Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora. Arbetet innehåller en enkätundersökning på tre skolor där vi vänt oss till elever i årskurs fem. Vi har även intervjuat klasslärarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lärare upplever klassråd och elevråd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen upplevs som enklare i klassråd än i elevråd..

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt..

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades.

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö. Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband.

Sammanfattning Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i årskurs 6 på en skola i Skåne. ART är en konflikthanteringsmetod som använder sig av tre olika komponenter. Dessa består av social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i åk 6. Min intention är också att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.

Det är tänkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen går nionde klass, ser på matematikämnet i relation till sig själva, beroende på vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vår egen undersökning, som har gjorts på uteslutande elever som går i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur är det meningen att just dessa mål skall uppnås. Förhoppningen är att detta arbete skall öppna vägar till framtida, djupare undersökningar som kommer att främja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för såväl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig såväl till lärare som lärarstuderande. Det kan även vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Abstract Näslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola Denna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard.

Det här examensarbetet handlar om att motivera elever att lära sig engelska och hur man som lärare kan arbeta i grundskolan för att både starka och svaga elever ska vilja och kunna lära sig engelska. Arbetet består av en studie av Donya Feuers Shakespeareprojekt i Stockholm, en litteraturstudie och en undersökning gjord i en sjätteklass. Undersökningen består av ett försök att genomföra en serie lektioner i Donya Feuers anda samt en utvärdering. Studien visar att det är viktigt att motivera elever så att de ska finna det meningsfullt att lära sig och att det går att genomföra delar av Shakespeareprojektet i en klass av en lärare..

Syftet med vårt examensarbete var att sätta oss in i de olika organisationsformerna åldersindelat/åldersblandat, ur både lärar- och elev perspektiv. Detta har vi undersökt dels genom enkäter till elever i årskurs 5 som har gått i en åldersblandad skola och nu övergått till en åldersindelad klass. Vi har ställt frågor om vad elever har för erfarenheter av de olika organisationsformerna. Undersökningsgruppen bestod av 34 elever i årskurs 5. Vi har även använt oss av intervjuer med sex olika lärare där vi frågade om lärarnas uppfattning om skolans organisation, hur de såg på elevers sociala utveckling och lärande, elever med inlärningssvårigheter och lärarens arbetssituation.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod.

Som pedagog i dagens mångkulturella Sverige möter man dagligen flerspråkiga elever i olika pedagogiska situationer. Många av de elever som kommer till Sverige sent, det vill säga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i så kallade förberedelse-klasser. Tyvärr visar studier på att dessa nyanlända elever har svårare att nå målen när de går ut grundskolan än elever som gått hela sin skolgång i Sverige. För att få en uppfattning om hur dessa elever själva ser på sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sådan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgång visar på att eleverna använder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier när de inte förstår, samt vad de anser är svårast respektive lättast att lära sig i skolan. Av undersökningen har det även framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass många gånger är på helt olika nivåer i sin utbildning, får inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Inom skolans värld innefattar lärarprofessionen en lång rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frågor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter kräver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för läraren som offentlig person har minskat. Detta pekar på att bemötandet mot läraren som profession har förändrats.