LÀraren möter mÄnga elever med olika förutsÀttningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att fÄ en svÄrare skolgÄng Àn andra. Problematiken kring dyslexin kan för mÄnga elever tyvÀrr innebÀra stÀndiga misslyckanden i alla skolans Àmnen om de inte fÄr rÀtt hjÀlp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lÀrare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade Àven till att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur lÀrare med sprÄkliga Àmnen (svenska och engelska) och lÀrare i innehÄllstunga Àmnen (samhÀllskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser pÄ sitt uppdrag nÀr det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tillgÀngliga de naturvetenskapliga Àmnena i skolan Àr för elever med rörelsenedsÀttningar samt vilka faktorer som pÄverkar tillgÀngligheten. I samband med undersökningen gjordes Àven en kartlÀggning av hur vanligt det Àr att elever med rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa det naturvetenskapliga programmet pÄ gymnasiet. Undersökningen bestod av tvÄ delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval frÄn de olika riksgymnasierna för svÄrt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svÄra rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jÀmfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena och skolledare pÄ tvÄ olika skolor.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lÀrandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svÄrigheter i Àmnet, samt hur nÄgra pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklÀrare, speciallÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvÄrigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svÄrigheter beror pÄ en rad olika faktorer som visar pÄ framgÄngsrika respektive mindre framgÄngsrika arbetssÀtt som pÄverkar undervisningen för elever i matematiksvÄrigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse dÀr en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.

Nio lÀrare har intervjuats om sina förvÀntningar inför och upplevelser och erfarenheter av att lÀrare och elever skall fÄ tillgÄng till iPads i undervisningen. Ansatsen Àr livsvÀrldsfenomenologisk. Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse de nio lÀrarna som undervisar eleverna förvÀntar sig att införandet av iPad kommer att ha för det dagliga arbetet i skolan. Dessutom undersöks om och i sÄ fall hur lÀrarna upplever att deras arbete i klassrummet förÀndrats efter att eleverna haft tillgÄng till iPads i undervisningen under nÄgra mÄnader.Studiens frÄgestÀllningar Àr; ?Vilka förvÀntningar har lÀrarna pÄ införandet av iPad i det vardagliga arbetet i skolan?? och ?Vilken betydelse upplever lÀrarna att iPad har haft för lÀrarna och eleverna i undervisningen??LÀrarna upplevde att med iPadens hjÀlp skulle de kunna arbeta pÄ ett sÀtt som liknar det eleverna Àr vana att möta utanför skolan.

ProblemomrÄde: Som lÀrare har jag fÄtt erfara bÄde exempel pÄ verksamheter dÀr elever i behov av sÀrskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svÄrigheter och verksamheter dÀr de inte i lika hög grad gör det. Vad Àr det dÄ som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara sÄ att skolans bemötande har betydelse för elevens lÀrande. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar: Syftet med detta examensarbete Àr att bidra till förstÄelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frÄgestÀllningar. ? Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det sÀrskilda stöd de fÄtt? ? Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan dÄ de fÄr sÀrskilt stöd? ? Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lÀrande? ? PÄ vilket sÀtt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lÀrande? Teoretisk ram: Studien utgÄr frÄn ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Syftet med följande arbete Àr att beskriva vad familjeklass Àr samt att studera om familjeklass Àr ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som vÀljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, förÀldrar och pedagoger. Jag kommer Àven att studera vilka farhÄgor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven fÄr av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förÀlder och pedagog.

Mitt arbete beskriver tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för hur ett Ă„tgĂ€rdsprogram tas fram och genomförs. Det börjar med att information samlas in om eleven, informationen analyseras och utmynnar i en precisering av elevens behov. NĂ€r man arbetar med barn i behov av stöd Ă€r det viktigt att söka stĂ€rka barnens sjĂ€lvuppfattning och sjĂ€lvtillit genom att utgĂ„ frĂ„n deras starka sidor. Åt- gĂ€rdsprogram upprĂ€ttas under ett möte med elever och förĂ€ldrar. Programmet ska bland annat beskriva elevens situation, mĂ„l, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och ansvariga.

Motivet till studien Àr intresse och nyfikenhet för att ta reda pÄ mer om hur lÀrare ser pÄ inkludering. Med kunskap dÀrom finns möjlighet att förstÄ vilken form av specialpedagogiskt stöd som behövs för att sÀrskoleelever ska kunna inkluderas i grundskoleklasser.  Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskap om hur grundskollÀrare med erfarenhet av inkludering ser pÄ inkluderande undervisning. Studien utgÄr frÄn begreppet inkludering och hur den möjliggörs i grundskolan. Studien söker svar pÄ frÄgestÀllningarna vilka erfarenheter har grundskollÀrare av att undervisa elever enligt grundsÀrskolans lÀroplan i grundskoleklasser och hur ser behovet av specialpedagogiskt stöd ut för att möjliggöra inkludering? För att nÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ ansats.

Bakgrunden till denna studie Àr att resultaten, för elever pÄ en F-9 skola, i Àmnet svenska har försÀmrats de senaste Ären. Resultaten frÄn PISA, Programme for International Student As-sessment, 2009, visar ocksÄ att elever i den svenska skolan har uppnÄtt sÀmre resultat Àn de gjorde pÄ PISA 2000. Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar skolresultat varav vilka vi endast kan pÄverka en del frÄn skolans hÄll. I sÄvÀl Lpo 94 som i Lgr 11, som trÀder i kraft sommaren 2011, framkommer att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur det har gÄtt för sex elever som inte uppnÄdde mÄlen i svenska i Ärskurs fem nÀr de kom upp i Ärskurs nio samt att ta reda pÄ vilka faktorer elever och lÀrare upplever kan förbÀttra undervisningens utformning sÄ att fler elever uppnÄr mÄlen.

I denna uppsats undersöktes kvalitén pÄ nio elevbearbetningar av Daniel Boyacioglus dikt ?SkÄdespel?. Eleverna gick i skolÄr nio och arbetade i undersökningen induktivt utan konkreta instruktioner. Eleverna informerades om att de skulle bearbeta dikten pÄ valfritt sÀtt och skriva ner sitt resultat och lÀmna in. Syftet med undersökningen var att se hur mycket eleverna pÄ egen hand kunde upptÀcka i en dikt och hur de valde att genomföra bearbetningarna eftersom min hypotes var att vÄra elever kan mer Àn vi tror.

Med denna studie avsÄg jag att utifrÄn fokus pÄ den enskilda elevens utveckling och lÀrande undersöka hur elever, förÀldrar och pedagoger i förhÄllande till varandra upplever utvecklingssamtalets innehÄll och genomförande. Med hjÀlp av studiens frÄgestÀllningar har jag sökt fÄ en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter utvecklingssamtal, vilka förvÀntningar respektive farhÄgor som uttrycks om utvecklingssamtalets innehÄll och genomförande och slutligen vad elever, förÀldrar och pedagoger beskriver att de sjÀlva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förvÀntningar. Undersökningsgruppen baserades pÄ elever i Ärskurs sex och sju samt deras förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ grundskolor i StockholmsomrÄdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkÀtundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och pÄ vilket sÀtt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville ocksÄ se om lÀrare och elevers upplevelser överensstÀmmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvÀrdering av undervisningen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever i Bodens kommun. VÄrt resultat visar som den tidigare forskningen att det Àr det formella inflytandet i form av klass- och elevrÄd som praktiseras ute i skolorna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hÀnger ihop. Samt att utifrÄn elevernas kÀnslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gÀller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som lÀser hotell och restaurangprogrammet pÄ en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen Àr att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkÀter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjÀlpa till att klargöra enkÀtresultaten.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklÀrare och specialpedagoger i grundskolans senare Är ser pÄ arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter. Examensarbetet kommer med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor att söka svar pÄ mina forskningsfrÄgor: Hur definierar matematiklÀraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svÄrigheter och vad tycker de Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med dessa elever? PÄ vilket sÀtt ger sig elevernas svÄrigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lÀrarna för att hjÀlpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna Àr matematiklÀrare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare Är. Intervjuerna visade pÄ att det lÀrarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter var att se dem, lyssna pÄ dem och att ge dem tid. Dessa elever kÀnner sig oftast misslyckade och att fÄ dem att lyckas i matematiken var nÄgot som lÀrarna dÀrför kunde leva pÄ en hel vecka.