Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frÄgestÀllningen: PÄ vilket/vilka sÀtt kan skönlitteratur sÀgas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare Är?, samt delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning förekommer, utifrÄn pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mÄl, med inriktning pÄ naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, PÄ vilket/vilka sÀtt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmÄl, elever med svenska som andrasprÄk eller sprÄksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i Är tvÄ, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades pÄ kortskrivning kring begreppen ?vatten? och ?miljöhot? före och efter höglÀsning av en skönlitterÀr text. Dessutom intervjuades tvÄ pedagoger som undervisat utifrÄn samma skönlitterÀra bok, samt Jan Nilsson, som Àr lÀrarutbildare pÄ Malmö högskola och en stor föresprÄkare för skönlittera-tur som kunskapskÀlla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utstrÀckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrÄn det skönlitterÀra innehÄllet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning pÄverkar elevers lösningsförmÄga. I vÄr studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, dÀr vi tittade pÄ meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andrasprÄk och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkÀtform bestÄende av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de tvÄ elevgrupperna angÄende kontextens betydelse. För elever med svenska som andrasprÄk Àr stöd i kontexten en text som Àr inbÀddad i kontext, med icke elevnÀra ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare upptÀcker och stimulerar elever med en matematisk förmÄga. För att uppnÄ vÄrt syfte studerade vi litteratur och vi ansÄg att en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer, var den mest optimala för oss. Litteraturen har vi presenterat i vÄr teoretiska bakgrund och den behandlar författares syn pÄ elever med en matematisk förmÄga. Vilka kÀnnetecken som dessa elever har, varför det Àr viktigt att man stimulerar dem, samt lÀrarens roll i bemötandet med eleverna. Vi valde att intervju fem lÀrare som Àr verksamma i Är F-3, för att fÄ deras bild av elever med en matematisk förmÄga.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap lÀrare med elever i Ärskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tÀnka sig göra för att underlÀtta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklÀrare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag anvÀnt för att ta reda pÄ svaren till frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Resultatet visar pÄ att lÀrare Àr relativt kunniga om vad stress Àr, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen pÄ stress hos sina elever. LÀrarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlÀtta för stressade elever, och mÄnga av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fÄtt en del nya idéer om hur man just i svenskÀmnet kan förebygga stress. Slutligen Àr det viktigt att identifiera stress pÄ ett tidigt stadium sÄ att man pÄ sÄ sÀtt kan sÀtta in stressförebyggande ÄtgÀrder och eliminera stressfaktorerna sÄ vi inte utsÀtter eleverna för mer stress Àn nödvÀndigt..

Kring och inom skolans förs hela tiden en debatt om betygens vara eller icke vara, om betygens utformning och vad som Ă€r nödvĂ€ndigt för en elev att pĂ„visa kunskap om för att fĂ„ ett visst betyg. Även vid vilken Ă„lder betyg skall börjas delas ut Ă€r uppe till debatt.I kursplaner sĂ„ finns det olika mĂ„l som elever skall uppnĂ„ alternativt strĂ€va efter. Som det ser ut idag sĂ„ Ă€r det till stor del endast kunskapsmĂ„len som betygssĂ€tts och om detta kan man alltid ha en Ă„sikt. Hur eleven lyckats i sina strĂ€vanden blir tyvĂ€rr mĂ„nga gĂ„nger ointressant trots att kursplanernas syften menar nĂ„got annat.Detta arbete Ă€r ett försök till att finna det kvalitativa historiemedvetandet och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt finna de elever som har uppnĂ„tt ett visst mĂ„tt av reflektion, elever som kan se sammanhang och elever som kan dra slutsatser i Ă€mnet historia pĂ„ gymnasienivĂ„..

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur det förhÄller sig  med motivationen inom nÄgra Àmnen hos elever som gÄr pÄ elprogrammet pÄ en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras pÄ en enkÀtstudie av 67 elever i Ärskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjÀlp av InternetenkÀter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det Àr avgörande för motivationen att lÀrarna Àr duktiga och engagerade, samt att det Àr en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förvÀntningar frÄn förÀldrar, lÀrare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvÀrlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever anvÀnder sig av sitt informella kunnande nÀr de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrÄgas i litteraturen kring elevers förstÄelse av momentet brÄk inom matematiken.Undersökningen grundar sig pÄ frÄgeformulÀr och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vÄr undersökning pÄ tre skolor dÀr 21 elever i Älder 6-8 Är med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolÀmne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av sina informella kunskaper nÀr de löser uppgifterna i frÄgeformulÀret..

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.