Dagens utbildningar och arbetsliv ställer stora krav på människors kommunikativa kompetens. Många Elever i gymnasieskolan har någon form av talängslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. Utgångspunkten i arbetet med Elever med talängslan är en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielärare gör för att upptäcka och stödja Elever med talängslan. Den teoretiska ansatsen är lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Detta examensarbete behandlar huruvida Elevers attityder till hälsa och kost är relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i undersökningen gick på en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hälso-tema som behandlade kost, motion och välbefinnande. Mina frågeställningar lyder: ? Hur ser Elevernas fysiska aktivitet ut? ? Hur ser Elevernas matvanor ut? ? Hur ser Eleverna själva på sina skolprestationer och prestationer i övrigt? ? Har temaveckorna ändrat Elevernas syn på någon av punkterna ovan? Jag har med hjälp av ovanstående frågor försökt se om fysisk aktivitet har någon koppling till hur Eleverna ser på sina skolprestationer och sitt kostval. Min undersökningsmetod var enkäter som kompletterades med enskilda samtal angående enkätfrågorna. Enkätsvaren visade att 78 % av Eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa Elever fann det viktigt att prestera så bra som möjligt i skolan med undantag av en Elev.

Den här uppsatsen handlar om hur lärare tänker kring att omsätta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en förståelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar på våra frågeställningar och sedan har vi ställt dem mot tidigare forskning. I vår analys har vi kategoriserat resultatet utifrån teman som vi funnit i den teoretiska genomgången och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrån Vygotskijs teorier kring den närmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssätt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt på teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, Säljös teorier kring betydelsen av att ha föreställningar om lärande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lärare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsätta teorier i praktiken.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur Eleven påverkas av familj och hemförhållanden då Eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur Elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som Eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla Elever, måste bakomliggande faktorer gällande Elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med Elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade Elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade Elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera Elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade Elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda Elevens proximala zon.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lärande och utveckling, i relation till de Elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger på 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallärare som arbetar med specialundervisning i två kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med Elever i sin verksamhet som genererar lärande. I mötet med Eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och många gånger avgörande betydelse för hur en Elevs lärande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och Elev är grunden för att ett gott lärande ska utvecklas.

Syftet med vår uppsats har varit att få en inblick i hur undervisande lärare i årskurs tre kan upptäcka och hjälpa Elever som har svårigheter i sin läsning och skrivning. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod och vårt insamlade material bygger på intervjuer som vi genomfört med undervisande lärare i årskurs tre.Resultatet av vår studie visar att samtliga av de intervjuade lärarna kan upptäcka om en Elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation samt kartläggning och tester. Vi ser bland annat att de flesta lärarna genomför en kartläggning av Eleverna för att se var de befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. På detta sätt kan lärarna upptäcka Elevers svårigheter med läsning och skrivning samt vidta olika individanpassade åtgärder som kan underlätta för Elevens fortsatta inlärning. De åtgärder vi ser att lärarna vidtar kan exempelvis vara: olika former av pedagogiska hjälpmedel samt individanpassat material.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och Elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: Utifrån egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesärskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frågeställningar uppstått kring Elev-assistenter och deras yrkesroll. Frågeställningar som väckt mitt intresse är bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har Elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som Elevassistent inom gymnasiesärksolans individuella program med inriktning autism innebär en annorlunda arbetssituation än att vara Elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en Elev som var med under Pow-Wows första år.

Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa oss i arbetssättet vid en bedömning av praktiska moment genom att jämföra två gymnasiala skolor med inriktning frisör. Med kvalitativa intervjuer av tio frisörlärare samt kvantitativa enkäter till etthundrafemton Elever har vi fått fram deras erfarenheter om kunskap i bedömning. En djupare bild av arbetssätet på de två skolorna kom fram genom att en observation gjordes. En lärare från vardera skolan fick bedöma ett praktiskt moment. Våra intervjuresultat visar att det förekommer skillnader i arbetssätet vid bedömning av praktiska moment.

Background: The competition is getting harder between the universities. To reach the high school students and discover which means of contact they prefer and how they perceive student recruitment are important issues in order to succeed in marketing strategies.Purpose: The purpose with our report is to investigate, analyze and compare the student recruitment in three universities and investigate how the high school students want to be contacted. Then we compare to see if they think alike.Method: We have done a qualitative study and chosen to use focus group interviews for the high school students and interviews for the universities to collect our empirical data. We have compared the empirical data and analyzed it with communication processes and marketing communication as theoretical grounds.Result: All of the universities work approximately the same way with their student recruitment. They put a large effort in the Internet and social networks as well as the personal contact.

??fotboll är världens största lagsport? (Elev på fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på Elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital Eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Syftet med detta arbete är att undersöka och se vilka attityder lärare och Elever har i förhållande till sms och chatt och dess användning i skolan. Underlaget till vår undersökning är inhämtat först i enkätform och har senare kompletterats med Elev- och lärarintervjuer. Undersökningen är gjord på två olika skolor där en av skolorna är belägen i en större stad och den andra i en mindre stad och Eleverna som deltog i undersökningen går i årskurs 6. Resultatet visar på att Elevernas attityder gentemot sms och chattanvändningen i skolan är positivt. De tror att de kan hjälpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och även vidga sin kommunikativa arena.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för Elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är Elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, Elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för Elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med.

Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen. I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa Elevers behov.