Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barns matematiska lärande dokumenteras på en förskola med matematikprofil och analysera hur lärarna tänker kring dokumentationens betydelse för verksamheten.Teori: Denna studie belyser två olika inriktningar och förhållningssätt till dokumentation av barns lärande; det Reggio Emiliainspirerade arbetssättet och utvecklingspedagogiken.Metod: En kombination av två olika datainsamlingsmetoder används. Intervjuer med berörda lärare kompletteras med analys av matematikförskolans befintliga dokumentation.Resultat: Studien visar att den dokumentation man gör på matematikförskolan främst är fokuserad på att synliggöra verksamhetens innehåll och det matematiska lärande som barnen har utvecklat. Det framkommer att färdigheter dokumenteras i högre grad än lärprocesser och problemlösning i grupp. Genom analys av förskolans dokumentationer och lärarnas intervjusvar konstateras att den undersökta förskolans lärare står närmare den utvecklingpedagogiska ansatsen än det Reggio Emiliainspirerade arbetet. Resultatet visar att lärarna har ett tydligt mål med vilken matematik de vill att barnen skall få möjlighet att utveckla på förskolan och dokumentationen visar på det lärande som barnen har tillägnat sig.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera och beskriva de faktorer som kritiskt inverkar på en webbkonfigurators framgång och öka förståelsen kring faktorernas påverkan ur ett företagsperspektiv. Vårt syfte är även att försöka identifiera och beskriva eventuella mönster, som kan ses som generella inom området för webbkonfiguratorer. Metod: Som metod för insamling av empirisk data, har vi använt oss utav enkäter. Dessa har sänts ut via elektronisk post till de medverkande företagen. Vi har även genomfört ett test av de medverkande företagens webbkonfiguratorer.

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon ? en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhåller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att då pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och får genom dokumentationen hjälp att gå vidare i tänkandet och lärandet.

Pedagogisk dokumentation är en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger på material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur några pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förståelse för hur pedagogerna på förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrån begreppen observation och reflektion.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad den elektroniska handeln via digital-TV har för förutsättningar att slå sig in på den redan befintliga marknaden där bland annat Internet finns. Elektronisk handel via digital-TV är en tjänst som inte finns idag, men som skall introduceras under hösten 1999.Eftersom handel via digital-TV inte finns i dagsläget, har en jämförelse gjorts mellan digital-TV och Internet för att på så sätt få ett mer konkret resultat vad det gäller digital-TV. Den elektroniska handeln via Internet är på frammarsch och om tekniken fungerar bra på Internet, kan erfarenheterna även utnyttjas och användas på digital-TV.Rapportens resultat visar att den elektroniska handeln via digital-TV kommer att fungera och även att handel via digital-TV kommer att bli ett komplement till Internet. Rapporten visar också vilka produkter och tjänster som kommer att finnas tillgängligt via digital-TV..

Syftet med studien var att granska hur smärta och smärtbehandling hos barn under 12 år med lårbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvårdnadsjournalen på akutmottagningen på Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes på journaler tillhörande de barn med lårbensbrott som vårdats på akutmottagningen under en femårsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet användes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. Utifrån dessa kunde dokumentationen poängsättas och frekvensen av dokumentationen rörande smärta och smärtbehandling beräknas.

Det här examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I läroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska präglas av ett synsätt som bygger på respekt för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människor lika värde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstå egna rättigheter (Utbildningsdepartement, 1998).

I denna studie ligger fokus på dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda på hur förskolepedagoger förhåller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa är offentliga handlingar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från olika kommuner i Hallands län. Inspiration hämtades från poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna användes diskurspsykologin som analysverktyg.Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer väljer att inte fråga barnen om de vill bli fotograferade, utan använder sig av olika styrningstekniker för att få fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har påverkat pedagogers inställning till dokumentation.Av studien framkom att det är viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framställs i dokumentation och sociala medier.

Syftet med den genomförda studien är att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vänds denna upplevda bild och istället är det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger på grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger på följande frågeställningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i så fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien är en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.

Mobbning är ett gammalt samhällsproblem, men man har nu funnit ett nytt sätt att nå sina offer, den elektroniska mobbningen. Arbetet inleds med en autentisk berättelse med intervjuer, dels med en tonåring som blivit utsatt för elektronisk mobbning, dels med hennes mamma som skildrar hur hon hanterade detta. Genom vårt syfte vill vi klarlägga lärares kunskap om elektronisk mobbning, lärares uppfattning om elevernas tillgång till digitala kommunikationsmedel på skolan och var lärarna anser att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätundersökning på sex skolor där 129 lärare har medverkat. Resultatet redovisas i tabeller som ger en överblick över materialet.

Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om.

Introdukation: Postoperativt illamående och kräkning, PONV (Postoperative Nausea and Vomiting) är en av de vanligaste förekommande biverkningarna postoperativt vilket drabbar cirka en tredjedel av alla opererade patienter. Det är inte bara obehagligt för patienten utan kan även orsaka medicinska komplikationer. Tidigare forskning har konstaterat att illamående och kräkningar är undermåligt dokumenterade i journalerna. Dokumentation medvetandegör problem, utvärderar effekt av insatt åtgärd, utvecklar patientvården samt är betydelsefull i forskningssyfte.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka dokumentation av PONV i patientjournalen samt samstämmigheten mellan intensivvårdssjuksköterskans dokumentation och patientens erfarenhet av PONV.Metod: Mixed methods med deskriptiv kvantitativ design användes i denna tvärsnittstudie. Data inhämtades från patientjournalen och jämfördes med självrapporterad data från patienter.Resultat: Resultatet visade att dokumentation om PONV, oavsett om deltagarna erfor PONV eller inte, saknades i 55 % av alla patientjournaler.

I den digitala världen är elektroniska signaturer motsvarigheten till traditionella namnunderskrifter. Många lagregler innehåller ett krav på egenhändig underskrift. Frågan är om elektroniska signaturer kan anses uppfylla det kravet och på så sätt godtas istället för en namnunderskrift. Om inte, måste lagändringar till för att elektroniska signaturer skall accepteras. I förarbeten och doktrin finns skilda meningar om elektroniska signaturers rättsverkan och vad som krävs för att de skall godtas.

Syftet med denna studie är att få en inblick i den elektroniska mobbningen utifrån de fyra klasser där jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgå inom ämnet. Som utgångspunkt för detta utgår jag ifrån följande frågställningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrån mina enkätfrågor och tidigare forskning? Hur kan man som lärare och förälder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, både moraliskt och rättsligt, som lärare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis på tidigare litteratur inom ämnet. Men då denna litteratur fortfarande är ganska fattig på grund av att fenomenet fortfarande är relativt nytt, bygger studien även på en kvantitativ enkätundersökning gjord på en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom årskurserna 7-9.