Bakgrund: Cancersjukdomar Àr vanligt förekommande i Sverige idag och bÄde diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fÄtt besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och Àr i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjÀlpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka kÀnslomÀssiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

I Sverige Àr 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero pÄ Àrftliga eller miljömÀssiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvÀvnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd frÄn sjukvÄrdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförÀndringar som Àr nödvÀndiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med det hÀr arbetet Àr att dels göra en teoretisk genomgÄng av de viktigaste styrdokumenten nÀr det gÀller inkludering, dels att med hjÀlp av nÄgra verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?MetodJag har anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som metod för datainsamling för att fÄ mer fördjupade svar pÄ mina frÄgor. Jag kÀnner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd genomförs sÄ ofta det Àr möjligt. Det beror pÄ flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. MÄnga olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlÀtta för skolsvÄrigheter.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas pÄ bevarande av livskvaliteten. Under pÄgÄende palliativ vÄrd har mÄnga anhöriga behov av bekrÀftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det Àr vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vÄrd. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vÄrd av Àldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lÀrare tillÀmpar för att frÀmja elever i komplicerad lÀrandesituations sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Undersökningen syftade Àven till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik pÄverkar val av ÄtgÀrd. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lÀrare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lÀrares pedagogiska strategi och val av ÄtgÀrd utgick frÄn ett individanpassat arbetssÀtt dÀr motivation, struktur och material var viktiga utgÄngspunkter.

Detta Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att utreda vilka möjligheter, fötrjÀnster och problemomrÄden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien Àr sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frÄgestÀllningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Litteraturstudien bygger pÄ en sammanstÀllning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. KÀllmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Är 2000-2013. Vidare Àr urvalet av kÀllmaterial baserat pÄ nÄgra valda inklusions- och exklusionkriterier.

JÀrpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan Àr ?en skola för alla?.

Bakgrund: Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anger att hÀlso- och sjukvÄrdsamt omvÄrdnad ska genomsyras av en helhetssyn. DÄ holism betyder helhet finnes i begreppethelhetssyn stöd till att vÄrden skall ges utifrÄn ett holistiskt helhetsperspektiv. Inom holismen sesmÀnniskan som en helhet av det fysiska, psykiska, sociala och andliga dÀr alla delar Àr lika viktiga attta hÀnsyn till. Samtliga behov en mÀnniska har betraktas Àven de som likvÀrdiga. Trots detta talas detom att sjuksköterskor ger för lite tid och uppmÀrksamhet till andlighet i omvÄrdnad.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hinder i matematiklÀrande ur ett lÀrarperspektiv med avseende pÄ sÀrskilt stöd i matematik och hÀnsyn till inkludering. DÄ vi vill ha en fördjupad förstÄelse vÀljer vi en kvalitativ inriktning pÄ vÄr studie. Vi har genomfört tolv intervjuer med lÀrare. Det framkom en rad olika teman nÀr det gÀller hinder i matematiklÀrandet. Teman som lÀrmiljön, sjÀlvförtroendet och motivation, koncentrationssvÄrigheter samt sociala svÄrigheter. NÀr eleverna uppvisar svÄrigheter i matematik sker en rad olika extra anpassningar, vilka görs inom ramen för undervisning.

Bakgrund: Det Àr viktigt att det finns kunskap om palliativ vÄrd inom alla verksamheter dÄ patienter i palliativ vÄrd finns överallt inom vÄrden. Finns inte kunskapen kan patientens behov lÀtt missas. Författarna till den hÀr studien ville fÄ en förstÄelse för vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes pÄ ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vÄrd har tvÄ övergripande omvÄrdnadsbehov. Dessa Àr psykosociala behov och omvÄrdnadsbehov.

Att lÀroboken har en stark stÀllning i matematikundervisningen konstateras av forskare bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sÀmre i internationella jÀmförelser, Àr att lÀrarna Àr för styrda av lÀroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattade lÀrobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen. SpeciallÀrarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag pÄ en skola i Mellansverige.

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola I det hÀr arbetet studeras hur pedagoger förhÄller sig till barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr: hur pedagoger gÄr tillvÀga dÄ de tror att nÄgot barn Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur förÀldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de Àr i behov av, och att förÀldrasamverkan kan vara en utmaning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhÄllande till vad styrdokument och teorier sÀger, och dÀrmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Vi belyser hur nÄgra utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av sÀrskilt stöd inför upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhÀlsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vÄrt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmÀrksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svÄrigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd Àr att de inte nÄr mÄlen i kursplanen. Vi ser Àven en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhÀlsans specialpedagoger pÄ vilka nivÄer de lÀgger fokus.