Problem och syfte Det åligger läraren att tillsammans med elev och förälder genomföra ett utvecklings- samtal/termin. Dessa tar tid att planera och genomföra och jag kan ibland uppleva att detta går på rutin. Finns det egentligen tillräckligt med kunskap i skolan om hur utföra dessa på bästa sätt? Vad säger litteratur och forskning om utvecklingssamtalets syfte och innehåll? Syftet med denna uppsats har varit att få kunskap om vad litteraturen säger om utvecklingssamtal och vad en grupp pedagoger har för syn på utvecklingssamtalet. Dessutom ville jag, för att få en utvecklingsinriktning i min uppsats, genom reflektion sätta igång tankar och presentera nya idéer till deltagarna i intervjustudien.

I denna uppsats behandlar vi ämnet idrott och hälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. Idrottsämnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. Däremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det är skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.Syftet med vår studie är att undersöka fyra idrottslärares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta utgick vi från en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslärare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv iforskningen samt hur det speglas från lärare inom naturvetenskapliga ämnen och tekniki deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt.Undersökningen sågs från ett intersektionellt perspektiv med tonvikt på genus menbeakta specifikt klass och etnicitet.Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nå lärarnas egna lösningar runt deföreställningar de har av genusproblematiken utifrån problemfrågorna. Resultatet avlitteraturstudien visar att det har hänt mycket under de senaste åren inom de aktuellaproblemområdena både nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bättre resultatteoretiskt och har generellt högre betyg än pojkar i naturvetenskapliga ämnen. När detgäller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskolepedagogers förhållningssätt till habilitering. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med både barnskötare och förskollärare. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svårigheter till skillnad från ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svårigheter. Vårt resultat visar att pedagogernas förhållningssätt ger uttryck för att stödet från habiliteringen var värdefullt men blir otillräckligt när kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad feedback har för betydelse och funktion i undervisningssituationer sett ur ett elevperspektiv. I studien undersöks också om elevers motivation i skolarbetet kan påverkas av olika former av feedback och i fall det finns några fallgropar med de samma. Här behandlar en litteraturöversikt skolans styrdokument och lärarens ansvar utifrån flera olika perspektiv, samt tidigare forskning kring hur samspelet ser ut mellan tanke, känsla, behov och motiv i relation till elevens motivation. Studien utgår från en kvalitativ ansats innehållande kvalitativa intervjuer med åtta elever.Den slutsats som kan dras utifrån det resultat som framkommit är att feedback fungerar motiverande i anslutning till elevers delmål i skolan, dock uttrycker sig eleverna olika gällande detta och alla är inte medvetna om hur feedback påverkar dem då de är ovana vid denna typ av reflektion. Den feedback som ges till eleverna varierar både i form och i frekvens och accepteras olika utav olika elever.

I denna uppsats behandlar vi ämnet idrott och hälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. Idrottsämnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. Däremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det är skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.Syftet med vår studie är att undersöka fyra idrottslärares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta utgick vi från en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslärare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Studiens syfte är att förstå hur statens fokus för att utbilda rektorer har ändrats över tid. Arbe-tet består i att studera två skilda statliga texter som talar om rektorsutbildning. Den första texten är Lärande ledare ? Ledarskap för dagens och framtidens skola (2001) (Text 1) och den andra texten är Tydligare ledarskap i skolan och förskolan ? förslag till en ny rektors¬utbildning Ds 2007:34 (Text 2). Mellan de båda texternas tillkomst har det gått sex år.Undersökningsfrågorna är: Vad uttrycker de två texterna om skolledare och den utbildning skolledare behöver? I vilken tidsanda skrevs respektive text? Vilka förändringar/förskjut¬ningar i synen på rektorns roll och utbildning kan iden¬tifieras?Metoden som använts är diskursanalys.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlätta och hjälpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger från förskoleklass till och med skolår 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvårigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel på utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrån olika perspektiv exemplifieras också. Samtliga pedagogerna i denna studie framhåller elevernas språkliga kompetens som betydelsefull.

Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark.

En central del av arbetet som lärare är betygsättning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmål som ska ligga till grund för betygssättningen. Hur dessa tolkas är upp till varje lärare. Arbetet i klassrummet påverkas av andra saker än lagar, det skapas relationer mellan lärare och elev vilket skulle kunna påverka elevens rätt till en likvärdig bedömning.Syftet med uppsatsen är att kopplat till begreppet likvärdig bedömning undersöka hur och vad lärare betygsätter i kursen hotellkunskap A.Intervjuer med fem lärare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. Förbestämda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvärdig bedömning låg till grund för intervjuerna och frågorna.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av särskilt stöd har skolan en skyldighet att sätta in specialpedagogiska insatser. Åtgärdsprogram ska upprättas och utvärde-ras kontinuerligt för att säkerhetsställa arbetets kvalitet. Tidigare studier visar på att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt på elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gång identifierats att vara i behov av särskilt stöd fortsätter att vara det igenom hela sin skoltid är ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgångsrika specialpedagogiska insatser som underlättar för elever i behov av särskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hämtar inspiration ifrån det sociokulturella perspektivet, där män-niskan ses som en social och historisk varelse som lär och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser.

Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer ? nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter..

Vi har genomfört en studie som berör förhållningssätt där könsroller i ämnet idrott ochhälsa undersöks och analyseras. Studien ämnar undersöka lärares förhållningssättgentemot elever beroende på könstillhörighet samt elevernas förhållningssätt tillvarandra. För att söka svar har vi använt oss av observation som metod där vi varitkända icke deltagande observatörer. Studien bygger på att undersöka den socialainteraktionen mellan lärare och elev, men även elevernas förhållningssätt mot varandra.I studien har vi använt oss av två idrottslärare på två skilda skolor där åldrarna påeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare år,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de äldre.