Titel Alla Àr vÀlkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonÄrstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds NÀrsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbÀttra sin kommunikation med tjejer, 13-24 Är, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av mÄlgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har anvÀnts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. TvÄ fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i Äldrarna 15-18 Är, frÄn Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen nÄr ut till mÄlgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa Àr ineffektiva dÄ mÄlgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig pÄ mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod dÄ de flesta tjejer i studien fÄtt reda pÄ ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbÀttra kommunikationen bör ungdomsmottagningenÀven anvÀnda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka mÄlgruppen efterfrÄgar..

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Titel: Integrationsarbete vid bankfusioner - En studie om kommunikation som instrument för att hantera organisationskulturer. Författare: Janne Eskola, Pelle Johansson, Karl Larsson och Magnus Torkildsen Handledare: Ola Mattisson och Ulf Ramberg Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för kommunikation som instrument för att hantera organisationskulturer vid integrationen i samband med en bankfusion. Metod: Eftersom vi vill öka förstÄelsen av integrationsarbete vid bankfusioner, leder vÄr problemformulering och syfte till valet av en kvalitativ undersökningsmetod. En kvalitativ ansats ger möjlighet till mer innehÄllsrik information jÀmfört med en kvantitativ undersökningsmetod. I vÄr undersökning anvÀnder vi ett analytiskt induktivt tillvÀgagÄngssÀtt.

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpÄ manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av tvÄ fall med manliga mördareoch tvÄ fall med kvinnliga mördare har studerats utifrÄn 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjÀlp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast nÀr tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrÄn sina fysiska attribut Àn vad mÀnnen gjorde.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som vÄra observerade lÀrare anvÀnder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av vÄra lÀrare för insamling av data till den hÀr undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan pÄverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten Àr, sprÄkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frÄgor samt tidsaspekten, det vill sÀga hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillvĂ€xten och kostnadseffektiviteten vilket frĂ€mjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, sĂ„ som inrikesflyg-, el-,jĂ€rnvĂ€gs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestĂ€mde den svenskaregeringen att Ă€ven avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli Ă„r 2009 rĂ„der detkonkurrens pĂ„ apoteksmarknaden. PĂ„ en marknad i konkurrens mĂ„ste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie Ă€ratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har pĂ„verkats dĂ„organisationen har gĂ„tt frĂ„n en monopolsituation till konkurrens..

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrares kommunikation med sina elever i Är 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lÀrare deltog i undersökningen. Metoderna som anvÀndes var klassrumsobservationer, intervjuer med lÀrarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lÀrare som har samma kön som de sjÀlva har. De kvinnliga lÀrarna kommunicerar nÀstan lika mycket med bÄde flickor och pojkar medan hÀlften av de manliga lÀrarna nÀstan enbart kommunicerar med pojkar.

Bakgrund: Kommunikation Ă€r grundlĂ€ggande i all omvĂ„rdnad och sjuksköterskan förvĂ€ntas kunna kommunicera professionellt med alla patienter. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient/boende riskerar att kunna bli asymmetrisk i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden och patienten/den boende kan lĂ€tt hamna i underlĂ€ge. Äldre patienter/ boende Ă€r en utsatt grupp vad gĂ€ller asymmetrisk kommunikation. I vĂ„rt samhĂ€lle och inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden finns en rad negativa attityder och stereotypa bilder av Ă€ldre och Ă„ldrande. Kommunikationen med den Ă€ldre patienten/boenden anpassas och förenklas ofta.

Titel: Manlig och kvinnlig kommunikation = Kvinnors och mÀns kommunikation?NivÄ: Kandidatuppsats, Ledarskap (15hp), vÄren 2011Författare: Lisa Englund och Frida NielsenHandledare: Jenny StÄhlNyckelord: Ledarskap, kommunikation, genusProblemformulering: Hur kan mÀn respektive kvinnor i position som chefer kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen undersöka hur mÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln. Vi vill Àven undersöka om mÀn och kvinnor i position som handlare inom dagligvaruhandeln kommunicerar pÄ olika sÀtt samt försöka ta reda pÄ varför ledarna kommunicerar som de gör.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med en beskrivning av Àmnet genus, dÀrefter redogörs Àven för Àmnet kommunikation och slutligen en kombination av dessa Àmnen i form av manlig och kvinnlig kommunikation.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr vi har intervjuat tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor i position som handlare inom vÄra ÀmnesomrÄden.Empiriskt perspektiv: I empirin beskriver vi de intervjuer som vi genomfört med de fyra handlarna.Slutsats: MÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera olika med sina medarbetare. Orsaken till varför mÀn och kvinnor kommunicerar pÄ det sÀtt som de gör kan bero pÄ flera olika faktorer och inte bara pÄ det faktum att de Àr mÀn respektive kvinnor..

PÄstÄendet om att ju lÀngre ett förhÄllande fortgÄr, desto bÀttre lÀr individerna i relationen kÀnna varandra, Àr ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper Àr mer önskvÀrda Àn andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende pÄ om ett par kÀnt varandra lÄng eller kort tid. En enkÀtstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta sjÀlvbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att kÀnna sin partner sÀmre i förhÄllanden som varat i fem till nio Är i jÀmförelse med par som varit tillsammans kortare eller lÀngre.

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö fÄ dem att leka. Leken Àr en viktig del i barnens liv, det Àr vi nog alla överens om. MenfrÄgan Àr var barnen fÄr plats att leka i dagens allt tÀtare stÀder?Det hÀr arbetet syftar till att undersöka om gÄgatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrÄn denna aspekt, kan förbÀttras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:FörÀnderlighet ? Barn fascineras av fysiska förÀndringar som vÀder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa kÀnslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen fÄr lÀttare att identifiera sigmed omgivningen.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrare Àr medvetna om hur de anvÀnder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har Àven legat pÄ att se i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lÀrare i Ärskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgÄng av vad verbal kommunikation Àr och vad den betyder för elevers lÀrande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallÀrare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan bestÄr av tvÄ matematiklektioner frÄn Är 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.LÀrarna var i mÄnga delar medvetna i sitt sÀtt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kÀndes trygg. Under lektionerna observerades tvÄ parallella sprÄk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt sprÄk. Det framkom att ett tydligt förhÄllningssÀtt betrÀffande matematiskt sprÄk kan underlÀtta för elevens inlÀrning samt medvetandegöra lÀraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mÄl i fokus. .