Forskning visar hur musiken inverkar på människans totala välbefinnande och kapacitet. Det finns studier som påvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bättre studieresultat än andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever själva upplever körsången i skolan, och rent specifikt om körsången kan påverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att få en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hänger samman med körsången i skolan. Vilka egenskaper och förmågor utvecklar körsången? Detta har sedan kopplats till rådande forskning om motivation, prestation och framgång.

Syftet med undersökningen är att jämföra två läromedel i svenska för årskurs ett i grundskolan, ett från 1948 och ett från 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jämställdheten fått ett större genomslag i den modernare läroboken. En innehållsanalytisk metod används och resultatet visar att trots att båda böckerna lever upp till jämställdhetskravet 40-60 när det gäller representation av män och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sägas vara jämlik..

Meningen med denna uppsats är att ge läsaren en förståelse för hur skivbranschen använder sig utav Internet vid marknadsföring och produktlansering, detta har lett till att vi valt att undersöka hur skivbranschen använder sig utan Internet som ett marknadsförings- och produktlanseringsverktyg. En fallstudie har gjorts på två Svenska Independent Skivbolag i syfte att redogöra för hur de använder sig av Internet inom vårt forskningsområde. Studien visade att våra fallstudieobjekt använder Internet som ett komplement och inte som ett substitut för de andra marknadsföringsaktiviteter som de använder sig utav..

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vårt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn på sitt uppdrag vad gäller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera då en konflikt uppstår i handledningssituationen.

Svensk skivindustri har från år 2000 till 2006 förlorat cirka 50 procent av sin totala omsättning i försäljning av fonogram. Flertalet förklaringar till denna nedgång finns att tillgå men ingen har hitintills lagt fram något konkret förslag på hur man ska kunna vända denna negativa utveckling. Denna kandidatuppsats har som forskningsfråga valt att undersöka vad för slags alternativa förslag till förändring det finns som svenska skivbolag skulle kunna ta till sig och på så sätt vända den negativa utvecklingen som skett de senaste sex åren.För att ge läsaren en så bra helhetsbild av problemet som möjligt har vi valt att se den svenska skivbranschen som ett gemensamt företag. Genom analysverktyg så som SWOT samt BCG Matrisen analyseras exempelvis skivbranschens styrkor, svagheter möjligheter och hot.Bland styrkorna finner vi bland andra starka lobbyorganisationer så som IFPI samt Antipiratbyrån. Förutom rådande svensk lagstiftning arbetar dessa lobbyorganisationer med att skydda den svenska upphovsrättslagen samt att arbeta mot den globala piratkopieringen, som även drabbar skivbranschen i Sverige.Bland svagheterna hos den svenska skivbranschen finner vi till exempel kopieringsskydd som orsakat mer skada än nytta för skivbolagen samt en återkommande trend bland brott mot upphovsrättslagen.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

AbstractMartin Q Larsson. Ars Subtilior i ny belysning. Magister Zacharias' Sumite karissimi. Uppsala: Musikvetenskap  l998. 60 p.Vid slutet av 1300-talet levde och verkade ett antal tonsättare/poeter i södra Frankrike, Italien samt på Cypern, som kallade sig själva och sin konst Ars Subtilior ? den subtilare konsten.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i mina funderingar om hur musiklärare arbetar för att nå upp till de mål som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnår dessa mål i ämnet musik beror på att min personliga erfarenhet är att det är mycket svårt att göra detta. Jag har också velat ta reda på om och hur lärare utvärderar sin undervisning. Även här är det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. Många lärare jag har sett verkar helt på det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar.

Denna uppsats beskriver processen att försöka finna en essens i Bob Dylans musikskapande för att sedan använda denna essens i fyra olika stadier i skapandet av en färdig inspelning. Det innefattar låtskrivande-, arrangerings-, inspelnings och mixningsprocessen. Jag reflekterar över denna process och utvärderar vad som hände med mitt låtskrivande och med min musik efter applicerandet av denna ?främmande? essens.Min ursprungliga tro var att jag skulle kunna närma mig en enhetlig Dylansk essens men det skulle snart visa sig att den var betydligt mer fragmentarisk än jag väntat mig..

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar.Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna.

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare. Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna.

I uppsatsen undersöker kompositören hur hon kan jobba med multisensoriska element somingredienser i ett längre musikaliskt stycke, skrivet för en mindre kammarensemble. I verkethar musikerna fått instruktioner om hur de ska röra sig samt instruktioner om handlingar deska utföra. Verket framfördes under en konsert och har dokumenterats med videokamera.I resultatdelen tar författaren del av musikernas åsikter kring projektet, diskuterar vad somfungerat bra och vad som fungerat mindre bra, samt reflekterar över projektet i sin helhet..