Syftet med studien var att undersöka hur äldrevårdspersonal upplever sin yrkesroll utifrån sig själva och hur de tror att samhället ser på åldringsvård och på dem som arbetar inom äldrevården. I begreppet samhälle ingår samhällsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar på syftet. Undersökningen syftade till att ta reda på om empowerment kan tillämpas i yrket.

Inget abstract.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolkuratorer på gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och våld och hur de förhåller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen består av tre övergripande frågeställningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/våld på enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/våld? Studien är genomförd under våren 2008 och baseras på kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer på fem gymnasieskolor i Göteborg.I vår analys av materialets två första frågeställningar har vi utgått från ett postkolonialt perspektiv där vi också använder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frågeställningen analyserar vi med hjälp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/våld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrån ett postkolonialistiskt perspektiv ett återkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmäklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess påverkan för arbetsprestationen. Jag har använt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. Några av de slutsatser som framkommit är bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende på individ och därmed fastighetsmäklare. Nöjda kunder, trivsel på arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mäklarna. Cheferna bör skapa en bättre dialog med mäklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Vår huvudsakliga målsättning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemområde då yrkesrollen förändras nämnvärt under senare år och detta har påverkat såväl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrån ett professionellt perspektiv samtidigt som själva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förståelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien är av traditionell karaktär och undersökning är empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning.

Syftet med denna uppsats var att få förståelse om hur socialsekreterare i sitt arbete på en Försörjningsenhet upplever förutsättningarna att bedriva ett professionellt arbetssätt. Syftet har brutits ned i tre frågeställningar som handlar om hur socialsekreterare beskriver vad ett professionellt arbetssätt är, vilka förut-sättningarna är, samt om dessa har förändrats över tid.Studien utgår från en kvalitativ undersökningsmetod, där fem socialsekreterare från fem olika socialkontor intervjuades. Samtliga socialsekreterare arbetade med försörjningsstöd i olika former. Det empiriska materialet bearbetades, och kopplades till det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och begreppet professionalitet utifrån tre fasetter; yrkesroll, handlingsutrymme, och kunskap.Resultaten i studien visade att ett professionellt arbetssätt bestod i att identifiera olika aktörers behov, och agera utifrån vilket eller vilka de ansåg vara relevanta. Komplexiteten i yrkesrollen gav socialsekreterarna en frihet att välja vems behovs skall prioriteras.

Studien undersöker utvecklingen av afrikansk-amerikansk religion i början på 1800-talet i USA. Materialet som studien är konstruerad på består av en undersökning gjord på sex olika slavar som blev predikanter och pastorer. Undersökningen i Studien svarar om dessa individers yrkesroll och socialisering var av betydelse för det religiösa engagemanget och dess utveckling. Slavarnas yrkens betydelse undersöks med hjälp av Etzionis teori om tvångsorganisationer och med Durkheims arbetsfördelningsteori. Studien avser att bidra med information om hur afrikansk-amerikansk religion utformades i början av 1800-talet. .

AbstraktTitel:Lärosätets betydelse för en fastighetsmäklarstudents framtid i en yrkesroll som fastighetsmäklare Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi med inriktning mot fastighetsförmedling Författare: Emelie Almesjö och Rebecka Cámel Handledare: Lars-Torsten Eriksson Datum: 17 september 2012 Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka om ett lärosäte har betydelse för en fastighetsmäklarstudents framtid i en yrkesroll som fastighetsmäklare. Anledningen till att vi valt att undersöka detta är för att högskolorna i framtiden ska kunna få så många nöjda studenter som möjligt vilket förhoppningsvis kan leda till kompetenta fastighetsmäklare på marknaden. Metod: Vi har i detta arbete samlat in empiriskt material i form av enkätutskick till både registrerade och oregistrerade fastighetsmäklare. Efter insamlingen av det empiriska materialet observerade vi och försökte hitta handlingsmönster i de inkommande svaren. Vi har också använt oss av diverse litteratur samt internetkällor.

Vår huvudsakliga målsättning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemområde då yrkesrollen förändras nämnvärt under senare år och detta har påverkat såväl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrån ett professionellt perspektiv samtidigt som själva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förståelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien är av traditionell karaktär och undersökning är empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll.

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig väl lämpade att arbeta hälsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhälsoarbete inom primärvården utan vikten läggs på mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter.Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i så fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och självständigt yrke men att de borde arbeta mer hälsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvårar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersättningssystem samt senare års omorganisationer har försvårat deras arbete.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förhållandet mellan skolkuratorns person och yrkesroll samt hur känslor som uppkommer i elevsamtal hanteras. Utöver det undersöks också de konsekvenser för välbefinnande som kan följa av känslohantering, för såväl kurator som elev. Detta undersöks genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer där deras beskrivningar av kuratorsyrket står i fokus. Intervjuerna utgör en systematiserad empiri som tolkas för att tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställning. De teorier som huvudsakligen används för att förstå empirin är teorierna om emotionellt arbete och social responsivitet.