AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.

Aktuell forskning framhÀver modersmÄlets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap pÄ ett andrasprÄk, att kunna utvecklas och uppnÄ framgÄng med studierna. I grund­skoleförordningen finns att lÀsa vilka rÀttigheter som elever med annat modersmÄl Àn svenska har i grundskolan. Bland dessa rÀttigheter finns undervisning i sitt moders­mÄl samt studiehandledning pÄ sitt modersmÄl. Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur skolorna följer det som sÀgs i grundskoleförordningen nÀr det gÀller elevers rÀtt till modersmÄls­undervisningen och rÀtten att fÄ studiehandling pÄ sitt modersmÄl om man Àr i behov av det. För att nÄ vÄrt syfte och fÄ lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lÀrare samt 1 modersmÄlslÀrare i olika delar av Sverige. Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmÄl Àr ett begrepp som tolkas pÄ olika sÀtt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning Àr att studiehandledning rör sig om ett fÀrdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begrÀnsat omfÄng.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vuxna elever med olika studiegÄng kommunicerar med varandra för att uppnÄ begreppsförstÄelse. Undersökningen tar ocksÄ upp om sÀttet för kommunikation skiljer sig Ät mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in pÄ band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder pÄ att reguljÀra elever har ett tydligare kommunikationsmönster Àn distanselever.

Sammanfattning VÄrt val av undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄr lÀrarutbildning vid Malmö högskola har belyst vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och flersprÄkighet har varit tydliga inslag i nÄgra kurser som vi lÀst. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andrasprÄk (SVA) bedrivs pÄ tvÄ grundskolor i SkÄne. För att uppnÄ syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de fÄr SVA-undervisning, men visar Àven att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Syftet med undersökningen har varit att belysa instÀllning till och uppfattning om undervisningen i frÀmmande sprÄk bland elever med ett annat modersmÄl Àn svenska pÄ en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring Àmnet genomfördes en enkÀtundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjÀlp av 35 respondenter i gymnasieÄlder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmÄl. Ur analysen framgÄr att den aktuella forskningen och synen pÄ sprÄkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemÄl ganska vÀl och att majoriteten av sprÄklÀrare verkar anvÀnda sig av den didaktik som modern forskning föresprÄkar. Eleverna upplever det som viktigt att sprÄklÀrarna talar mÄlsprÄket sÄ ofta som möjligt, att rÀttning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgÄng i sprÄkinlÀrningen. DÀremot visar det sig att mÄnga inte förfogar över möjligheten att anvÀnda sprÄket hela tiden under lektionstid och sÀllan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller Àr tillrÀckligt informerade om olika lÀrstilar och -strategier..

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svÄrigheter att lÀra sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlÀgga varför evolution Àr sÄsvÄrt att förstÄ och lÀra ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta lÀroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionÀr svaga, och Àven mÄnga svenska biologilÀrare verkar ha bristande förstÄelse.Evolutionsprocessen Àr svÄr att förstÄ, den krÀver ett helt annat tÀnkande ÀnvardagstÀnkandet. De flesta elever tillÀmpar vardagstÀnkande i sina förklaringar av evolution,och har dÀrmed ingen verklig förstÄelse av processen. Denna insikt mÄste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och lÀraren mÄste fÄ eleverna att tÀnka pÄ ett nyttsÀtt för att de verkligen skall förstÄ evolution..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka flersprÄkiga elevers syn pÄ sin skolsituation. Hur upplever elever med annat modersmÄl Àn svenska att de bemöts i skolan av lÀrare och kamrater? Tas elevers flersprÄkighet tillvara i skolan och i sÄdant fall pÄ vilket sÀtt? Vilken instÀllning har elever till modersmÄlsundervisning och varför? Ser elever med annat modersmÄl Àn svenska, sin flersprÄkighet som en tillgÄng eller som ett hinder? Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med Ätta elever i skolÄr fem och sex pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika kommuner. Genom att utveckla modersmÄlet förstÀrks Àven andrasprÄket, dÄ sprÄkutvecklingen gÄr hand i hand. Om man inte kÀnner kulturtillhörighet, det vill sÀga att man inte kÀnner till sitt ursprung och inte behÀrskar modersmÄl vÀl kan det pÄverka identitetsutvecklingen negativt.

Studien inriktar sig pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har i andrasprÄksutvecklingen och tydliggör Àven om huruvida ett samarbete mellan Àmnet svenska som andrasprÄk och modersmÄlsundervisningen samt den övriga undervisningen Àr möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk. Valet av denna metod gjordes med anledning att fÄ möjligheten att lyfta lÀrarnas egna Äsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssÀtt och pÄ vilket sÀtt modersmÄlet anvÀnds i undervisningen i svenska som andrasprÄk.

Sammanfattning VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andrasprÄk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmÄl. Som grund för vÄra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssÀtt vi har i fokus. Vi genomförde Àven observationer för att fÄ se hur undervisningen kan utformas. VÄrt empiriska material stÀllde vi dÀrefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra problemstÀllningar har varit: ? Hur kan integrerad svenska som andrasprÄksundervisning utformas i grundskolan? ? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andrasprÄksundervisning? ? UtifrÄn vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andrasprÄksundervisning? VÄra resultat visar bland annat pÄ vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket Àmne de undervisar i, har ansvar för andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och att pedagogerna dÀrför bör ha utbildning i svenska som andrasprÄk.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa och jÀmföra vad skolledare och lÀrare ansÄg om modersmÄlsundervisning och hur detta bedrevs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner, dÀr vi valde att göra vÄr undersökning. Vi intervjuade skolledare och lÀrare samt gjorde en litteraturstudie dÀr vi tittade pÄ vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmÄlsundervisningen pÄ skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. VÄrt arbete bidrog till en djupare kÀnnedom om modersmÄlets roll i skolans tidigare Är och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring Àmnet. Förhoppningsvis har vÄrt arbete belyst det som varje blivande lÀrare bör ha i Ätanke nÀr man undervisar elever med ett annat modersmÄl Àn svenska.

PÄ skolor idag Àr det inte ovanligt, i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle, att det i klasserna finns nÄgon elev med annat modersmÄl Àn svenska. Eftersom sprÄket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgÄng, krÀvs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa eleven med dess sprÄkutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger frÄn fyra olika skolor anvÀnder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas sprÄkutveckling. Resultatet bygger pÄ litteraturgenomgÄng och enkÀter som besvarats av pedagogerna pÄ skolorna. Genom vÄr undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmÄlet spelar stor roll för sprÄkets utveckling hos eleven som har svenska som andrasprÄk.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..