I vÄr undersökning har vi fokuserat pÄ hur kommunikationen ser ut mellan elever i Àmnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda pÄ om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande. VÄra frÄgesÀllningar var ?vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?? och ?hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?? VÄr undersökning grundade sig pÄ en elevenkÀt, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser pÄ en skola inom UmeÄ kommun. Genom vÄr undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utstrÀckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och vÀrdering) med varandra.

Detta examensarbete Àr ett konsumtionsarbete som berör Àmnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet bestÄr av tre frÄgestÀllningar som ska svara pÄ frÄgorna: hur dyskalkyli kÀnnetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur lÀraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frÄgestÀllningar besvaras med grund i aktuell forskning om omrÄdet. Resultatet visar att dyskalkyli frÀmst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer Àven att dyskalkyli kÀnnetecknas genom bland annat fingerrÀkning, bristande lÀsförstÄelse och rimlighetsbedömning.

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie Àr att fÄ fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna pÄ nÄgra skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgÄng?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, tvÄ mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de sÀrskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de bÄda mindre kommunerna Àr eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De bÄda mindre kommunerna har mindre grupper dÀr eleverna med Asperger ofta gÄr hela eller delar av dagen.

Syftet med vÄr studie var att nÄ förstÄelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lÀrares arbete med elever i socioemotionella svÄrigheter.För att kunna nÄ en förstÄelse anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lÀrare i skolÄr 1-3 om hur de vÀljer och motiverar arbetssÀtt och innehÄll i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter.VÄrt resultat visar att kommunikationen Àr ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och förÀldrar i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter. LÀrarna i vÄr studie ansÄg ocksÄ att förmÄgan till samspel Àr av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsÀttningar för dessa elever. Resultatet visar ocksÄ att nÄgra lÀrare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lÀrarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att anvÀnda dem..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. UtifrÄn detta vÀcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstÀmmiga om vad eleverna har svÄrigheter med och de bÀsta arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvÄrigheter.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur NTA-projektet fungerar pÄ nÄgra skolor. Fokus i studien ligger pÄ hur lÀrarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lÀrde och utvecklades genom ett undersökande arbetssÀtt. Litteraturdelen bestÄr av teoretiska perspektiv för lÀrande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssÀtt inom naturvetenskapen. Jag presenterar Àven resultat vad tidigare forskning visar. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ en djupare kunskap inom omrÄdet.

Denna systematiska litteraturstudies syfte Àr att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring anvÀndandet av pedagogiska hjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningar angÄende vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som frÀmjar lÀs- och skrivförmÄgan hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilken roll som lÀraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjÀlpmedel. Av resultatet framgÄr att anvÀndning av olika hjÀlpmedel, sÄsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram frÀmjar elevers lÀs- och skrivförmÄga och att lÀraren spelar en nyckelroll för anvÀndandet av kompensatoriska hjÀlpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet Àr att inkludering och tillgÀnglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

Dennastudie syftar till att uppmÀrksamma vilka uppfattningar lÀrare inom idrott ochhÀlsa har kring att undervisa elever som diagnostiserats med autism. LÀrarnasom intervjuats för studiens resultat undervisar alla elever med enfunktionsnedsÀttning utefter lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Skolverket 2011a). Vad tÀnker verksamma lÀrare kring attundervisa och bedöma elever efter dessa grunder? Studien anvÀnder sig av enkvalitativ metod för att fÄ en ökad förstÄelse för de frÄgestÀllningar somanvÀnds dÀr en semi-strukturerad intervjuguide ligger till grund för attbesvara dessa frÄgestÀllningar. Studien analyseras utifrÄn ettlÀroplansteoretiskt perspektiv som redogörs i resultatet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med arbetet var att beskriva hur nÄgra förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever och har upplevt bemötandet frÄn skolan, samt hur gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi skapa oss en bild av hur förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever bemötandet frÄn skolan. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av intervjuer för att undersöka hur nÄgra gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av dessa elever. Resultatet pekar pÄ att förÀldrarna till dessa elever Àr missnöjda med bemötandet frÄn skolan. FörÀldrarna önskar mer respekt och förstÄelse och Àven tydligare information om vilka rÀttigheter elever i behov av sÀrskilt stöd har.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.