Arbetet handlar om de kulturmöten som en Elev med invandrarbakgrund kan uppleva i mötet med en svensk skola. I uppsatsen presenteras historik och fakta om invandrarbarn. De frågor vi har valt att undersöka är om skolmaten anpassas till Elevernas kulturella bakgrund och hur man förhåller sig till olika högtider i skolan. Problemen som uppmärksammas i litteraturen stämmer inte med den verklighet vi har stött på genom de intervjuer vi gjort. Exempel på detta är skolan, maten och högtiderna.

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre Elevernas lärande på en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger på observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svenskläraren läs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre Elevernas lärande ut relaterat till lärarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes på en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att få information om Elevernas läs- och skrivförmåga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklärare och sex Elever.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några Elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade Elevhälsoteamen när det gäller; hur en Elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under Elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika Elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt.Vår nyfikenhet för Elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för Elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens.

I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker imatematik, avsedda för Elever i årskurs nio, gör kopplingar till Elevers vardag. Syftet meduppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar textuppgifter till Elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts föratt urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en Elev. Resultatet visar att ungefären tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter somknyter an till Elevens vardag och att dessa relaterar till Eleven genom ett av följande områden,fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgiftermed vardagsanknytning för Elever men det finns gott om utrymme för ännu fler.

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer Elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vilka metoder några lärare använder för att främja Elevernas läslust, vilka genrer lärarna anser att Eleverna bör läsa och vad Eleverna faktiskt läser. Jag ville också ta reda på om lärarnas bild av Elevernas läsvanor stämde. Jag har intervjuat tre lärare i årskurserna fyra respektive fem samt via enkäter kart­lagt deras 52 Elevers läsvanor. Resultatet visade att lärarna använde en mängd olika strategier för att främja läslusten, även om de fokuserade på att hitta rätt bok till varje Elev. Precis som lärarna förutsåg var Elevernas läsvanor väldigt skiftande, både när man ser på mängden de läser och vilken genre de läser respektive tycker bäst om.

Denna studiers syfte är att få inblick i hur lärare och Elever tänker kring betygsättningen i ämnet bild och hur den nya läroplanen Lgr 11 har påverkat lärarnas bedömning i ämnet. Genom litteratur behandlas en historisk bakgrund av betyg i ämnet bild, likheter och olikheter av Lpo 94 och Lgr 11 och röster om det nya betygsystemet. Studien bygger på litteratur och intervjuer av fyra bildlärare och åtta högstadieElevers tankar kring betyg och bedömning i ämnet bild. Den första undersökningen skedde under 2010, då två lärare och fyra Elever intervjuades. Den andra undersökningen skedde under 2013, då intervjuades två nya lärare och fyra nya Elever. Resultatet av studien visar att i detta tidiga skede av den nya läroplanens införande, så väljer lärarna att följa sin egen väg i undervisningen.

Förmågan att lära sig språk är en vital förmåga i dagens samhälle. På grund av globaliseringen ökar kraven på språkbehärskning. Skolan måste hjälpa Eleverna nå språklig kompetens. Syftet med undersökningen är att visa hur undervisningskulturen påverkar Elevernas språkinlärning. Det här är en jämförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

Syfte Det övergripande syftet med studien är att utveckla och förbättra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlända sjuåringen kommer till, för att uppnå en likvärdig skola för alla. Samarbete i skolan och med föräldrarna belyses och diskuteras. Studien tar också upp frågan om skolpersonalens synsätt på modersmålets betydelse för Elevens språkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i läs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlända sjuåringar kan arbeta i skolan och med familjen när det gäller att hjälpa en nyanländ Elev som inte kan läsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan på användandet av modersmålet i läs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvåra arbetet med nyanlända sjuåringars läs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar på forskningsfrågorna har två fokusgrupper med olika professioner i skolan använts.

Syftet med vår studie var att beskriva och förstå pedagogernas inställning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att få svar på detta har vi studerat tidigare forskning kring ämnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkäter och intervjuer samt intervjuat två danspedagoger på kulturskolan i Luleå kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkäter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i Luleå kommun. De två andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de Elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå.

Internet är idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkät utarbetades och besvarades av 240 gymnasieElever i årskurs ett på Jämtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under årskurs nio har var tionde Elev upplevt sig mobbad via Internet.Det är män som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utsträckning.

Kemilaborationer i skolan är ibland förenade med risker. Om Elevers och läraressäkerhetsmedvetenhet är otillräcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrån ett säkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor är det viktigt att lärare och Elever känner till riskerna som finns. I studien behandlas Elevers kunskaper kring säkerhetsutrustning och säkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges Eleverna.

Vi vill med vår uppsats ta reda på om vad mobbning egentligen är, hur den uppkommer, vad som kännetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och åtgärda mobbning. Vårt syfte med uppsatsen är också att ta reda på hur Elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning är vi vill få ökad kunskap om detta inför vår kommande yrkesroll och vi anser att Elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med Elever i årskurs 3 och 7. Det vi får ta del av kopplar vi till vårt resultat.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka och belysa hur pedagoger definierar inlärningsstil och vilka olika undervisningsstilar de använder för att möta Elevers olika behov. Vår undersökning är kvalitativ och grundar sig på 5 observationer i olika åldersgrupper samt 5 intervjuer med respektive pedagog i en lärstilsinriktad skola. Studien visar att de lärare som grundar sin pedagogik på forskning och känner trygghet i sin pedagogroll individanpassar undervisningen mer. De varierar sig och tar mer hänsyn till Elevers taktila och kinestetiska preferenser samt de miljömässiga och sociologiska elementen än de pedagoger som utgår från mer traditionell undervisningsstil och visuella och auditiva preferenser. Lärstilspedagogiken underlättar att hitta metoder till varje Elev, vilket ökar motivation, arbetsglädje och självkänsla.