Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lärande. Studien fokuserar på dansens betydelse för lärandet i matematik samt lärares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklärare som arbetar med dansmatte samt läst relevant litteratur som rör matematik och lärande, estetiska lärprocesser och dans som verktyg för lärandet. Några av intervjuerna utfördes på en skola som arbetar med dansmatte och några via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, är eniga om att dansmatte är ett bra medel för lärande i matematik och eleverna påstod att de lär sig lättare genom att använda kroppen.

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare ? elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhällsorienterande ämnen. Syftet med en sådan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker från varandra och vad elever lär i respektive praktik. Undervisningen benämns som antingen fri eller traditionell. Studien tillämpas utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lärare och elever. I och med att undersökningen fokuserar på olika sätt att undervisa, har undersökningen även inspirerats av metoden learning study.

CODA (Children of deaf adults) innebär att man är hörande själv men har en eller två teckenspråkiga föräldrar. CODA-elever har teckenspråk som hemspråk och de lever mittemellan den döva världen och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att växa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat språk hemma än vad de har i skolan. (Fredäng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, därför ska denna tid kännas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som är samlade i läroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i läs- och skrivutveckling med utgångspunkt i gällande läroplan. Läroplanens formuleringar innebär stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar på att pedagogerna arbetar utifrån sin egen tolkning.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Det centrala i denna studie är att undersöka elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet är att skapa djupare förståelse och att få insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssättning, för att därigenom kunna utveckla sättet att arbeta med bedömning och betygssättning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gällande betygssättning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever på Hantverksprogrammet ville vi ta reda på deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksämnet fungerar otillfredsställande, då flertalet elever anser att betygskriterierna är otydliga samt att de saknar funktion..

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Syftet med arbetet är att undersöka och kartlägga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvårigheter en ökad be-greppsförståelse och därmed bättre förutsättningar att lösa matematiska problem. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförståelse. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundläggande förutsättningar och arbetssätt/strategier som gynnar begreppsförståelsen hos elever i matematiksvårigheter. Vi ville också se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförståelsen hos elever i ma-tematiksvårigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att om re-surser prioriteras så att en elev i matematiksvårigheter får arbeta språkligt aktivt med varierat arbetssätt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsättningar att nå en ökad begreppsförståelse..

Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i.