Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp.

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lärarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor. Uppsatsen har utgått ifrån de erfarenheter och upplevelser vi fått från vår VFT. Då vi båda har gått en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda ämnet. Detta har lett till följande forskningsfrågor: ? Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov? ? Hur ser eleverna på deras relation till lärarna?.

Syftet med min studie var att undersöka vilka uppfattningar några elever i behov av särskilt stöd har om läxor. Uppfattas läxorna positivt och till en hjälp att klara skolarbetet bättre? Eller uppfattas läxorna negativt eftersom elevens svårigheter kommer i fokus? Vilka läxor uppfattas positivt/negativt? Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer har använts som metod. Intervjutekniken som valts är halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Man kan utifrån studien och mina intervjupersoner, konstatera att vilka uppfattningar elever har om läxor delvis är beroende av elevens ålder.

Syftet med studien är att visa på de möjligheter och begränsningar vad det gäller inlärning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har används för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lära in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bättre förutsättningar till detta än andra. De elever som lärde sig bäst genom undervisningsformer så som att läsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lära in.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av särskilt stöd rent allmänt, men även om behovet som idag är allt vanligare i skolan också existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger på kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag på två olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som är anställda och jobbar inom fritidshemmet på respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna många gånger ser ett behov av särskilt stöd även i fritidshemmet. Personalen är också medveten om att det är kunskapsbristerna hos elever som underlättar för särskilt stöd även om fritidspedagogerna många gånger upplever att det finns ett stort behov av social träning i fritidshemmets verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsättning som går integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har använt mig utav en kvantitativ enkätmetod samt en kvalitativ intervjumetod, där jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkäten påbörjades. Resultatet av studien grundar sig på 18 enkätsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsättning och tidigare har gått integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har ansträngande skoldagar till följd av att det krävs full koncentration för att höra vad klasskamraterna säger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krävs en bra ljudmiljö, det är fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter. Syftet är att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter och som därmed är i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnås i förhållande till styrdokumentens krav. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där forskaren strävar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning ärdet viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål änsvenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som användes i undersökningen är kvalitativ intervju med öppna frågor och litteratursökning. En jämförelseanalys användes för att visa på resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden är att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svårigheter/möjligheter och att förstå elevernas problematik. I den litteratur vi läst påpekas det att som lärare måste man vara påläst om olika diagnoser för att kunna ge rätt undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de textillärare vi intervjuat inte fått rätt förutsättningar för att kunna jobba för elever med behov av särskilt stöd eftersom de ofta inte får information om eleverna.

Syftet med denna uppsats är att som blivande pedagoger belysa hur man går tillväga för att hjälpa de elever i behov av särskilt stöd genom deras skolgång på ett gynnsamt sätt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som är i behov av särskilt stöd och vilket gör det här temat ständigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta ämne för att vi personligen ville förvärva större kunskaper kring elever som är i behov av särskilt stöd. Vår frågeställning är: ?Vad är pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjälpa dessa elever och vad gör man för att underlätta dessa elevers skolgång och för att få fram deras kvaliteter på bästa möjliga sätt.? I litteratur delen så har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, lagar och bestämmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjälpa dessa elever.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. Frågeställningarna är följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna på specialundervisning?Hur når skolorna elever i behov av särskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rätt till specialundervisning?För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen på de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning påstår att inkluderande specialundervisning är det bästa så bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning på håltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn på specialundervisning, emellertid är skillnaderna i deras sätt att upptäcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptäcka elever i behov av stöd, medan andra skolor låter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rätt till specialundervisning, dock fokuseras det främst i praktiken på de elever med någon slags svårighet. För elever som är särbegåvade inom ett eller flera ämnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen på de undersökta skolorna..

Sammanfattning Skolan har enligt läroplanen skyldighet att hjälpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov. Syftet med examensarbetet är att få mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begåvning, särbegåvning och högpresterande. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..