Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande Elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå Eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt.

Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur ett urval verksamma lärare resonerar kring tidigarelagda betyg. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur tror lärarna att Eleven kommer att påverkas av tidigare betyg? Hur kan relationen mellan lärare och Elev påverkas av tidigarelagda betyg ur ett lärarperspektiv? Hur kan ett urval lärares åsikter om betyg från skolår 6 förstås utifrån vår teoretiska utgångspunkt om betygens funktioner? För att få svar på dessa frågor har vi utgått från vårt empiriska material tillsammans med Lindes och Carlgrens teori om betygens funktioner. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av en pilotstudie och fyra enskilda intervjuer med lärare som är verksamma i skolår 4-6. Resultatet visar att lärare tror att Elever påverkas på en mängd olika sätt av betyg, både positivt och negativt.

Bakgrund: Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet vilket säger att barn lär sig handlingsmönster, begreppssystem, språk och värderingar i samspel med andra. Samspelet med omvärlden spelar stor roll för individens utveckling och inlärning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och därför är vi utrustade med en språk- och kommunikationsförmåga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstådda liksom för att förstå andra.

I detta arbete redovisas en undersökning av förskol- och grundskollärares uppfattning om det konkreta materialets betydelse för ökad kommunikation i klassrummet ? mellan lärare/Elev och mellan Elev/Elev. Eftersom undersökningen även var en utvärdering av ett matematikprojekt som gjordes på uppdrag av rektor på den skola där min studie genomfördes - var undersöknings­gruppen given. Nio lärare i förskoleklass respektive årskurs 1 och 2 deltog i intervjuer där frågorna utgick från seminarierna lärarna tog del av. Dessa seminarier syftade till att ge lärarna utbildning i hur kommunikationen i klassrummet kan öka genom att konkret material används i undervisningen.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter Eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos Elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos Elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna Elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna Elever i friluftslivsundervisningen? MetodVi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen Elev har ingått. ResultatDe intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de rullstolsburna Eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielärares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda på vilka faktorer de anser påverkar Elevernas motivation i undervisning och lärande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de främsta motivationsskapande faktorerna för Eleverna är en god relation mellan lärare och Elev, att Eleverna får möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. Lärarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med Eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhållanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. Lärarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet påverkade Elevernas motivation och engagemang..

Scenskräck ? en ständig kamp mellan kropp och sinne. Denna studie berör en företeelse som kan komma att uppstå hos varje individ genom olika framträdanden på scen, nämligen scenskräck. Genom en kvantitativ undersökning har jag försökt få svar på hur Elever kan komma att uppleva detta på en scen eller annat offentligt framträdande och svaren skiljer sig anmärkningsvärt ifrån Elev till Elev. 23 Elever i årskurs 9 har fått besvara en enkät och som sedan i kombination med tidigare litteratur och forskning lett fram till mitt resultat.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärarnas inställning till betydelsen av goda relationer mellan lärare och Elever. Vi vill veta hur lärare anser att en bra relation mellan lärare och Elev ska vara och vilka verktyg som behövs för att skapa en trevlig och utvecklande atmosfär i skolan. Vi har gjort en enkätstudie som vi utformat med syfte att ta reda på lärares inställning till betydelsen av att ha en god relation till sina Elever. De som fick svara på enkäten var utvalda kärn- och karaktärsämneslärare samt våra studiekamrater på Malmö Högskola. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår enkätundersökning i stora drag på att: ? Vikten av en god relation mellan lärare och Elev är i de flesta fall avgörande för en Elevs studieresultat. ? Lärare känner överlag att tid saknas för att hinna med Eleverna på ett bra sätt..

Syftet med examensarbetet är att förvärva kunskap och förståelse för Elever med specifika matematiksvårigheter som ska ligga till grund för vårt kommande yrke som matematiklärare. Vi avser att undersöka hur Elever med specifika matematiksvårigheter identifieras samt hur Elevens vardag påverkas. För att uppnå detta har vi gjort en fallstudie av en Elev med specifika matematiksvårigheter. Vi har studerat rElevant litteratur i ämnet, utfört kvalitativa intervjuer samt observerat Eleven i en specialpedagogisk miljö. Resultatet visade att Eleven uppvisar en hel del tecken som innefattas av specifika matematiksvårigheter.

Denna studie handlar om genusskapande bland Elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-Elev samt Elev-Elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland Elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka Elevers genusskapande.

Syftet med undersökningen är att genom en kvantitativ enkätundersökning belysa rElevansen av en föreskriven kanon, samt ett Elev- och genusperspektiv på skönlitteratur i skolan. Respondenterna i undersökningen var 70 Elever på tre olika gymnasieprogram i Sydsverige. Författarna som är nämnda i enkäten, grundar sig i Folkpartiets undersökning (2006) om Elevers och lärares förslag på en kanonlista. Enkätundersökningen demonstrerar att respondenterna har läst extremt lite av författarna. Resultatet visar även att lärarna inte riktigt har följt kursplanen och att Eleverna inte har kunskap om kulturarvet.

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg används i undervisningen för att främja lärandet för Elever med läs- och skrivsvårigheter. För att svara på detta har frågeställningar formulerats som är anpassade efter lärar- och Elev perspektiv. Frågeställningarna belyser hur klasslärare och specialpedagoger arbetar med Elever som har läs- och skrivsvårigheter, hur Elever och lärare upplever att de alternativa verktygen påverkar undervisningen när det kommer till ökad måluppfyllelse, på vilket sätt Elever använder de alternativa verktygen som finns tillgängliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer använts. Resultaten i denna studie visar på att alternativa verktyg underlättar och skapar tillgänglighet i undervisningen samt motiverar Elever till ett fortsatt lärande..

I detta examensarbete undersöks fem lärares uppfattningar om Elevers svårigheter med innehåll i mekanik, samt vilka strategier lärare uppger att de använder för att lära ut detta innehåll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lärare från samma område i Sverige. Några generella slutsatser från resultatet kan därför inte göras, däremot ges en inblick i vilka svårigheter dessa lärare uppfattar att Elever har och vilka strategier de säger sig använda. Resultatet från detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskälla för lärarstudenter och lärare. Det framkommer att lärare inte uppfattar att mekanik är svårt jämfört mot andra områden i fysik.

En studie om inlärning i en hörselintegrerad miljö och vilka vinster det kan ge en normalhörande Elev i en sådan situation..