Studien Àr skriven pÄ uppdrag av den studerade organisationen och Àr en del i det förbÀttringsarbete som organisationens HR-funktion genomför. Uppdraget har syftat till att undersöka avdelningschefers uppfattning gÀllande behovet av HR-stöd i deras arbete. Syftet specificeras utifrÄn studiens tre forskningsfrÄgor; (1) Vilka HR-uppgifter ansvarar avdelningscheferna över i deras arbete? (2) Inom vilka HR-uppgifter anser sig avdelningscheferna ha behov av stöd? (3) Hur kan behovet av stöd bemötas enligt avdelningscheferna? Vi har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med organisationens avdelningschefer. Resultatet av vÄr studie har visat att av de sex HR-uppgifter som avdelningschefer utför önskas stöd i fyra av dessa.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

AbstraktSyftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete ochvÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever medkoncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieochyrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitalaintervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder somanvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samtundersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olikavÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med föreliggande fallstudie Àr att undersöka huruvida ÄtgÀrdsprogram pÄ en gymnasieskola i vÀstra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjÀlp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda pÄ hur arbetet upplevs stÀller vi följande frÄgor: Hur arbetar en gymnasieskola i vÀstra Sverige med ÄtgÀrdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med ÄtgÀrdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan fÄr arbetet med ÄtgÀrdsprogram?. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har vi metodologiskt anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art.

Syftet med min studie var att utvÀrdera ett första steg i ett treÄrigt pilotprogram i karriÀrvÀgledning pÄ gymnasiet. KarriÀrvÀgledningen genomfördes i tvÄ klasser pÄ Hotell- och restaurangprogrammet. MÄlet med karriÀrvÀgledningen var att elever i mindre grupper skulle fÄ chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsÀttningar för att se sin egen karriÀrutveckling och ta ansvar för sin karriÀrprocess. För att försöka fÄ en djupare förstÄelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation pÄverkat elevernas karriÀrutveckling, intervjuades Ätta elever. Som ett sammanfattande svar pÄ min frÄgestÀllning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan pÄ elevernas karriÀrutveckling.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Detta examensarbete handlar om matematiksvÄrigheter som Àr vanligt bland elever i grundskolan idag. Arbetet beskriver olika definitioner av matematiksvÄrigheter, hur vanligt det Àr och möjliga orsaker till svÄrigheterna. Det finns ocksÄ en del som handlar om skillnader mellan pojkars och flickors matematiksvÄrigheter. Den största delen handlar dock om hur man som lÀrare kan underlÀtta för elever med matematiksvÄrigheter i skolan. I arbetet ingÄr en empirisk studie som bygger pÄ intervjuer med tvÄ lÀrare (en grundskollÀrare och en speciallÀrare) och tvÄ elever pÄ de olika stadierna samt observationer av elever.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Bakgrund: Cirka 50 000 svenskar insjuknar Ärligen i cancer. Cancerbeskedet pÄverkar sÄvÀl den sjukdomsdrabbade som de nÀrstÄende. DÀrför Àr det viktigt att tillrÀckligt kÀnslomÀssigt stöd och information ges Àven till de nÀrstÄende. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa nÀrstÄendes behov av information och kÀnslomÀssigt stöd dÄ anhörig drabbats av cancer. Metod: Studien bygger pÄ fem artiklar med kvalitativ forskningsansats och tvÄ artiklar med kvantitativ forskningsansats.

Att vara nÀrstÄende till en person i livets slutskede kan vara en stor pÄfrestning. Vid palliativ vÄrd Àr det dÀrför viktigt att inte enbart se patienten utan Àven de nÀrstÄende och deras behov av omsorg och delaktighet. Palliativ vÄrd Àr en helhetsvÄrd som bygger pÄ att lindra och stödja i livets slutskede. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad nÀrstÄende till patienter i den palliativa vÄrden upplever som betydelsefullt i sjuksköterskans bemötande av de nÀrstÄende.Uppsatsen Àr en litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys och omfattar vetenskapliga artiklar som har sökts via databaser Pubmed, Cinahl och Medline.Resultatet visar pÄ att de nÀrstÄendes bedömning av sjuksköterskan bygger pÄ ett tredelat behov. ? Behov av kommunikation ? att ha en stÀndig dialog med sjuksköterskan och övrig vÄrdpersonal oavsett om det hÀnt nÄgot nytt eller ej.

Ett examensarbete bestÄende av utformningen av en lÄg- och mellanstadieskola pÄ en tomt i Arninge, TÀby. Projektet Àr realistiskt, hÀr skall det byggas en skola och jag har utgÄtt frÄn det program jag har fÄtt av TÀby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrÄn de behov som skapats av den moderna pedagogiken men ocksÄ med utgÄngspunkt frÄn mina egna minnen och kÀnslor kring de första skolÄren. Skolan Àr indelad i olika avdelningar som kan sÀttas samman tvÄ och tvÄ, vilket Àr anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som anvÀnds av alla elever i skolan finns separat, av samma skÀl.