Syftet med uppsatsen är att undersöka de attityder som svenska och finländska konsumenter har beträffande ursprungslandsinformation, i synnerhet bilden av PIIGS-länderna. Teorierna i uppsatsen utgår ifrån Country of origin och dess effekter samt från tidigare forskning.Uppsatsen har en kvantitativ ansats där en enkätundersökning och statistiska beräkningar utförts. Slutsatserna i denna uppsats är att de svenska och finländska konsumenterna generellt inte tar hänsyn till ursprungslandsinformation. De påvisar även negativa attityder gentemotPIIGS-länderna gällande tillförlitlighet och produktkvalité i jämförelse med deras hemländer..

Bakgrund:Självmord och självmordsförsök är ett folkhälsoproblem som förekommer ialla kulturer runt om i världen. Enligt WHO är det uppemot en miljon människor somtar sitt liv varje år. I Sverige tar cirka 1400 människor sitt liv varje år medan antaletsjälvmordsförsök beräknas vara 10 till 20 gånger högre.Syfte: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter som vårdas efter ettsjälvmordsförsök.Metod: En litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklargranskades.Resultat: Sjuksköterskor har generellt sett positiva attityder till att vårdadenna patientgrupp men det visade sig att religionsutövning ibland kan leda till merafördömande attityder.Slutsats: För att vända negativa attityder till att bli positiva ärutbildning och handledning särskilt viktig. Genom utbildning får sjuksköterskan merkunskap, mer förståelse och motivation till arbeta med patientererna och derasproblematik. Med hjälp av handledning kan egna tankar och känslor analyseras ochvändas i positiv riktning och ge en personlig utveckling och ökad motivation..

I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lässtöd, ökat behov är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse.

Abraham is the original patriarch. How does his leadership compare with a modern day popular culture patriarch with his roots in advertising, the shopkeeper Stig, star of the ICA advertising? The essay compares the leadership and masculinity of two male leaders from different backgrounds and settings, and discusses similiarities and differences.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Denna uppsats är en kvalitativ studie om svensklärares attityder och förhållningssätt till hur skönlitteratur används i undervisningen och om det görs några tolkningar av de lästa verken samt hur dessa tolkningar tar sig uttryck. Området som undersöks är i vilken utsträckning lärarna låter sina elever göra subjektiva tolkningar av de litterära texterna som de möter och om det är läsarens egen upplevelse och den estetiska känsligheten som eftersträvas i klassrummet eller om skönlitterära verk har andra värden som känns viktigare för yrkesverksamma lärare.Vad som också utreds är om lärarna på något sätt är influerade av reader-response-kritiken och om de anser att reader-response-kritiken har påverkat skolvärlden under 1900-talet.Undersökningen ger först och främst en bild av sex svensklärares inställningar och attityder gentemot användningen av skönlitteratur på gymnasiet. Dessutom redogör uppsatsen för olika teorier om reader-response-kritiken och estetisk känslighet vad det gäller tillägnandet av skönlitteratur och vilken bild kursplaner samt läromedel ger av hur läsning av skönlitteratur kan se ut i dagens gymnasieskola..

Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Studien handlar om hur islam och muslimer har framställts i svensk dags- och kvällspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingår tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels använts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys där även flertalet av våra teorier ingår. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehållsanalysen presenteras dessa tidningars inställning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell.

I mötet mellan sjuksköterska och patient kan attityder förstås som känslorna som sjuksköterskan har mot patienten, sjuksköterskans syn på patienten samt dennes sätt att bemöta patienten. Historiskt sett har personer med psykisk ohälsa mötts med negativa attityder, vilket delvis finns kvar i samhället även i dagsläget. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård samt hur attityder kan påverka omvårdnaden. I denna systematiska litteraturstudie ingick 16 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades med en kvantitativ innehållsanalys med en manifest ansats.

Kriminalvårdares attityd till intagna har betydelse för att den intagne ska kunna genomgå en positiv förändring under sin verkställighetstid i anstalt. Studiens syfte var därför att undersöka kriminalvårdares attityder gentemot intagna och om olika variabler som t.ex. kön och utbildning påverkade den. En självdeklarationsstudie med ATP-skalan gjordes på tre olika anstalter och ett häkte. Totalt svarade 28 kriminalvårdare på enkäten varav två tolkades som extremvärden och inte togs med i resultatet.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer.

Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade..

Svensk forskning om ungdomars attityder till polisen är mycket begränsad. Detta examensarbete syftar därför till att studera vilka attityder till polisen som förekommer hos pojkar i Stockholmsförorten Rinkeby, hur dessa kan förstås och förbättras om dessa är negativa. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med pojkar i åldrarna 15-16 år. Följande frågeställningar har besvarats:- Vilka attityder förekommer mot polisen bland pojkar i åldrarna 15-16 år i Rinkeby?- Hur kan dessa attityder förstås?- Hur skulle attityderna till polisen kunna förbättras om dessa är negativa?Grounded theory har använts som analysmetod och två teoretiska perspektiv har kunnat utskiljas ur empirin, vilka sedan använts för att tolka och förklara attityderna.