Malmö högskola Lärarutbildningen Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen Distans H05 Vårterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen ? gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher ? the senior high school teacher´s coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvälvande tid ? i ett paradigmskifte.

BAKGRUND: Som lärarstudent har jag på mina vfu-placeringar uppmärksammat hur en del elever har svårt att förstå det lästa, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturläsning. När jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i läsförståelsestrategier, väckte det mitt intresse, att undersöka detta närmare. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning på området, försöker jag klargöra hur läsförmåga och läsförståelse definieras enligt litteraturen. Utifrån litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur läsförståelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell läsforskning förespråkar på området.

SammanfattningKonsten att skriva uppgiftsinstruktioner som alla, eller åtminstone de flesta, elever förstår drömmer många lärare om att behärska. Särskilt lärare som undervisar på distans med få eller inga möjligheter att följa upp Elevens läsning med ett snabbt påföljande samtal om innehållet i den text Eleven just läst. För hur går det till när elever läser och förstår uppgiftsinstruktioner? Påverkar dessutom Elevens uppfattning om hur tydlig uppgiftsinstruktionen är, hur rolig, lätt eller intressant uppgiften verkar vara att genomföra; hur viktigt är det att en instruktion är   tydlig för hur uppgiften förstås eller uppfattas?Genom en empirisk, induktiv studie som följs upp av litteraturstudier för att förklara och tolka resultatet studeras här   tio gymnasieelevers läsning och förståelse av fyra uppgiftsinstruktioner från   kursen Svenska B. Tydlighet står i fokus.

SyfteFör många barn är skolan en plats fylld av lagom svåra utmaningar. För de barn som inte kan möta skolans krav utan anpassningar, upprättas åtgärdsprogram. Undersökningar som gjorts tidigare gällande åtgärdsprogram har haft ett lärar- eller elevperspektiv som fokus. Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka föräldrars erfarenheter av och resonemang kring åtgärdsprogram, vad detta är kopplat till samt vad det får för betydelse för Eleven.Centrala frågeställningar har varit: ? Vilka likheter respektive skillnader finns i föräldrarnas upplevelser? ? Vilka faktorer påverkar föräldrarnas upplevelser?? Hur har föräldrarna till elever med åtgärdsprogram uppfattat sin delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogrammet? ? Vilka konsekvenser/inverkan får föräldrarnas delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för föräldrarnas upplevelser av åtgärdsprogram?Teoretisk ansats och specialpedagogiskt perspektiv I undersökningen har jag använt mig av Nilholm (2007) vid analysen av resultatet.

Med denna uppsats ämnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur är samt dess potentiella användningsområde i skolan och i bildämnet. Anledningen till detta bygger på en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik då en omotiverad elev blev motiverad efter att Elevens eget fritidsintresse vävdes in i uppgiften. Vi ansåg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att låta deras dagliga intresse ta plats i bildämnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer på två olika gymnasium. Vår undersökningsmetod är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in på mobiltelefon och dator.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om elevers muntliga framtställning kan påverkas genom aktiv talträning, där tonvikten läggs på att Eleven vill och vågar tala. Utvecklingsarbetet genomfördes under vår slutpraktik, vilken innefattade sju veckor under hösten 2004 i en årskurs 8 i Luleå kommun. Hela klassen ingick i detta arbete men sex elever varav fyra flickor och två pojkar valdes ut slumpmässigt för att observeras. Med hjälp av enkäter, observationer och loggböcker har vi fått elevernas egna tankar och upplevelser, samt kunnat följa deras utveckling. Resultatet visar att aktiv talträning påverkar eleverna positivt men att denna träning bör pågå kontinuerligt i skolans undervisning..

Uppsatsen är ett examensarbete på 22,5 hp, som kom till på uppdrag av SONO inredningar och Tranås skolmöbler och har utförts av Sara Storm, student på Produktdesignprogrammet vid Malmö högskola, under våren 2012. Arbetet behandlar klassrummens ljudmiljö i låg- och mellanstadieskolor samt hur elever sitter i sina stolar. Kan en elevstol bidra till en bättre ljudmiljö i klassrum och erbjuda en bra ergonomisk sittkomfort för Eleven? Resultatet blev en stol, där material och konstruktionslösningar reducerar buller och med sin vippfunktion möjliggör ett flexibelt sittande..

En förutsättning att lyckas i skolan är att behärska undervisningsspråket vilket även är en av faktorerna som påverkar andraspråkselevers framgång i skolan. Det kan framkomma att en andraspråkselev behärskar undervisningsspråket i samband med samtal med sina kamrater men när Eleven väl sätter sig med en text med obekanta ord så vet Eleven inte hur den ska gå tillväga för att ta sig igenom texten. Utifrån problematiken kring andraspråkselevers språkutveckling valde jag att undersöka vilka arbetssätt som främjar andraspråkselevers språkutveckling. Syftet med arbetet är att undersöka hur verksamma klasslärare går tillväga för att främja andraspråkselevers språkutveckling och vilka arbetssätt de föredrar. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer för att se hur två verksamma klasslärare arbetar.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar Eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslärare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslärarna har om AS och om det finns någon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sättet att bemöta en elev med AS. I studien användes en kvalitativ metod där mitt insamlade material används för att beskriva och förstå sociala processer samt att fånga yrkeslärarnas upplevelser utifrån fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslärare med andra inriktningar än omvårdnad på sina yrkeslärarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslärarnas bemötande om Eleven har AS eller inte och att alla yrkeslärarna har skaffat sig praktisk erfarenhet på vägen kring AS, då de inte fick någon i sin utbildning.

Den här rapporten är en del av mitt examensarbete, vilket berör området simuleringsverktyg och friläggninsgdiagram inom fysikundervisning, främst inriktad mot fysikaliska krafter i gymnasiekurser. Arbetet grundar sig på tidigare studier om varför och hur man ska utforma ett digital hjälpmedel till undervisningsmiljöer. Det slutliga resultatet ska inte ses som en färdig produkt utan som en prototyp av en produkt av denna karaktär. Rapporten betonar även vikten av att detta program inte ensamt kan ge Eleven förståelse utan att det även ställer krav på lärare och på undervisningsmiljön. Programmet ska användas, precis som det påpekas i denna rapport, som ett stödverktyg för lärare och elever, för att underlätta i fysikundervisningen genom att ge möjlighet att kunna rita och prova friläggningsdiagram av krafter..

Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa. Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa?Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp? Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform. De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt.

Arbetets syfte är att beskriva hur man som lärare kan förbereda sig själv, Eleven och föräldrarna inför ett utvecklingssamtal, vilka svårigheter samt positiva faktorer som kan finnas för läraren i ett utvecklingssamtal. Detta är även frågeställningarna i arbetet. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag studerat litteratur som rör ämnet och även genomfört en empirisk undersökning genom att intervjua sex lärare från år 1-6. Resultatet är ganska omfattande med mycket tips på hur man kan förbereda utvecklingssamtalen för att få ut det bästa av dem. Även vad som kan vara svårt och jobbigt för en lärare i utvecklingssamtal och vad som är positivt och roligt med samtalen, finns med i resultatet.

Vad gör att eleverna känner sig anställningsbara efter Hotell & restaurangprogrammet, och vad tycker Eleven är viktigast för att vara anställningsbar? Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med elever i årskurs tre på gymnasiets Hotell & Restaurangprogram. Respondenterna kommer från tre olika gymnasieskolor i sydöstra Sverige och är intervjuade några veckor innan de slutar sin utbildning. Eleverna anser att det viktigaste för anställningsbarheten är att vara trevlig, social, flexibel och anpassningsbar. På frågan om vad det är som gör att eleverna känner sig anställningsbara efter tre år på Hotell & Restaurangprogrammet anser de flesta att deras stora styrka är att de är trevliga och sociala..

För att få en ansvarstagande, målmedveten och motiverad elev krävs att Eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon måste dessutom få en rättvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvägledare.Brist på motivation kan bero på olika faktorer och är ofta individuell. Svårt att hinna med i undervisningen på programmet och läxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att Eleven får svårt att klara utbildningen. I vår teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters åsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. Där tar de upp motivationens betydelse och hur vi lärare ska tänka för att få en omotiverad elev att känna det meningsfullt och känna tillfredställelse med sina studier.