Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelseför demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats tillatt titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur välbegreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan.

Bakgrund: Vi lever i en föränderlig värld där utveckling och nya möjligheter ständigt skapas. Dels har utvecklingen av försäljningskanaler bidragit till att företags interaktionsmöjligheter med slutkonsumenter har ökat. Dessutom har utvecklingen av prestationsmått bidragit till att kunder har fått allt större inflytande på företag eftersom kunders möjlighet att påverka företags lönsamhet har fått större betydelse i redovisningssammanhang. Dessa utvecklingar påverkar dagens företagsledare eftersom de behöver ta ställning till vilka försäljningskanaler de ska använda sig av för nå ut till slutkonsumenter och hur de ska gå tillväga för att öka kundlönsamheten.Syfte: Syftet är dels att, via intervjuer med företagsledare i Sverige, identifiera vilka drivkrafter som finns bakom val av försäljningskanal(-er) samt att beskriva företagsledarnas syn på vilka kunderna bakom försäljningskanalerna är och hur tillfredsställda, lojala och lönsamma de är.Avgränsningar: Uppsatsen innefattar endast företag som är verksamma inom klädbranschen med fokus på försäljning av barnkläder i Sverige. Utöver detta kommer endast fyra försäljningskanaler att diskuteras: fysisk butik, återförsäljare, direkthandel med fokus på homepartyn och elektronisk handel.Metod: Det vetenskapliga förhållningsättet i denna uppsats är hermeneutiken med en induktiv ansats och en kvalitativ undersökningsmetod.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

Sverige är ett demokratiskt land med en grund i demokratiska värderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av demokratiska synsätt. Demokrati i skolans värld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Problematiseringen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder några riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebär att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fem pedagoger i årskurserna ett till sex resonerar och berättar om elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv.

Undersökning av elevers och lärares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan..

Under vårterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg påverkar en arbetsprocess. Från en idé har ett projekt vuxit fram och två ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion på Blekinge Tekniska Högskola, där intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har väckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i två ljudbanker, den ena banken har fokus på digitala trummor medan den andra har fokus på synthar. Slutreflektionen berättar hur denna process har gått tillväga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hämtar fakta från kända producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har får.

The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the Piteåpanel in the municipality of Piteå by conducting interviews.The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality.

Problem:I dag finns det ett stort behov av säkra identifierings metoder på Internet. Traditionellt sätt är en handskriven namnteckning en form av identifiering och vad som behövs är en elektronisk motsvarighet. Hypotes: "Elektroniska signaturer leder till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet" Syfte: Målet och syftet med denna uppsats är att studera och analysera huruvida elektroniska signaturer kommer att bidra till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet. Slutsats:Genom att jämföra praktiska erfarenheter (fallstudie) och teoretiska kriterier kunde vi analysera oss fram till att vår hypotes är sann.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som syftar till att se vilka värden Europeiska Unionen vill bygga på och uppmärksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrån det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgår från kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jämställdhetsdokument för att ta reda på värdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om närvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De två första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jämlikhet och jämställdhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en fråga om demokrati, utan att föreslå några aktiva åtgärder.

Introduction: As the media landscape has changed so has fierce competition in the market, giving an effect of stronger commercialization of the media. Societal problems in our society are caused by increased commercialization and market orientation. Media has gone from trusted social institutions to focus on their own economic interests, where owners are expected revenue. The content of the media is characterized more and more by entertainment, because it attracts a larger audience. On one side media is expected to contribute to democracy in society and on the other they are expected to contribute profits to their owners, which creates a conflict in today?s media society.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter. Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

I detta arbete har jag valt att intervjua representanter från 5 större företag som är ledande inom sitt verksamhetsområde. Syftet med denna rapport är att belysa intranätansvarigas syn på de problem och risker som kan uppkomma med intranät som elektronisk informationsmedium. De risker och problem som jag har tittat på är om det finns en risk för en användare att missa relevant information, få tillgång till för mycket information samt utsättas för för mycket information i ett intranät. Information har samlats in via intervjuer och litteraturstudier.Undersökningens slutsatser handlar i stort om de åtgärder som ett företag kan vidta för att förhindra att eventuella risker och problem skall uppkomma. Den viktigaste åtgärden är utbildning av den vanliga användaren.

Vi har utgått från de strukturella ojämlikheterna som finns i det Bolivianska samhället, och insett att dessa måste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhälle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojämlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fältstudie i Bolivia där vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belägen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat på hur denna genom sitt arbete och organisation påverkar det Bolivianska samhället, såväl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i särskilt djup detalj, då vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojämlikheter.

Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats är att Jehovas vittnen är olika. Det som känns rätt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. Därför kan man som lärare aldrig ta för givet att bara för att man läst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, så vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med på. Samtidigt så bestämmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur världens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltså generella regler för alla Jehovas vittnen världen över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man väljer att följa dem varierar.I många fall så stämmer Jehovas vittnens syn på skola och undervisning mycket väl överens med den syn som Lpo-94 representerar, så alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang.