Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Syftet med vårt arbete var att se om vi med hjälp av våra undersökningar kunde få en ökad förståelse för barnens stress i skolan. De frågor vi ställde oss var hur stressen påverkar elevers inlärning samt på vilket sätt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vår studie är de klasser där vi gjort våra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att använda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkäter.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation.

Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätunder­sök­ning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten.Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klass­torleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö.

Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?språkinriktad undervisning?.

Vår huvudsakliga målsättning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemområde då yrkesrollen förändras nämnvärt under senare år och detta har påverkat såväl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrån ett professionellt perspektiv samtidigt som själva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förståelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien är av traditionell karaktär och undersökning är empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Vår huvudsakliga målsättning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemområde då yrkesrollen förändras nämnvärt under senare år och detta har påverkat såväl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrån ett professionellt perspektiv samtidigt som själva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förståelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien är av traditionell karaktär och undersökning är empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?språkinriktad undervisning?.

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om vad det innebär att ha matematik. Delar av studien ägnas åt att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd, d.v.s. elever med åtgärdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lägger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet är grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg från matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med läroboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns också en uppfattning att matematik kan has i samlärande.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristående grundskolor styr sin verksamhet och hur de använder sina resurser. Utifrån detta, ämnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror på och vilka lärdomar de olika skol¬formerna kan dra från varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin är insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen är två fristående och två kommunala skolor. Vi har även tagit del av mer kvantifierbar information, då vi har undersökt resursanvändningen hos de utvalda skolorna.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.