Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka skÀl fordonselever anger för att inte delta i undervisningen i Idrott o HÀlsa samt att undersöka hur dessa elever ser pÄ motion och trÀning. En övergripande enkÀtundersökning har anvÀnts dÀr sammanlagt 75 elever deltog. Av dessa uppgav 25 elever att de ibland, sÀllan och aldrig deltar i idrottsundervisningen och det Àr dessa svar jag har valt att arbeta med i studien. Utöver enkÀtundersökningen utfördes Àven sex intervjuer, fyra med elever med hög frÄnvaro samt tvÄ lÀrare, för att fÄ en djupare insikt och ett annat perspektiv pÄ problemet. De flesta eleverna angav att idrottsundervisningen var trÄkig och jobbig som skÀl till att inte delta, varav innehÄllet verkade vara den största orsaken..

Undersökningen Àr inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter ligger till grund. Denna studie utgÄr frÄn tvÄ övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallÀrare i skolan anvÀnder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Denna systematiska litteraturstudie upprÀttats av intresse att undersöka hur inkludering pÄverkar eleverna i matematiksvÄrigheter. Syftet med studien Àr att beskriva de utmaningar som lÀraren stÀlls inför vid inkludering av elever i matematiksvÄrigheter. Detta leder Àven till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvÄrigheter. Resultatet visar pÄ att mÄnga forskare stÀller sig positiva till inkludering, men menar att lÀrare behöver mer kompetens pÄ omrÄdet. Det pÄvisas Àven att inkludering inte passar alla elever i matematiksvÄrigheter.

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.

I min studie har jag följt Ätta elever med svenska som andrasprÄk genom förskoleklassen och Ärskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förstÄelse för varför elever lyckas sÄ olika med sin lÀs- och skrivinlÀrning trots att de fÄrsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som fÄr svÄrigheter med att lÀra sig lÀsa och skriva inte Àrdelaktiga i skolans sprÄkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.DÄ observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten pÄ de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och Ärskurs ett. Jag har ocksÄ intervjuat elevernas förÀldrar och lÀraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande omrÄden: SprÄklig gemenskap, socialisering tillskriftsprÄksanvÀndning, flersprÄkighet och andrasprÄksinlÀrning, svenska som andrasprÄk,modersmÄlsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det Àr nödvÀndigt att anvÀnda flera metoder för att upptÀcka de elever som riskerar att fÄ svÄrighetermed sin lÀs- och skrivinlÀrning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte Àr fonologisktmedvetna förhÄller sig till den pedagogiska samlingen.

En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.

Vi har i detta arbete jÀmfört resultat i DLS-prov, moment lÀsförstÄelse, för ett antal elever i Är 3 med deras resultat gÀllande lÀsförstÄelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa tvÄ prov bedömer lÀsförstÄelsen pÄ samma sÀtt, för att se om DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. VÄrt resultat visar att det finns en överensstÀmmelse mellan vÄra elevers resultat pÄ DLS-provet och samma elevers resultat pÄ lÀsförstÄelsedelarna i de nationella proven för Ärskurs 3, 2011. Sambandet Àr signifikant starkare nÀr vi jÀmför med resultaten pÄ enbart Delprov B (lÀsning av skönlitterÀr text) Àn dÄ vi jÀmför med resultaten för hela lÀsförstÄelseavsnittet respektive Delprov C (lÀsning av faktatext). Resultatet för vÄra elever tyder pÄ att DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter. Det Àr mer tveksamt om DLS Àr anvÀndbart för att fÄnga upp de elever som har svÄrigheter med lÀsförstÄelsen dÄ det gÀller lÀsning av faktatext. Det behövs dock mer tidskrÀvande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjÀlpa eleverna att utveckla alla de förmÄgor och fÀrdigheter som finns i kursplanemÄlen.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Undersökningens syfte Àr att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form Àr och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden Àr 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar ocksÄ upp vilka samtida debatter och samhÀllsangelÀgenheter man etablerat den svenska formen i och hur man anvÀnt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhÀllsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berÀttelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförÀndrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Antalet elever som idag söker till omvĂ„rdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker dĂ€rför hitta nya vĂ€gar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval. Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvĂ„rdnadsprogram ser pĂ„ innehĂ„llet i sin utbildningen. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning tillfrĂ„gades 47 elever som gĂ„r sitt tredje och sista Ă„r hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrĂ„n att de frĂ„n och med sitt andra Ă„r kunnat vĂ€lja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvĂ„rdnadsprogrammet och hur de sĂ„g pĂ„ sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvĂ„rdnadsprogrammet utifrĂ„n att det Ă€r ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre Ă€n hĂ€lften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ grund av den praktiska inriktningen.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera vad det finns för faktorer som pÄverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill Àven ta reda pÄ om lÀrare tycker att det Àr viktigt att upprÀtta goda sociala relationer bland elever och varför de i sÄ fall anser det viktigt. För att fÄ veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie dÀr jag intervjuat lÀrare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som pÄverkar det sociala klimatet i elevgrupper bÄde positivt och negativt.

I detta arbete lĂ€ggs fokus pĂ„ hur lĂ€raren kan uppmuntra sina elever att tala i frĂ€mmandesprĂ„ksklassrummet. Arbetet presenterar vikten av att tala i klassrummet, med utgĂ„ngspunkt dels i statliga styrdokument för engelskklassrummet och dels i teorier och tidigare forskning kring hur eleven bĂ€st kan utvecklas. Med detta som grund presenteras i resultatdelen faktorer som pĂ„verkar viljan att kommunicera i klassrummet och  strategier som lĂ€raren kan anvĂ€nda sig av för att uppmuntra till tal i klassrummet. Arbetet berör exempelvis klassrumsmiljön och sĂ„dant lĂ€raren kan tĂ€nka pĂ„, samt metoder lĂ€raren kan anvĂ€nda sig av för att locka elever till interaktion i klassrummet. Arbetet visar bland annat att miljön i klassrummet bör vara öppen sĂ„ att eleverna inte behöver riskera att skada sin sjĂ€lvkĂ€nsla. Även lĂ€raren bör vara öppen och försöka visa att man Ă€r nĂ„gon att lita pĂ„. LĂ€raren bör bland annat tĂ€nka pĂ„ hur och nĂ€r han/hon vĂ€ljer att rĂ€tta elever, försöka skapa en interaktiv miljö genom att stĂ€lla mycket frĂ„gor och anvĂ€nda motivationshöjande aktiviteter.

Dagens Sverige Àr mycket mer mÄngkulturellt Àn för bara nÄgra decennier sedan. FlersprÄkighet har blivit en stor del av samhÀllet och Àven skolan. En stor del av eleverna i skolan har ett annat modersmÄl Àn svenska, samt anvÀnder sina sprÄk dagligen beroende pÄ vilken miljö de vistas i.Syftet med studien Àr att undersöka elevers egna erfarenheter, minnen och Äsikter kring sin egen sprÄkinlÀrning. HÀr belyser vi Vygotskijs socialkonstruktivistiska teori, som betonar vikten av samspelet med omgivningen vid tillÀgnandet av ett sprÄk.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökningsmetod, nÀrmare bestÀmt intervjufrÄgor. Sex elever i Äldrarna 9-14 deltog i studien, varav samtliga Àr flersprÄkiga.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra ett elevperspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förstÄelse för elever. FörÀldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, dÀrför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras vÄra frÄgestÀllningar; hur uppfattar elever förÀldrasamverkan? och hur ser elever pÄ sin möjlighet att pÄverka förÀldrasamverkan?Vi försöker till en början i vÄr litteraturgenomgÄng göra en teoretisk förankring, detta för att förstÄ problematiken kring eleven i förÀldrasamverkan.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur man kan förbÀttra tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lÀrare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmÄlsundervisningen och undervisningen i svenska som andrasprÄk Àr för tvÄsprÄkiga elever samt huruvida det skulle vara bÀttre att undervisa dessa elever pÄ deras modersmÄl i till exempel samhÀllsorienterande Àmnen. Resultatet visar att det Àr mycket viktigt att behÄlla modersmÄlet och utveckla det. DÀrför borde modersmÄls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde Àven strÀva efter att förbÀttra modersmÄlslÀrarnas status.