Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

ABSTRACTThe aim of the study was to survey attitudes towards animals among veterinary students, and to assess how the Swedish veterinary education affected students' perspectives on animals. Students in the first and second years of the study programme were asked to answer the question "What is an animal?" as they saw fit, and the answers were analysed using a qualitative-to-quantitave analysis method called the Elementary Model, which had been developed for the purpose. Results showed a significant decrease in "zoo-perspectives", i.e. views and descriptions of animals as beings with cognitive and motor functions, and a significant increase in "homo-perspectives", i.e.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att undersöka de fysiologiska effekterna av kombinationstrÀning, innefattande styrketrÀning, contrast complex training (CCT) kombinerat med intervalltrÀning i form av upprepade kortare sprintar (ca 6 s) (RSE) eller lÀngre (30 s) högintensiva intervaller (HIIT) hos handbollsspelare i herrelit, under tÀvlingssÀsong.Metod: Under 12 veckor, i tÀvlingssÀsong, genomförde 15 elithandbollsherrar, utöver sin vanliga handbollstrÀning antingen RSE (n=8) bestÄende av 10 repetitioner av shuttle sprintar (2 x 15 m) med start varje minut och med passiv vila eller HIIT (n=7) bestÄende av 5 reps av 30-s all-out sprintar med riktningsförÀndringar. BÄda grupperna genomförde ocksÄCCT bestÄende av 3 set med 3 övningar (3 x knÀböj 90 % av 1RM, 6 x jump squat med 50 % av kroppsvikten, 6 x dropp jump frÄn 30 cm Pre- och posttesterna inkluderade jump squat (JS) (RFD (Ns/kg)), 5 jump for distance test (5JT) (m), 30m sprint (5m (s), 20-30m (m/s), repeated shuttle sprint ability test (RSSA) (RSA BÀst, SÀmst, Tot (s) samt berÀknat trötthetindexFI (%), Sdec (%)), 1 RM knÀböj (koncentrisk) (kg/kg kroppsvikt), Yo-Yo intermittent recovery test (YYIRT 1)(m) and maximal syreupptagningstest (VO2max) (l O2/min, ml·kg-0.75·min-1). Resultat: BÄda grupperna ökade signifikant maxstyrkan i knÀböj, RSE gruppen (8,8 %) mer Àn HITT (7,4 %) (p<0.01). I motsats visade HIIT gruppen större förbÀttringar i rate of force development (RFD) (63,3 %) Àn RSE (56,3 %) (p<0,05). VO2max ökade signifikant och likartat i bÄda grupperna (~2%).

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers sjÀlvförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgÀngliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA Àr huvudsakliga kÀllor. Engelska och svenska kÀllor har analyserats. NÄgra teoretiska ansatser har pÄverkat urvalet. Georg H.

BakgrundÖvervikt Ă€r ett ökande folkhĂ€lsoproblem. Med hittillsvarande forskning som grund satte vi samman ett koncept för viktminskning i grupp med tonvikt pĂ„ livsstilsförĂ€ndringar i smĂ„ steg för att dĂ€rigenom skapa grund för en bestĂ„ende viktnedgĂ„ng. En förutsĂ€ttning var att antalet gruppsammankomster skulle vara litet.SyfteSyftet var att utvĂ€rdera vĂ„rt koncept för viktminskning. Förutom viktnedgĂ„ng ville vi se om kolesterolvĂ€rde, blodtryck eller blodsockervĂ€rde pĂ„verkades.Undersökt grupp och metodVi ville ha en motiverad grupp pĂ„ ca 10 personer för en studietid pĂ„ 12 mĂ„nader. Gruppen valdes ut genom att hela personalen pĂ„ ett företag genomgick hĂ€lsokontroll och de som hade BMI pĂ„ minst 30 erbjöds delta.

Att verka med ett militÀrt förband i subarktisk miljö Àr krÀvande dÄ det alltid finns en naturlig fiende nÀrvarande ? den stÀndiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit nÄgot om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om utvecklande ledarskap Àr en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger pÄ kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940.

MÄnga informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebÀr misslyckade informationssystem. Detta innebÀr att organisationens förvÀntningar pÄ IS: et inte uppfylls, det anvÀnds inte eller anvÀndarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som pÄverkar utgÄngen av en ISU, vilka kallas framgÄngsfaktorer. En ISU: s utgÄng beror pÄ ISU-gruppens effektivitet och dÀrför blir framtagandet av vad som pÄverkar en ISU-grupp att bli framgÄngsrik mer viktigt. En grupp genomgÄr en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gÄng, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen.

Syftet med examensarbetet Àr att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansÀttning. Detta genom att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring lÀrarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare Àr syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lÀrarnas intention kring att sÀtta samman grupper. Urvalet i min undersökning Àr tvÄ skolor dÀr jag intervjuade elever i skolÄr 3 och skolÄr 9, detta för att se pÄ likheter och skillnader i deras erfarenheter kring Àmnet. UtifrÄn lÀroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att kÀnna trygghet i en grupp.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlÀgga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen rÀkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartlÀggning Àr aktuell dÄ organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förÀndringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis Àr ledaren mer nÀrvarande och coachande Àn tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrÄn ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igÄng av en aktiverare och förstÀrks eller försvagas beroende pÄ vilken konsekvens beteendet fÄr.

VÄrt examensarbete behandlar lÀrande och grupprocesser, vi ville ta reda pÄ vilken faktor som pÄverkar lÀrandet i grupp. Det lÀrande som framförallt behandlas Àr nÀr elever lÀr av varandra, lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vÄr analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lÀrande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter tvÄ olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i vÄra arbetsgrupper har filmats och sedan jÀmförts med varandra.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som syftar till att se vilka vÀrden Europeiska Unionen vill bygga pÄ och uppmÀrksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrÄn det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgÄr frÄn kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jÀmstÀlldhetsdokument för att ta reda pÄ vÀrdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om nÀrvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De tvÄ första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en frÄga om demokrati, utan att föreslÄ nÄgra aktiva ÄtgÀrder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstÄr in en multikulturell ledningsgrupp. Studien Àr designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer frÄn sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik anvÀnds för att visa pÄ de komplexa grupp-processer som antogs kunna framtrÀda. ForskningsfrÄgan som besvaras Àr: ?Vilka inomgruppsliga processer framtrÀder i en multikulturell ledningsgrupp nÀr gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andrasprÄksinlÀrare. MÄnga studier anvÀnder sig av modersmÄlstalare som har skattat brytning hos andrasprÄksinlÀrare pÄ en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mÄl med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar utlÀndsk brytning i svenska pÄ samma sÀtt som en modersmÄlstalare gör och om det fanns nÄgot samband mellan förmÄgan att uppfatta brytning och förmÄgan att utrycka sig pÄ svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andrasprÄksinlÀrare. Designen pÄ studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 sprÄk . TvÄ av grupperna innehöll andrasprÄksinlÀrare och den tredje gruppen bestod av modersmÄlstalare.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att anvÀnda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. FrÄgestÀllningarna jag ville besvara var sÄledes hur Stureplansgruppens varumÀrke sÄg ut, vilka metoder Stureplansgruppen anvÀnde för att stÀrka sitt varumÀrke med hjÀlp av bilder pÄ Stureplan.se, hur uppfattades varumÀrket utifrÄn olika instÀllningar till bildernas budskap samt hur varumÀrket skulle kunna förbÀttras?  Teorierna jag anvÀnde var PR, Reklam och varumÀrkesteorier dÄ jag ansÄg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen sjÀlv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansÄg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.