Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.

Kognitivismen med rötter i analytisk filosofi och logik beskriver tänkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och händelser i världen. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istället tänkande som ett emergent fenomen som uppstår ur erfarandet av kroppens aktivitet i världen. Begrepps mening har istället sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp får sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lärande som modifiering av tidigare kunskap.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som står i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan likvärda och aktiva parter som frivilligt väljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller läroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om nutritionstillskott, tryckavlastning och typ av förband har någon påvisad effekt på läkningen av trycksår. Litteraturstudien grundar sig på Goodmans systematiska tillvägagångssätt. Litteratursökningen gjordes i CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt att artiklar som inte var tillgängliga i fulltext via någon av databaserna söktes via Samsök. Granskning och kvalitetsbedömning av artiklarna gjordes individuellt utav författarna oberoende av varandra utefter ett modifierat granskningsprotokoll. Elva artiklar av varierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien.

Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjärtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd från sjukvården och närstående. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att många kvinnor upplevde atypiska symtom så som trötthet, illamående och svettning i kombination med bröstsmärta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vård i ett senare skede.

Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten.

Inledning: Den sorg och smärta som föräldrar till ett döende barn upplever är omöjlig att förstå men med mer kunskap kan bättre hjälp ges till den som är drabbad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metod: Sju artiklar har funnits i databaserna PsykInfo och PubMed samt två artiklar har sökts manuellt, och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen skapades fyra kategorier: Splittrade rutiner, stödets betydelse, bemötande från vårdpersonalen och sorgens olika uttryck. Diskussion: Hela familjen var i behov av stöd från omgivningen och vårdpersonal när ett barn var döende då familjens hela tillvaro splittrades.

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer.

Bakgrund: Traditionellt kännetecknas sjukhusmiljön av sterila och avidentifierade miljöer därdet biomedicinska synsättet på patienten som ett objekt har påverkat utformningen av dessamiljöer. Den fysiska vårdmiljön på sjukhusen kan antas påverka patientens välbefinnande ochhälsa. Då vårdmiljön utgör ett av sjuksköterskans kompetensområden åligger det denna attskaffa sig kunskaper kring hur vårdmiljön påverkar patientens välbefinnande. Detta för attkunna reflektera över, motivera samt medverka till att utveckla en god vårdmiljö och värna omde estetiska aspekterna i vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17vetenskapliga artiklar som grund.

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården.

??Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförändringar. Egenvård är betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkat patienters förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt.