Hästen har länge varit viktig för människan på olika sätt. Forskning visar att hästen kan verka positivt på människors psykiska hälsa. Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar hos barn och ungdomar i Sverige blir det allt svårare att hitta passande typer av behandling. Man kan se den hästunderstödda terapin som ett komplement till andra behandlingsformer. Men vad gör den egentligen för utvecklingen av klientens egna färdigheter?Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan häst och klient ur de profession-ellas perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka hur vissa gemensamma faktorer upplevs i en terapi samt hur de förhåller sig till varandra och upplevelsen av utfallet. Följande faktorer ingick i undersökningen: den terapeutiska alliansen, terapeutens kompetens, förväntningar på påfrestning, förväntningar på utfall inför terapin och klientens problematik. En frågeställning inför studien var även huruvida klienters och terapeuters upplevelser av terapin överensstämmer med varandra. Till grund för studien ligger skattningar gjorda av studentterapeuter och deras klienter vid mottagningen för psykoterapi, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Tjugofyra studentterapeuter och tjugo klienter deltog i studien, av dessa hade i femton av fallen både terapeut och klient svarat från samma terapi.Studien fann att det generellt finns en samvariation mellan de gemensamma faktorerna och till utfallet.

Studiens syfte är att belysa vad det kan innebära att arbeta efter en behandlingsmetod som är utarbetad i ett annat land och överföringen av MST från USA till Sverige exemplifierar detta. Frågeställningarna är: Vilka, för MST-arbetet, betydelsefulla skillnader finns det mellan USA och Sverige?, Hur har man löst de dilemman som uppstått på grund av skillnaderna?, Vad återstår att lösa?Forskning som gjorts i USA och Norge visar på goda resultat, en studie i Kanada visar ingen skillnad mellan MST och andra insatser och en pågående studie finns i Sverige. Tidigare studier på MST har främst perspektiv på dess effektivitet, dels vad gäller förändrade beteenden, dels de samhällsekonomiska följderna. Någon större studie med fokus på kontextuella dilemman vid överföring av MST har inte hittats.Denna studie har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och bygger på intervjuer med fyra MST-teamledare i Stockholm.

Den temporomandibulära leden (TMJ) är den led som vi använder mest i vår kropp. Vi använder den när vi pratar, tuggar mat och när vi sväljer. TMJ är sammankopplad till närliggande anatomiska strukturer så som cranium, clavikula, atlanto-occipitala leden, samt cervikal och thorkal och påverkas av dålig postural hållning. RDC/TMD är den mest använda protokollet för att klinisk diagnostisera temporomandiblar dysfunktion. Dysfunktion i TMJ är fyra gånger vanligare bland kvinnor än män.

Studien syftar till att undersöka dramapedagogers syn och hållning till begreppet terapi i pedagogiskt drama. Vidare undersöks hur gränsdragningen görs mot det terapeutiska och huruvida terapeutiska effekter förekommer i deras arbete. I studien medverkar fyra dramapedagoger och metoden som används är kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna skedde under april och maj 2011. Teorin för studien är det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd 2000) som är grunden för drama med såväl pedagogiska som terapeutiska syften.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

De religiösa och existentiella perspektiven är ofta förbisedda inom psykoterapin men frågorna om liv och död, mening och tro är oundvikliga och kan inte reduceras till bakomliggande intrapsykiska processer. En holistisk syn på människan och att ge plats för andliga och existentiella behov borde vara en självklarhet i det psykoterapeutiska samtalet. Syftet med denna kvalitativa och deskriptiva studie är att utforska hur beredskapen för andliga och religiösa frågor ser ut hos erfarna psykoterapeuter. Frågeställningarna fokuserar på psykoterapeuternas erfarenhet av andlighet, både utifrån utbildning, terapi och egna upplevelser och vilka konsekvenser detta får i mötet med konfidenten. I studien intervjuas 5 erfarna psykoterapeuter med intresse för andlighet och existentiella frågor.

Många undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse är ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har många personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig från varandra beträffande personlighetsdrag. Då psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat väcktes intresset att undersöka om det också inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjälp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlägga psykologstudenters personlighetsdrag på gruppnivå med avseende på olika faktorer såsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjälp av variansanalys där variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade på signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel demens. Vård vid demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed.Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990.

Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet.

Det fanns många studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående attityderna.

Sammanfattning Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka familjerådgivarens arbetssätt i parterapi ur ett maktperspektiv. I studien är fokus på huruvida familjerådgivaren har en viss makt och i så fall hur och i vilken utsträckning de använder den samt om den påverkar parterapin. Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod. Intervjuerna utfördes med fem familjerådgivare på en familjerådgivningsenhet i södra Sverige. Intervjuerna analyserades i ljuset av tidigare forskning och teorier. Teoritermerna är: maktperspektiv och samhällets modernitet och struktur utifrån ett sociologiskt perspektiv samt idéer om terapi och familjebygget utifrån ett behandlingsperspektiv.

Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sätt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma både inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde två huvudområden.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.