Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssättande grundskollärare själva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Frågeställningen var: Hur beskriver lärare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lärande relaterat till bedömning samt syn på bedömning. Med utgångspunkt från aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lärar- respektive elevperspektiv.För att få svar på frågeställningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper på tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lärare, som undervisar i grundskolans år åtta och nio.Undersökningen resulterade i två dimensioner av lärarens arbete:Att hjälpa elever att utveckla sitt lärande och Att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lärande respektive att bedöma och betygssätta elevens kunskaper.

Tidigare gjord forskning visar att lärare i dagens skola är läroboksstyrda. Lärare anger i flera rapporter att de anser att det är läroboken som styr deras undervisning snarare än läroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanställning av forskningen kring läroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet på bedömning av eleverna blir på lärarna, desto mer lärobokstyrda blir lärare. Då de politiska tankarna går åt att bedöma eleverna tidigare väcktes mitt intresse för detta område. Detta examensarbete är en jämförande studie av läromedel i matematik i förhållande till läroplanen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvåspråkiga elevers kommunikation under två olika laborationer såg ut, hur laborationsuppgiftens utformning påverkade dessa elevers kommunikation och även hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehållet. Elever i årskurs 7 observerades och spelades in på band vid två skilda laborationstillfällen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfället. Undersökningen tyder på att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utsträckning påverkas av laborationens utformning och innehåll..

Mitt examensarbete har avhandlat reflektioner som: - Vad innebär yrket? Ur min synvinkel får man se vad yrket innebär och hur det kan vara att vara resande videoreporter. - Vad betyder yrket för mig? För mig betyder yrket stor kreativitet och frihet, jag förmedlar hur unika vissa stunder kan vara i mitt jobb och visar även vad som händer då jag inte håller i kameran. - Hur bör man vara som person för att jobba som videoreporter? Utifrån mina egna upplevelser och utifrån de videoreportrar som jag har tittat på så berättar jag i dokumentationen hur man bör vara som person för att ha yrket videoreporter.

Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska.

Motivation är drivkraften till mänskligt agerande, värderande och produktivitet. I skolan är detta ett aktuellt begrepp då motivation till lärande är en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. Lärare får därmed dagligen försöka hjälpa elever skapa motivation till lärande för att de ska klara de utsatta målen som finns i läroplanen. Det är en svår uppgift att som lärare stödja elever i deras skapande av motivation till lärande. Begreppet motivation till lärande är inget outforskat område, däremot ett viktigt fenomen som jag tyvärr känner inte uppmärksammas nog mycket inom lärarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens..

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras.

Hur skapar man som kommunikationsbyrå ett framgångsrikt varumärke? Det finns inget givet framgångsrecept men vi har sökt svaret på frågan inom populärkultur och litteratur. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos några av de bästa byråerna i Stockholm och Skellefteå. Resultatet är en rapport om hur man kan lyckas i den grafiska branschen. Vi har sammanfattat en lista med 20 tips för en nystartad kommunikationsbyrå, utarbetat en guide på 15 steg till hur du kan lyckas och delat med oss av våra reflektioner under resans gång.

Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att få in datorer i skolmiljön. Genom åren har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lärarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nätverk. Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 lägger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare går att läsa i läroplanen att varje elev också skall kunna använda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lärande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori är att kunskap inte kan tillhandahållas av läraren utan att kunskap måste konstrueras av den som lär.Under elevens egen lärandeprocess är det viktigt att eleven har en lärare som handleder.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever.

Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet på elevens yrkeskunskaper efter djupgående empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehåll i ett gymnasiearbete där yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samråd med det lokala programrådet.  .

SvenskaDetta är en kvalitativ studie som är baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur två matematiklärare och en specialpedagog ser på/beskriver matematik­svårigheter och hur de arbetar med elevernas matematiksvårigheter som de upp­täcker hos sina elever. Jag är väldigt intresserad av att höra vilka matematik­svårigheter och orsaker till matematiksvårigheter lärarna ser hos sina elever samt lära mig hur skolan och lärarna jobbar med dessa svårigheter hos eleverna. Samtliga informanter hade samma svar på mina forskningsfrågor. I resultaten av hela min studie har jag kommit fram till att orsaker till elevernas matematiksvårigheter bland annat är: dåliga baskunskaper, låga baskunskaper förståelse av positionssystem samt begrepp.

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori.

Vad är för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: Föreställningen Någon borde ta tag i det här... på Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för stråktrio ensemble recherche..