För att kunna prestera bra under fysiskt krÀvande ishockeymatcher krÀvs det att spelarna harhög maximal benstyrka och en hög explosiv förmÄga. Bilaterala knÀböj Àr en erkÀnd och vÀlspridd övning för att förbÀttra power och muskelstyrka i benen. Unilaterala knÀböj Àr Àn mersportspecifika för ishockeyn. Vid en isokinetisk rörelse Àr hastigheten förutbestÀmd ochdÀrmed konstant medan kraften kan förÀndras under rörelsen. De flesta isokinetiska systemhar varit designade för unilaterala isolerade övningar, men gÀllande isokinetiskaflerledsövningar sÄ som knÀböj tycks det inte finnas nÄgon forskning om i nulÀget.Studiens syfte var att undersöka effekten av sex veckors unilateral styrketrÀning (knÀböj),antingen genom traditionell eller genom isokinetisk trÀning, pÄ power i unilaterala ochbilaterala jump squats och 17.3 m sprinttid pÄ is hos manliga juniorishockeyspelare.20 manliga ishockeyspelare pÄ elitnivÄ, 18-19 Är gamla, delades slumpmÀssigt in i tvÄ olikatrÀningsgrupper.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna pÄ friskolor med elever i grundskolans senare Är ser ut. Genom kvalitativa intervjuer pÄ tre friskolor, en med uttalad kristen vÀrdegrund och tvÄ allmÀnpedagogiska, ville vi ta reda pÄ hur eleverna anser att skolorna pÄverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet pÄ friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mÄl i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har anvÀnt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. UtifrÄn vÄr undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola pÄverkar dem i deras identitetsskapande. PÄ de allmÀnpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjÀlper dem att utvecklas till sjÀlvstÀndiga och toleranta individer. Eleverna pÄ skolan med en uttalad kristen vÀrdegrund anser att skolan delvis hjÀlper dem att fÄ ett större sjÀlvförtroende i deras religiositet. Det framkommer ocksÄ tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har nÄgon motsvarighet pÄ de allmÀnpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna pÄ den kristna friskolan ser sig sjÀlva som avvikande frÄn normen i det sekulariserade samhÀllet och dÀrför skapar ett starkare Vi. Vi finner ocksÄ en överensstÀmmelse mellan skolledningens mÄl i hur eleverna ska uppfatta sig sjÀlva och hur de faktiskt gör det.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lÀrande och samhÀlle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudÀmne: pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om lÀrare anvÀnder sig av formativ bedömning och i sÄ fall hur lÀrare definierar och lÀgger upp formativa bedömning. Med hjÀlp av teoretiska ramar tas det reda pÄ hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Sammanfattning:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ett byggrum pÄ en smÄbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger pÄ vilka barn som Àr i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna pÄ avdelningen. PÄ denna avdelning visade det sig att det inte gick att se nÄgon specifik grupp som var i byggrummet mer Àn den övriga gruppen. Tydligt var dÀremot att barnen frÀmst utforskade materialet.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Mina frÄgestÀllningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp pÄverkar barnens sprÄkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens sprÄkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssÀtt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med smÄ respektive stora barngrupper?I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i bÄde liten och stor barngrupp. Studien tar utgÄngspunkt frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lÀr barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansÄg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling.

Den information som företag lĂ€mnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det Ă€r dĂ„ av stor vikt att informationen Ă€r tillförlitlig, vilket i sin tur Ă€r beroende av egenskaperna hos det som mĂ€ts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förĂ€ndring var att företagen, istĂ€llet för Finansinspektionen, skulle ta fram mĂ„nga av de antaganden som behövs vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor pĂ„verkan pĂ„ företagens finanservilket innebĂ€r en risk att de anvĂ€nds i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ett företags finansiella situation pĂ„verkar dess val av aktuariella antaganden vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger pĂ„ insamlades frĂ„nĂ„rsredovisningar frĂ„n 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hĂ€mtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i Ă„rsredovisningarna för Ă„r 2004 och 2005.

Den hÀr undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger pÄ empiri insamlad pÄ ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin bestÄr av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna frÄga har jag tagit hjÀlp av teorier rörande, Koncept & översÀttning, rollteori och interaktionsritualer.

Den djupstudie som projektgruppen genomfört visar pÄ tydliga generaliserbara grundlÀggande lÀrdomar om kopplingarna mellan den lilla och den stora organisationen. Initialt döljs de principiella likheterna mellan projektarbetet och företaget av de betydande skalskillnader och verksamhetsskillnader som föreligger. Gruppen kunde dock vinna insikt i dessa likheter över tid i arbetet. De likheter som identifierades tycks kunna kategoriseras i fem framgÄngsfaktorer, alla gemensamma för den lilla och den stora organisationen. FramgÄngsfaktorerna kan delas in i externa respektive interna faktorer.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ vad organisationen RÀttvisemÀrkt vill kommunicera med sitt varumÀrke och hur en grupp mottagare uppfattar det. Genom att göra intervjuer med kommunikationsansvarige pÄ RÀttvisemÀrkt samt personer som via sina organisationer/företag medverkat i RÀttvisemÀrkts kampanj ?Vi dricker RÀttvisemÀrkt kaffe?, utreder vi vÄra frÄgestÀllningar för att kunna uppnÄ undersökningens syfte.RÀttvisemÀrkt Àr ett varumÀrke eller snarare en produktmÀrkning, vilket innebÀr att endast produkter kan vara mÀrkta, inte företag, platser eller annat. Det Àr ett mervÀrde Ät företag eller produkter. VarumÀrket RÀttvisemÀrkt pÄtrÀffas pÄ bland annat kaffe, kakao, apelsiner och textiler.

AbstraktIŽm too ashamed to show you Àr ett undersökande projekt som bestÄr dels av filmen Satisfaction (2011) och dels av uppsatsen Lucifer ? Ljusbringaren i rummet, om olika filmvisningskontexter. Projektet Àr en observation och analys av visningssammanhangets betydelse för filmmediet och hur man som besökare Àr med och konstruerar de rumsliga konventionerna för den rörliga bilden. Titeln Lucifer anspelar dels pÄ ordets latinska innebörd (lucem ferre) som betyder ljusbringaren och dels pÄ att Lucifer inom den kristna mytologin har identifierats med Satan. BildskÀrmar eller projiceringar bringar ljus till rummet och Tv:n har ocksÄ ofta liknats vid en lÀgereld.

Gruppen 40-talister Àr omtalad i media och rese- och turistnÀringen ser den som en lovande mÄlgrupp eftersom det pÄstÄs att mÄlgruppen Àr benÀgen att resa. Detta Àr anledningen till att vi vÀljer att se pÄ 40-talisterna ur ett destinationsmarknads-föringsperspektiv. Vi stÀller oss frÄgan om 40-talister verkligen Àr en mÄlgrupp och om de skiljer sig frÄn andra generationer. Om generationen Àr en grupp som kan ses som mÄlgrupp för en marknadsföringssatsning vill vi försöka ta reda pÄ vilka kritiska faktorer som avgör valet av resmÄl. Syftet med vÄr uppsats Àr att utifrÄn ett destinationsmarknads-föringsperspektiv undersöka och förstÄ synen pÄ en mÄlgrupp.

Arbetet ifrÄgasÀtter hur torg ser ut och anvÀnds idag. Detvisar pÄ och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvÀndas i framtiden. Torget representerar ett exempel pÄen plats och ett rum i staden, vilket ocksÄ fungerar somavgrÀnsning för arbetet. För att nÄ fram till mÄlet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade pÄ ?torget i staden?och ?mÀnniskan i stadsrummet?.

Den traditionella undervisningsmetoden i matematik ersÀtts idag med praktisk matematik. Eleverna fÄr en mer aktiv och kunskapssökande roll.Elevers alltmer stillasittande livsstil leder till en ökad ohÀlsa. Skolverket rekommenderade 2003 att alla elever ska delta i nÄgon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag.Mot denna bakgrund stÀlls frÄgorna: Vilka attityder har pedagoger till att undervisa i matematik utomhus? Varför, med vad och hur arbetar pedagoger utomhus? Genom en enkÀtundersökning ochuppföljande intervjuer ges svaren, i den undersökta gruppen, att pedagoger gÀrna arbetar med matematik utomhus för att konkretisera men att stora elevgrupper och vÀder hindrar. Pedagogerna exemplifierar mÄnga moment lÀmpade för matematik utomhus samtidigt som de beskriver hur de gör..

Den information som företag lĂ€mnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det Ă€r dĂ„ av stor vikt att informationen Ă€r tillförlitlig, vilket i sin tur Ă€r beroende av egenskaperna hos det som mĂ€ts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förĂ€ndring var att företagen, istĂ€llet för Finansinspektionen, skulle ta fram mĂ„nga av de antaganden som behövs vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor pĂ„verkan pĂ„ företagens finanservilket innebĂ€r en risk att de anvĂ€nds i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ett företags finansiella situation pĂ„verkar dess val av aktuariella antaganden vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger pĂ„ insamlades frĂ„nĂ„rsredovisningar frĂ„n 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hĂ€mtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i Ă„rsredovisningarna för Ă„r 2004 och 2005.

Detta examensarbete har genomförts pÄ Mape Sweden AB med syfte att eliminera eller minska icke vÀrdeskapande aktiviteter inom inköpsprocessen. Genom att undersöka hur fö-retaget arbetar med inköp och dess inköpsaktiviteter för verktyg och reservdelar Àr mÄlet att hitta lösningar som innebÀr en tidseffektivisering av inköpsprocessen.Arbetet Àr av kvalitativ karaktÀr. Denna ansats valdes dÄ gruppen ville fÄ en förstÄelse över nulÀget genom kvalitativa metoder. Metoderna som anvÀnts för att samla in data till arbetet var observationer och intervjuer, en litteraturstudie samt benchmarking pÄ ett annat tillver-kande företag. För att ta fram förbÀttringsförslag till företaget utfördes ett spagettidiagram över förflyttningar.