Arbetet handlar om de kulturmöten som en elev med invandrarbakgrund kan uppleva i mötet med en svensk skola. I uppsatsen presenteras historik och fakta om invandrarbarn. De frÄgor vi har valt att undersöka Àr om skolmaten anpassas till elevernas kulturella bakgrund och hur man förhÄller sig till olika högtider i skolan. Problemen som uppmÀrksammas i litteraturen stÀmmer inte med den verklighet vi har stött pÄ genom de intervjuer vi gjort. Exempel pÄ detta Àr skolan, maten och högtiderna.

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger pÄ observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svensklÀraren lÀs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lÀrande ut relaterat till lÀrarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes pÄ en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att fÄ information om elevernas lÀs- och skrivförmÄga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklÀrare och sex elever.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

I denna uppsats stÄr vardagsrelatering i fokus och hÀr undersöks hur fyra lÀroböcker imatematik, avsedda för elever i Ärskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet meduppsatsen Àr att genom analys av lÀroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys anvÀnts föratt urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefÀren tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga lÀroböcker utgörs av textuppgifter somknyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande omrÄden,fritid, vardag, skola eller handel. LÀroböckerna utgörs av en acceptabel mÀngd textuppgiftermed vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för Ànnu fler.

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmÄgor i Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka lÀrares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lÀrare bedömer elevers rörelseförmÄgor i Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka mÀnniskors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig pÄ tio kvalitativa intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa pÄ olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven Àr en sjÀlvklarhet att utgÄ ifrÄn nÀr lÀrare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lÀrare Ät Àr hur kunskapskraven tillÀmpas i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ vilka metoder nÄgra lÀrare anvÀnder för att frÀmja elevernas lÀslust, vilka genrer lÀrarna anser att eleverna bör lÀsa och vad eleverna faktiskt lÀser. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om lÀrarnas bild av elevernas lÀsvanor stÀmde. Jag har intervjuat tre lÀrare i Ärskurserna fyra respektive fem samt via enkÀter kart­lagt deras 52 elevers lÀsvanor. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde en mÀngd olika strategier för att frÀmja lÀslusten, Àven om de fokuserade pÄ att hitta rÀtt bok till varje elev. Precis som lÀrarna förutsÄg var elevernas lÀsvanor vÀldigt skiftande, bÄde nÀr man ser pÄ mÀngden de lÀser och vilken genre de lÀser respektive tycker bÀst om.

Denna studiers syfte Àr att fÄ inblick i hur lÀrare och elever tÀnker kring betygsÀttningen i Àmnet bild och hur den nya lÀroplanen Lgr 11 har pÄverkat lÀrarnas bedömning i Àmnet. Genom litteratur behandlas en historisk bakgrund av betyg i Àmnet bild, likheter och olikheter av Lpo 94 och Lgr 11 och röster om det nya betygsystemet. Studien bygger pÄ litteratur och intervjuer av fyra bildlÀrare och Ätta högstadieelevers tankar kring betyg och bedömning i Àmnet bild. Den första undersökningen skedde under 2010, dÄ tvÄ lÀrare och fyra elever intervjuades. Den andra undersökningen skedde under 2013, dÄ intervjuades tvÄ nya lÀrare och fyra nya elever. Resultatet av studien visar att i detta tidiga skede av den nya lÀroplanens införande, sÄ vÀljer lÀrarna att följa sin egen vÀg i undervisningen.

FörmÄgan att lÀra sig sprÄk Àr en vital förmÄga i dagens samhÀlle. PÄ grund av globaliseringen ökar kraven pÄ sprÄkbehÀrskning. Skolan mÄste hjÀlpa eleverna nÄ sprÄklig kompetens. Syftet med undersökningen Àr att visa hur undervisningskulturen pÄverkar elevernas sprÄkinlÀrning. Det hÀr Àr en jÀmförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och förstÄ pedagogernas instÀllning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att fÄ svar pÄ detta har vi studerat tidigare forskning kring Àmnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkÀter och intervjuer samt intervjuat tvÄ danspedagoger pÄ kulturskolan i LuleÄ kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkÀter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i LuleÄ kommun. De tvÄ andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

Syftet med den hÀr studien var att belysa lÀrares arbete med lÀs- och skrivsvÄrigheter i tidigare Är. Vi ville undersöka hur lÀrare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svÄrigheter med lÀsning och skrivning. För att ta reda pÄ detta intervjuade vi tvÄ lÀrare med erfarenhet inom omrÄdet. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar pÄ frÄgestÀllningarna.Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med tvÄ lÀrare med erfarenhet inom Àmnet. Genom öppna frÄgor besvarades de frÄgestÀllningar som innefattas i studien.Resultatet visade att vÄra tvÄ lÀrare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivÄ.

Internet Ă€r idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkĂ€t utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i Ă„rskurs ett pĂ„ JĂ€mtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under Ă„rskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det Ă€r mĂ€n som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utstrĂ€ckning.

Kemilaborationer i skolan Àr ibland förenade med risker. Om elevers och lÀraressÀkerhetsmedvetenhet Àr otillrÀcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrÄn ett sÀkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor Àr det viktigt att lÀrare och elever kÀnner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring sÀkerhetsutrustning och sÀkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka och belysa hur pedagoger definierar inlÀrningsstil och vilka olika undervisningsstilar de anvÀnder för att möta elevers olika behov. VÄr undersökning Àr kvalitativ och grundar sig pÄ 5 observationer i olika Äldersgrupper samt 5 intervjuer med respektive pedagog i en lÀrstilsinriktad skola. Studien visar att de lÀrare som grundar sin pedagogik pÄ forskning och kÀnner trygghet i sin pedagogroll individanpassar undervisningen mer. De varierar sig och tar mer hÀnsyn till elevers taktila och kinestetiska preferenser samt de miljömÀssiga och sociologiska elementen Àn de pedagoger som utgÄr frÄn mer traditionell undervisningsstil och visuella och auditiva preferenser. LÀrstilspedagogiken underlÀttar att hitta metoder till varje elev, vilket ökar motivation, arbetsglÀdje och sjÀlvkÀnsla.