I januari 2005 orsakade stormen Gudrun stor förödelse i de svenska elnäten. Återuppbyggnadsarbetet pågår fortfarande samtidigt som stora nyinvesteringar sker. Flera av nätbolagen aviserar dessutom en fördubbling av investeringsvolymerna inför 2007. För att Vattenfall Service Syd AB (VSS) som entreprenadbolag skall kunna möta denna efterfrågan behöver de inte bara expandera utan också effektivisera sitt arbetssätt. Syftet med detta examensarbete är att VSS skall få in värdefulla synpunkter och förbättringsförslag av utomstående som inte har det traditionella synsättet på lokalnätsbyggnation.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Rapporten utreder om distributionstransformatorer med märkeffekten 50 kVA i Vattenfall Eldistribution AB:s elnät kan avskaffas till förmån för märkeffekten 100 kVA. Transformatorer med märkeffekten 50 kVA förekommer vid nedtransformering av spänningen från 22 kV och 11 kV till hushållens huvudspänning 0,4 kV.50 kVA-transformatorer skiljer inte särskilt mycket från transformatorer med den högre märkeffekten i fråga om storlek och pris, och de bedöms kunna bytas ut utan större praktiska svårigheter.Fördelen med 100 kVA är att de elektriska belastningsförlusterna blir lägre i och med den högre märkeffekten. Dessutom innebär ett byte vissa elkvalitetsförbättringar.Nackdelarna med 100 kVA är att de elektriska tomgångsförlusterna är högre och att inköpspriset är högre än för 50 kVA. I övrigt kan kostnaderna likställas för de två alternativen.Endast kostnader för aktiva effektförluster berördes i rapporten då de ekonomiska kostnaderna för reaktiva effektförluster kunde försummas för de aktuella transformatorerna.För att nå ett svar på frågan om det kan vara lönsamt att avskaffa 50 kVA-transformatorerna studerades fem verkliga fall i Vattenfalls svenska elnät. Dessutom studerades eventuella elkvalitetsvinster med ett byte.Svaret blev att inte för något av de fem studerade fallen var det lönsamt med ett byte till 100 kVA-transformator.

För att förbättra elleveransen till kund genomför Vattenfall Eldistribution AB en successiv kablifiering av mellanspänningsnätet. En effekt av denna kablifiering är att näten får förändrade systemegenskaper. Förändringen innebär att det vid ett jordfel skapas en oönskad resistiv strömkomponent (Ir) från ledningssystemet, vilket ger problem med de elsäkerhetskrav som ställs. En förutsättning för att hantera jordfelsströmmar i stora kabelnät är att Ir reduceras, för detta ändamål saknas idag väl fungerande tekniska lösningar. Detta arbete syftar till att genomföra en analys av systemegenskaper vid kablifiering.

Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnätet. Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i Vänersborgs centrala elnät. Ett förslag på en optimal placering av feldetektorerna utifrån ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger på det befintliga signalkabelsystems struktur.Signalkabelsystemet för Vänersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfallsdokumentationssystem. Samhällskostnader har beräknats och sammanställts för berörda ledningar.

Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnätet. Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i Vänersborgs centrala elnät. Ett förslag på en optimal placering av feldetektorerna utifrån ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger på det befintliga signalkabelsystems struktur.Signalkabelsystemet för Vänersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfallsdokumentationssystem. Samhällskostnader har beräknats och sammanställts för berörda ledningar.

One step towards a more sustainable energy system is to create a more flexible electrical grid, where increased demand response among electricity consumers can play an important role. A distribution grid owner can encourage their customers to use electricity more evenly distributed during the day by introducing different types of grid fees such as time-differentiated power tariffs. In this master thesis, the theoretical economic impact of a flattened load profile for a distribution grid owner is investigated. Different factors that impact the distribution grid owner?s economy are identified and two are chosen to be quantified; losses in the grid and the fee to the feeding grid.

I samband med att mellanspänningsnätet kablifieras ökar också kraven vad gäller fellokalisering. För att hålla avbrottstiderna i nätet korta är effektiv felsökning erforderlig. Detta arbete syftar till att kartlägga och redogöra för begränsande faktorer som finns vid fellokalisering med fokus på pulsekometoden. Uppdraget utförs tillsammans med Vattenfall Eldistribution AB.Det har uppdagats problem gällande fellokalisering på mellanspänningskablar med pulsekometoden. Ett flertal faktorer bidrar till denna problematik.

Då ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU år 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. Stål, betong, limträ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. Grundläggande tekniska egenskaper, miljöutsläpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jämföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lämpar sig i Vattenfalls elnät i Sverige.P.g.a. sekretesskäl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas.

Vattenfall Eldistribution AB distribuerar el till ca 900 000 kunder i Sverige. Det handlar om både privatkunder och företagskunder. Enheten Nätdrift vars driftcentral är placerad i Trollhättan har till uppgift att se till att elnätet är spänningssatt och att man skall minimera avbrottstiderna.Då dagens samhälle är allt mer beroende av störningsfri leverans av el är det viktigt att kartlägga faktorer som orsakar korta avbrott på nätet. Ett kort avbrott definieras som ett avbrott som varar allt från 100 millisekunder till 3 min. I myndigheternas föreskrifter finns inga krav angående hur frekvent korta avbrott får förekomma i elnätet, då dessa avbrott oftast är orsakade av åska och därmed omöjliga att förutse.

Detta examensarbete har utförts hos Vattenfall Eldistribution på avdelningen Kontroll och Skydd med målsättningen att utforma och utvärdera en nätmodell avsedd för jordslutningssimuleringar i PSCAD. Ombyggnationen från luftledningar till markkablar har medfört att kapacitansen i distributionsnätet ökat, vilket ställer högre krav på jordfelsutrustning och på nätanalyser för att kunna försäkra att en säkerställd frånkoppling kan ske enligt de myndighetskrav som föreligger. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en nätmodell bör utformas för analys av stationära in-svängningsförlopp och utvärdera hur stor noggrannhet som kan förväntas gentemot verkliga jordfelsprov vid felresistanser på främst 3 k? och 5 k?. Nätmodellen har ut-formats efter ett verkligt impedansjordat mellanspänningsnät med ?-länkar i PSCAD och utifrån de nätuppgifter som förekommer i Vattenfalls näthanteringsprogram Netbas.

Produktion i lågspänningsnätet ökar kraftigt, bara under år 2014 dubblerades antalet nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Utvecklingen ser ut att hålla i sig och då dessa anläggningar ofta är små är det troligt att flera ansluts genom en enfasigt ansluten växelriktare.Ett symmetriskt trefassystem består av tre fasspänningarna med samma amplitud, frekvens och förskjutna 120? från varandra. Laster och produktionsenheter som inte är trefasigt nätanslutna ger upphov till ett osymmetriskt driftfall. Detta arbete syftar till att undersöka hur spänningen påverkas av osymmetriska laster och produktionsenheter i Vattenfalls lågspänningsnät.

Det svenska samhället har under lång tid varit väldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i två delar. En del var rent empirisk där det skulle undersökas om Sverige är beroende av andra länder i sådan utsträckning att det utgör ett hot mot statens säkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och säkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mån neorealismen och interdependensteorin hade något förklaringsvärde vad gällde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.

I samband med de ökade kraven på ett vädersäkrat nät har funderingar kring att placera ut fler frånskiljare/brytare i luftledningsnätet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland använder man till stor del fjärrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nät. En jämförelse med Eldistributions nät och klimatet i Finland utförs och av detta fås olika förutsättningar för nätet i de olika länderna. Som en generell slutsats av väderjämförelsen mellan Sverige och Finland fastställs att Eldistribution i Sverige har sämre förutsättningar vädermässigt när det gäller luftledningsnät.

Bakgrund: Det har skett stora omstruktureringar och förändringar inom den svenska elmarknaden sedan avregleringen och elmarknadsreformen 1996. En omfattande konsolidering har skett inom alla led i värdekedjan, både i form av vertikal och horisontell integration. Medan elhandeln har börjat verka under konkurrens, utgör nätverksamheten ett naturligt och legalt monopol. Marknaden både på elhandels- och nätsidan domineras av tre aktörer, Sydkraft. Vattenfall och Birka Energi, som har expanderat kraftigt både vertikalt och horisontellt och som tillsammans har nästan 50 procent av alla anslutna kunder.