The daily travel, and especially travel between home and work i.e. commuting, is increasing every passing year. More than 90 000 people commute from their home municipality to work in Gothenburg. One of the aims of the regions of Västra Götaland and Halland is to interconnect municipalities and towns within the region, thereby creating growth, faster freight and passenger transports as well as a more attractive business climate. However, while the goal is to create growth, there are several municipalities in the study region with negative ongoing trends.

Introduction: The conversation is one of the main components of the nursing process in psychiatric care. The preunderstanding on this research field is described based on theoretical concepts that together form the basis for understanding the study; nurse's role in psychiatric care, communication and caring relationship, as well as theories of the caring conversation and person-centered care. Research on the caring conversation as a theory and how it is experienced by patients existed, however, no research from the nurse's perspective was found.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of the caring conversation with patients in psychiatric open care units.Method: Qualitative research interviews were conducted with six nurses working in outpatient psychiatric care in the west region in Sweden. The interviews were recorded, transcribed and then analyzed according to the qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman (2004).Results: Four categories with related subcategories were distinguished throughout the analysis: The caring conversation, The importance of the care plan, Limitations and Caring based on the patients narrative.Discussion: An uncertainty about what caring conversation is and what it should contain creates uncertainty in the nurse's work. This results in a need for training for the individual nurse and the further research to obtain evidence for the importance of conversation in caring work.

Bakgrund Den äldre befolkningen lever allt längre och den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 blir allt mer förekommande.Behandlingen av diabetes typ 2 består till stor del av råd om livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och rekommendationer om kostvanor i kombination med perorala läkemedel och i vissa fall injektioner med insulin. Samtidigt som den äldre personen har diabetes typ 2 kan individen även ha andra sjukdomar, detta ställer höga krav på den enskilda individen och dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. Vården bör därför öka sin förståelse för äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2Syfte Att belysa äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2Metod Litteraturstudien är grundad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes och valdes från databaserna Pub Med, CINAHL plus with full text samt SWE PubResultat Äldre personers upplevelser presenteras i två huvudteman med respektive subteman. Att som äldre leva med diabetes: upplevdes på olika sätt i kroppen från person till person.

The purpose of this study was to explore the use of a blog in the classroom. This paper describes why the teacher created the blog and how the blog is used by teachers and pupils in and outside the classroom. The study also describes teachers? thoughts regarding future use of the blog. Seven primary school teachers were interviewed and the material was analysed using a multimodal design theoretical perspective on learning (Selander & Kress 2010).The conclusion of the study was that the teachers created and designed blogs to give parents, pupils, relatives and others an opportunity to have an insight into the pupils? school day.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård.Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed.Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats.

Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain.Method: The study was designed as a literature review with aim to review andcompile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found.Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participants´ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, massage and meditation.Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified.

Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar.

Background: Every year, more than 1000 cases of adverse events are reported in the Swedish health care system. These adverse events cost approximately 240 million Swedish kronor each year. By explaining the factors that cause nurses to make mistakes when they have too great a workload, it is hoped the awareness of health care staff will increase. Aim: To perform a literature review which describes factors that can endanger patient safety when nurses experience too great a workload. Method: A systematic literature review encompassing both quantitative and qualitative material.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Hemsjukvård för barn med cancer är en ny och växande vårdform i Sverige. Tillgången till hemsjukvård för barn med cancer ser olika ut beroende på var i landet barnet bor. För sjuksköterskan i hemsjukvård kan det därför vara en helt ny erfarenhet att vårda barn med cancer. Det finns inga svenska studier om hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn med cancer i hemmet, men studier från andra länder har visat att sjuksköterskan kan känna osäkerhet och uppleva det mer känslomässigt krävande att vårda barn än vuxna. Sjuksköterskan i hemsjukvård arbetar oftast ensam och vårdar i barnets eget hem och skillnaderna mot att arbeta inom slutenvården är många.

Palliativ vård är en helhetsvård av patienten och dennes familj. Fler människor önskar att få dö i det egna hemmet och olika hemsjukvårdsformer har vuxit fram. Hemsjukvården är en form som har ökat och målet är att ett stort antal personer med sjukvårds- och omvårdnadsbehov ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Det vårdvetenskapliga perspektivet beskriver att målet med vårdandet av den palliativa patienten är att förhindra eller lindra lidandet och skapa villkor för välbefinnande. Det är också viktigt att stödja patienten och dennes familj så att de upplever en så bra livskvalitet som möjligt, något som den tidigare forskningen visar.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt föräldraroll påverkas utifrån att barnen är familjehemsplacerade. Metoden som användes i studien var kvalitativ och elva familjehemsföräldrar från åtta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjälp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i någon mån påverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket påverkade deras föräldraroll och anknytning till de placerade barnen.