De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan på grekernas tid, 1000 fkr då kung Odysseus utsåg sin gode vän Mentor att vårda och fostra hans familj medan han själv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrän på 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lär- och kunskapstörstiga samhälle med ett högt tempo blir det alltmera angeläget med eftertanke och reflektion kring både arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för såväl personlig- som karriärmässig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har även möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder.

Detta examensarbete analyserar huruvida en användare behöver medverka när ett XSLT-skript, med syfte att transformera textfilsdatabaser till XML-dokument, genereras. XSLT-skripten skapas med hjälp av en XSD-fil och en textfilsdatabas samt att användaren mappar dessa värden till XML-dokumentet för att bygga XML-dokumentets struktur. För att utvärdera detta har en prototyp tagits fram som en ?proof-of-concept?. Prototypsystemet visar att en transformering från en textfilsdatabas till ett XML-dokument med hjälp av en XSD-fil inte går att automatgenerera fullt ut.

Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det.

Syftet med denna rapport/exjobb var att utveckla ett elektroniskt matbeställningssystem (EMS) som tillåter både kunder och restauranger att hantera matbeställningar med hjälp av elektroniska apparater (smarttelefoner, surfplattor). Anledningen till varför vi utvecklade ett EMS är p.g.a att folk i allmänhet hellre väljer att äta vid snabbmatsrestauranger istället för vid traditionella restauranger under lunchtid. Väntetiden är för lång inom traditionella restauranger idag, och tiden räcker inte till för att både vänta en längre tid på sin mat samt hinna äta den under lunchtid. Detta system erbjuder ett sätt att minska väntetider när kunder besöker restauranger. Systemet skapar även ett mer effektivt och modernt arbetssätt för restaurangpersonalen vilket till stor del förenklar deras arbete.

Denna rapport beskriver varför transmission av data över telenätet är problematiskt och hur datakomprimering kan användas för att öka hastigheten på transmissionen. Datakomprimering används redan nu för att hålla nere storleken på den data som ska skickas, t ex är ofta bilder i JPEG-format eller något annat komprimerat bildformat. Rapporten inriktar sig på komprimering av HTML-dokument då dessa i nuläget inte komprimeras före transmissionen. Först beskrivs ett antal vanliga komprimeringsalgoritmer och sedan väljs en metod ut som verkar lämplig för komprimering av HTML-dokument. Algoritmen modifieras till att utföra bättre komprimering på HTML-dokument genom att använda en kombination av förlustkomprimering och "överblivna" ASCII-koder.

Fler företag väljer att ISO-certifiera sig inom kvalitets- och miljöledning vilket medför krav på stora mängder dokumentation. Det kräver en metodisk och strukturerad hantering för att kunna leta fram rätt dokument i rätt version, annars går värdefull arbetstid åt till att leta. Som hjälpmedel finns dokumenthanteringssystem och det finns många tidigare utförda studier kring området. Studier med fokus på hantering av ISO9001- och ISO14001-dokumentation med hjälp av dokumenthanteringssystem är däremot av begränsad omfattning. Därför har syftet med den här studien varit att undersöka vilka krav ISO-certifierade verksamheter ställer på ett dokumenthanteringssystem.

Det är av stort intresse både nationellt och internationellt att höja kvalitén på sjuksköterskans dokumentation samt enas om en gemensam terminologi. Den största anledningen till detta är det ökande behovet av säker och tillförlitlig överföring av patientrelaterad information mellan olika vårdgivare och mellan hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förväntningar på och erfarenheter av ett elektroniskt journalsystem (VAS/Vård Administrativt System) som stöd i omvårdnadsarbetet. Speciellt fokus var områden gällande utbildning, kunskapsnivå, användarvänlighet och påverkansmöjlighet. En enkätundersökning genomfördes och data analyserades med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som Elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens.

Den nya tullagen Union Customs Code (UCC) med målet elektroniskt tullhantering inom unionen kommer att börja tillämpas 1 maj 2016. Tullkodex för unionen innebär elektroniskt tullhantering såväl mellan näringslivet och Tullverket som mellan medlemsstaternas tulladministrationer. Syftet med lagen är att förenkla uppgiftslämning och tullhantering för företag vilket kräver omfattande uppgradering av IT-lösningar för både näringslivet och Tullverket. Kvalitet på de uppgifter som överförs till Tullverkets tull-system (TDS) antas ha större betydelse än tidigare då det genom UCC läggs en större vikt på spårbarhet.Organisationer bör därför optimera kvaliteten på de uppgifter som i samband med deklarationer lämnas till Tullverket. Detta för att undvika eventuella problem i framtiden.

En kontinuerlig ökning av tillgängligheten till Internet har lett till att flera ärenden som tidigare utfördes utanför hemmet, såsom inköp av böcker, filmer och kläder, nu även sker online. Det finns idag även flera företag som erbjuder tjänster för att signera dokument elektroniskt. Jag har i detta examensarbete valt att studera arbetsflödet för just elektronisk signering.Studien är fokuserad på företaget Comfacts lösning där de använder SMS i identifieringsprocessen. De olika stegen användarna går igenom för att signera dokument är otydliga. Genom att studera arbetsflödet för Comfacts elektroniska signering hoppas jag bringa kunskap i hur man kan utforma flödet så användarna förstår processen och upplever signeringen som enkel och smidig.Förstudien bestod av en heuristisk utvärdering av tjänsten, en konkurrentanalys av liknande tjänster samt användbarhetstester.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna för utökad kundnytta och kvalitetssäkra implementeringsprocessen av elektroniskt informationsutbyte (EDI). Detta uppnås med kvalitetsutveckling som grund, vilket omfattar processorientering.Rapporten inleds med en beskrivning av arbetets syfte och vilka problem som står till grund. Vidare introduceras företaget som uppdragsgivare och relevant teori tas upp, detta för att bilda en referensram inför de metoder som använts för att förbättra processen. Slutligen så presenteras resultaten och en diskussion hålls kring detta, med vidare rekommendationer för fortsatt utveckling.EDI processen har visualiserats dels med hjälp av akademiska litteraturer och dels från empiriskt material. Visualiseringen av processen har bildat en översikt av dess brister och problemområden (bland annat tidsfördelningen utmed processen och grunden till låg kvalitetsstandard), vilket har gett möjligheter till effektiva lösningsförslag för vidareutveckling.

The first law in Sweden containing an act of legal deposit is from 1661. Since then the printing-houses are supposed to deliver all printed material to the Royal Library and other recipient libraries. Today, more and more information is solely published electronically. This material is not yet included in the law of legal deposit. In a similar way as our printed cultural heritage is saved for posterity our electronic cultural heritage has to be saved.

Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten.

Kryptering används för en mängd olika ändamål idag, till exempel för att elektroniskt signera dokument, autentisera en person och skydda hemlig information. För att detta skall fungera krävs att krypteringsnyckeln hålls hemlig och är lagrad på ett säkert sätt. Denna rapport redogör för hur krypteringsnycklar idag lagras och hur säkra det olika sätten är. Lagringssätten som behandlas är bland annat aktiva kort, bankdosor och datorfil. Det redogörs även för ett antal olika typer av hot såsom social engineering, malware och avlyssning för att slå fast vilka hot som är möjliga mot vilka system.

Detta arbete behandlar EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som innebär att standardiserade dokument skall kunna överföras elektroniskt från ett datorsystem till ett annat, med ingen eller begränsad mänsklig inblandning. Jag har försökt att inrikta min undersökning mot små och medelstora företag.De nyckelfrågställningar som jag valt att undersöka är följande: Vad talar för EDI och vilka skäl finns det till ett införande? Vilka förväntningar har företag på EDI vid ett införande? Vilka krav ställs det på organisationer som står inför ett införande av EDI? Vilka hinder finns för små och medelstora företag att införa EDI? Säkerhet i samband med EDI? Dessa frågeställningar har jag genom litteraturstudier, surveyundersökningar och en fallstudie samlat material till. Efter att materialet samlats in och analyserats så har jag dragit slutsatser utifrån mina frågeställningar.