pÄ förskolorna belyses Àven informanternas syn pÄ betydelsen av att barn fÄr utveckla sitt modersmÄl. Studiens undersökning visar att de angivna mÄl enligt Lpfö 98 inte uppnÄs för de barn som inte fÄr modersmÄlsstöd frÄn modersmÄlslÀrare pÄ de berörda förskolorna. En av förskolorna erbjuder inte överhuvudtaget barnen modersmÄlsstöd frÄn modersmÄlslÀrare medan den andra förskolan erbjuder stöd för de barn som har arabiska, albanska, kurdiska och bosniska som modersmÄl.