A1211Från och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebär ett paradigmskifte där traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i både resultat- och balansräkning, vilket skulle kunna få effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta på antaganden om att vissa samband är relativt konstanta, vilket nu kanske inte längre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie är att utreda om, och i så fall hur, företagens prognosmöjligheter förändras på grund av IFRS/IAS. Avsikten är också att undersöka om de eventuella förändringarna skiljer sig åt mellan olika branscher.

Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar.

För varje år som går använder vi oss mer och mer av elektroniska kommunikationsmetoder såsom email och chatt. På senare år har forskning visat att det finns problem förknippade med bland annat email inom organisationer som leder till stress och minskad produktivitet på arbetsplatsen. Denna studie undersöker hur dessa problem skulle kunna minskas med kommunikationspolicys och designstöd för dessa. Studien fann att dessa problem existerar inom 4 organisationer som intervjuades och dessvärre att kommunikationspolicys inte är något utbrett som finns för att tackla problemen. Efter att ha undersökt vilka saker som skulle kunna ingå i en kommunikationspolicy togs designförslag fram för att minska några av dessa problem och leda till en mindre stressad användarupplevelse.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Oro är en känsla av obehag inför en kommande situation. Den preoperativa oron kan vara en del av en kris och det är viktigt att uppmärksamma de patienter som befinner sig i riskzonen. I mötet mellan patienter med oro och sjuksköterskan uppstår en interaktion som kan ha en lugnande effekt. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan lindra en patients preoperativa oro. Resultatet bygger på artiklar som sökts genom elektroniska sökmotorer.

The purpose of this thesis is to examine how academic librarians seek information for themselves and for others, and what differences exist. The terms self-generated and imposed information seeking is used to describe the two different types of information seeking. Step 2 ? define and understand the problem, step 3 ? choose a search system and step 4 ? formulate a query of Marchionini?s information-seeking model forms the basis of the theoretical framework, which is supplemented with Soergel and Katz. Qualitative interviews with eight academic librarians were conducted and analyzed in order to gather empirical facts.

The purpose of this thesis is to examine how academic librarians seek information for themselves and for others, and what differences exist. The terms self-generated and imposed information seeking is used to describe the two different types of information seeking. Step 2 ? define and understand the problem, step 3 ? choose a search system and step 4 ? formulate a query of Marchionini?s information-seeking model forms the basis of the theoretical framework, which is supplemented with Soergel and Katz. Qualitative interviews with eight academic librarians were conducted and analyzed in order to gather empirical facts.

Många företag och organisationer har i dagens samhälle implementerat någon form av informationssystem, detta främst för att effektivisera informationshanteringen och på så sätt effektivisera hela organisationen. Många IT-projekt av den här typen anses dock bli misslyckade, många hävdar då att en grundförutsättning för att få lyckade IT-projekt är att använda sig av användarmedverkan, medan andra menar att användarmedverkan kan leda till kommunikationsproblem och konflikter. Med denna motsättning i argument kring användarmedverkan ville vi undersöka hur och varför personer inom IT-projekt använder sig av användarmedverkan idag. De svar vi fick angående hur, visar att personer inom IT-projekt väljer är att använda sig av referensgrupper som ska vara representativa för den användargrupp de tillhör. Det bör även finnas skillnader i hur användarna i referensgruppen ska vara, så att inte bara personer med ?datorvana? eller de på chefsnivå tas med.

Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten.

Background: Due to an increasing globalization the competition has increased and this has lead to overcapacity and falling prices on markets today. The subject field logistics has during the last decades been given increasingly significance and has become a way to handle the competition. Theories clearly point outthe importance that a concordance exists between logistics and superior strategy but few, if any, authors give further details about how this adjustment should be made. Purpose: The aim of this thesis is with a case study approach survey if the subject field, which describe the importance that logistical solutions correspond with the superior strategy, is known and implemented in a company. We aim to develop the subject field through our empirical findings.

Webbaserad programuthyrning innebär, till skillnad från traditionell försäljning och implementering av informationssystem, att kunder erbjuds hyra systems funktionalitet över Internet. Denna modell anses av många ha stor framtidspotential, men skeptiker ifrågasätter konceptets hållbarhet och vi upplevde kvalitetsrelaterade problem i samband med driftsättning av ett system som användes över Internet under förhållanden som ur ett tekniskt perspektiv liknar programuthyrning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om tekniska förutsättningar, vad gäller prestanda, pålitlighet och säkerhet, är goda för att bedriva webbaserad programuthyrning och om dessa förbättrats under de senaste åren. För att besvara undersökningsfrågan genomfördes prövning av fem hypoteser med anknytning till problemområdet. Empiriskt underlag togs fram genom mjukvarutester genomförda 1999 och 2003 samt en enkätundersökning ställd till det testade systemets användare.

Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att använda omvårdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus på användande av kännetecken och relaterade faktorer.Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar på två akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrån omvårdnadsdiagnoser främst i standardvårdplaner men också i individuella vårdplaner. Alla var positivt inställda till att använda vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrån.

Intervjuer med kunniga på AIS-området har utförts parallellt med en enkät riktad till aktiva befäl ute till sjöss. Detta i syfte att ta reda på dels hur detta hjälpmedel bör användas vad avser antikollision, dels hur det faktiskt används i praktiken.AIS, Automatic Identification System, är ett informationsdelningssystem som hjälper fartyg att navigera säkert genom att sända ut egen navigationsdata och samtidigt ta emot motsvarande information från andra fartyg. Systemet nyttjas även som informationssystem för landbaserade stationer såsom VTS-centraler och kustbevakning.Undersökningen har engagerat och visat att expertisen anser att AIS, i många avseenden, är ett bra och användbart hjälpmedel som bör komplettera övrig utrustning vid bedömning om kollisionsrisk. Vidare visar enkäten att ARPA-systemet, trots vissa inneboende brister, tillmäts större förtroende än AIS och AIS-vektorer används därför sparsamt. Enkäten visar även att en stor del av de aktiva inte är främmande för att göra avsteg från sjövägsreglerna emedan expertisen i huvudsak avråder från sådant..

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden ska välja att läsa sin tidning på e-papper.

Syftet med denna rapport/exjobb var att utveckla ett elektroniskt matbeställningssystem (EMS) som tillåter både kunder och restauranger att hantera matbeställningar med hjälp av elektroniska apparater (smarttelefoner, surfplattor). Anledningen till varför vi utvecklade ett EMS är p.g.a att folk i allmänhet hellre väljer att äta vid snabbmatsrestauranger istället för vid traditionella restauranger under lunchtid. Väntetiden är för lång inom traditionella restauranger idag, och tiden räcker inte till för att både vänta en längre tid på sin mat samt hinna äta den under lunchtid. Detta system erbjuder ett sätt att minska väntetider när kunder besöker restauranger. Systemet skapar även ett mer effektivt och modernt arbetssätt för restaurangpersonalen vilket till stor del förenklar deras arbete.