Veterinär beteendemedicin är ett relativt nytt område. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinärer och djurpsykologer ser på sin egen kompetens inom området. Dessutom till att undersöka vad veterinärer och djurpsykologer har för inställning till beteendemodifierande läkemedel och produkter. Samt slutligen att få en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande läkemedel och produkter som används till hund och katt.

År 2002 uppmärksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det växande problemet. Syftet för denna uppsats är därmed att beskriva och granska kunskapsläget inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfältet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet är vidare att analysera hur man kan förstå den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrån ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar.

AbstraktPå senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka kvinnors upplevelser av psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom/depression och vad de anser är viktigt när det gäller återhämtningsprocesser och rehabilitering.Frågeställningar: Vilka subjektiva upplevelser har kvinnorna av utmattnings¬syndrom/depression? Vilken rehabilitering har respondenterna fått, vilka behov har eller har de haft samt har dessa blivit tillgodosedda? Vilka faktorer och processer kan respondenterna i efterhand se har bidragit till deras utmattningstillstånd? Kan det finnas andra faktorer såsom yrke eller i nätverket runtomkring såsom familj, släkt och vänner som kan spela in?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår undersökning, där vi intervjuat tio kvinnor med utmattningssyndrom. Med hjälp av ett hermeneutiskt synsätt har vi tolkat och analyserat vårt empiriska material. Vår uppsats utgår från en abduktiv ansats, där våra resultat bygger på empiri samt teorier och begrepp som har växt fram under studiens gång.Huvudresultat: Sedan 1990-talet har vårt samhälle genomgått stora förändringar, där organisationer slimmats och nedskärningar varit påtagliga inslag. Resultatet av det har varit att speciellt kvinnor har varit långtidssjukskrivna, då de har drabbats av ohälsa i form av utmattningssyndrom.

EMDR, eye movement desentization and reprocessing, är en evidensbaserad psykoterapeutisk metod för behandling av bl. a trauma.Syftet med undersökningen var att undersöka effekten av EMDR-behandling på patienter hos S:t Lukas.Frågeställningar: Hur skattar S:t Lukas patienter Posttraumatisk stress disorder (PTSD)-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet, före och efter EMDR-behandling? Finns det utifrån bakgrundsvariablerna kön, ålder, typ av trauma, tidigare trauma samt antal behandlingstillfällen några skillnader i personernas skattningar före respektive efter behandlingen?Metod: I denna kvantitativa studie undersöktes 21 kvinnor och 9 män före och efter EMDR behandling. Självskattningsformuläret Impact of Event Scale-Revised, IES-R användes, vilket mäter PTSD-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet.Resultat och diskussion: Resultaten från studien visar statistiskt signifikant symtomminskning i återupplevande, undvikande och överspändhet. Ingen av patienterna gav indikation på PTSD efter EMDR-behandlingen.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketräning, rörlighetsträning, stretching och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har på smärta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: Styrketräning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketräning var stark för att lindra vilovärk och förbättra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, främre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. Måttligt stark evidens fanns för styrketräning kombinerad med stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig värk och förbättra skulderfunktionen.

AbstractBackground: Plantar fasciitis is the most common heel injury and is a long-term pain syndrom in the attachment of the plantar fascia to the calcaneus bone. The condition is treated mainly in primary care, but there is currently no treatment guideline for the treatment of plantar fasciitis in Sweden. The purpose of this study was to investigate which treatment that occurred in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, which treatments that were most common alone and in combination with each other. The aim was also to investigate if the four most commonly used treatment methods as physical therapists said they had used were supported in the literature, and if there was any difference between county employees and private physical therapists in the choice of treatment method.Method: 100 physiotherapists in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, received a questionnaire by mail. 80 of the 100 physiotherapists were county employees and 20 were private employees.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang.

Bakgrund: Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lätt missas när det är föräldern som anses sjuk och i behov av vård. Dessa barn får inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmågor och potential förändras under uppväxten och blir påverkade av den situation de lever i. Att leva som närstående till en psykiskt sjuk förälder är förknippat med oro, rädsla, skam och ansvar men även med förhoppning om förbättring och normalitet.

Den här uppsatsen handlar om EMDR- metoden.En psykoterapeutisk metod som syftar till att bearbeta minnen från traumatiska händelseroch mildra de psykologiska konsekvenserna. Francine Shapiro utvecklade denna metod 1989 för behandling av trauma. Det påstås att 84- 100 % av dem som behandlas mot Post traumatisk stress syndrom med denna metod blir fria från symptom på endast 1-3 behandlingar. Shapiro påstår att metoden är effektivare än någon annan terapeutisk behandlingsmetod.Huvudsyftet med att välja att skriva om detta, var att införskaffa kunskap om EMDR- metoden i sin helhet. Om dess uppkomst och utveckling.

Bakgrund: Enterohemorragisk Escherichia coli (EHEC) är en toxinproducerande bakterie somkan orsaka sporadiska fall av infektion men även ge upphov till allvarliga utbrott. Sjukdomen kan ge symtom alltifrån okomplicerad diarré, blodig diarrétill mycket allvarliga symtomsom hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). De flesta EHEC-falli Sverige förekommer i åldersgruppen ett till fyra år.Syfte: Studienssyfte var att undersöka värdet av en EHEC-screening hos barn under tio år genom att kartlägga förekomst av EHEC och distribution av serotypoch stx-typer. Ytterligare ett syfte var att undersöka om den kliniska bilden är beroende av serotyp och stx-typ. Därutöver undersöktes hur länge man utsöndrars tx i avföringen.Metod: I studien ingick alla barn under tio års ålder, som lämnat avföringsprov under perioden 1 maj 2003 till 30 april 2013i Jönköpingslän.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.